Västtrafiks nya spårvagn, modell M33, är visserligen inte självkörande men används nu i ett pilotprojekt för att automatiskt kunna växla spår.
Västtrafiks nya spårvagn, modell M33, är visserligen inte självkörande men används nu i ett pilotprojekt för att automatiskt kunna växla spår. Bild: Robin Aron

Göteborg utreder självkörande spårvagnar

Trafikkontoret har tagit fram en rapport för att ta reda på om autonoma spårvagnar kan vara möjligt i framtiden.
– Spårbunden trafik är ganska väl anpassad för automatisering, säger Mimmi Mickelsen på trafikkontoret.

ANNONS
|

Teknikutvecklingen med självkörande fordon har varit en av de mer omvälvande trenderna inom bilindustrin under senare år. Men långt fler trafikslag än bil är aktuella att automatisera. Förarlös tunnelbana finns redan på flera olika håll i världen, bland annat i Köpenhamn. I Göteborg pågår sedan en tid tillbaka tester med både självkörande bilar och bussar.

Nu har trafikkontoret i Göteborg genomfört en utredning för att titta på förutsättningarna för autonom spårtrafik. Ansvarig tjänsteman är Mimmi Mickelsen.

– Vi måste fundera på hur framtiden ser ut. Det här materialet är framtaget för att väcka tanken, säger hon.

LÄS MER:Göteborgs nya spårvagnar har fått körförbud

Tydlig väg framåt

Autonom körning forskas det kring på många håll i världen. Men just för spårvagn är det inte lika vanligt. Tester och pilotprojekt har bland annat genomförts i Moskva, Potsdam och Shanghai. Teknikutvecklingen har stakat ut en tydlig väg, enligt rapporter.

ANNONS

”En ökad grad av automatisering inom spårvägen är oundviklig”, står det i rapporten som tagits fram av konsultbolaget Forsando, på beställning av Göteborg.

Mimmi Mickelsen på trafikkontoret menar att det är dags för Göteborg att börja fundera kring autonoma spårvagnar.
Mimmi Mickelsen på trafikkontoret menar att det är dags för Göteborg att börja fundera kring autonoma spårvagnar. Bild: Anders Ylander

Däremot är bedömningen att förarlösa, autonoma spårvagnar ligger ganska långt fram i tiden. Den tekniska mognaden har ännu inte nått en nivå där man kan lita att självkörande spårvagnar klarar av att köra runt och samsas med andra trafikslag i en komplex stadsmiljö. Dessutom lär systemen vara kostsamma och det är oklart om besparingen med att ta bort förarna väger upp för det.

– Jag tror inte de kommer att bli utbytta under den närmaste tiden i alla fall. Däremot hoppas vi kunna stödja dem bättre i sin arbetsmiljö och vardag, säger Mimmi Mickelsen.

Målbild Koll2035 heter det dokument som styr hur kollektivtrafiken ska utvecklas fram till 2035. Spårvagnstrafiken där är uppdelad i två slag, stadsbana och spårvagnstrafik i blandtrafik, där stadsbanan går fortare och har färre konflikter med andra trafikslag. Men rådet till Göteborg är att vänta, enligt rapporten.

”Trafikkontoret rekommenderas att anta en avvaktande strategi för införande av autonom spårvägstrafik för stadsbanor tills marknaden utvecklats och tillgången till mogna produkter förbättrats.”

Pilotprojekt pågår

Däremot kan olika typer av förarassistanssystem vara aktuella på kortare sikt. Sådana försök pågår redan, enligt Mimmi Mickelsen. Bland annat genom pilotprojektet automatiskt förval, som just nu genomförs med de nya franska M33-vagnarna. Att spårvagnsföraren kör fel, får backa och sedan gå ut och manuellt ställa om växeln ska förhoppningsvis bli ett minne blott, enligt Mimmi Mickelsen.

ANNONS

– Vagnen kör inte själv men vagnen själv ska kunna förstå körvägen, säger hon.

De anpassningar som skulle behöva göras för ett system med självkörande spårvagnar skulle också kunna få en negativ påverkan för stadsbild och stadsliv.

LÄS MER:Lisebergslänken ska knyta ihop Sahlgrenska och Östra sjukhuset

”Även om det är oklart hur en sådan omgivningen skulle behöva utformas så är bedömningen att det skulle ge upphov till fler fysiska barriärer i staden,” enligt rapporten.

Mimmi Mickelsen hoppas och tror att tekniken kan anpassas efter de förutsättningar som råder vid den tidpunkt som ett införande väl kan bli aktuellt. Det har spårvagnstrafiken klarat innan.

– Så är det väl egentligen alltid. 1879 när vi bestämde oss för hästspårvagn tänkte vi nog inte på att trafiken skulle elektrifieras 1902. Och 1902 visste vi inte att vagnarna skulle kunna rymma 200 personer, säger hon.

LÄS MER:Kanalmurarna rustas upp för miljarder – får större påverkan än Västlänken

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS