Trots det ruggiga novembervädret har en skara göteborgare, projektledare och volontärarbetare samlats i Frihamnen för att se Ulf Dalnäs från Göteborgs universitets konstnärliga fakultet klippa bandet – eller tampen – som inviger stadens första marina kolonilott.
Idén bakom kolonilotten är att skapa en framtidsprototyp och att undersöka havens roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle.
– Vi vet inte vad som kommer växa här än, utan vi börjar med att inventera, alltså att hänga ut tomma linor för att se vad som trivs här, säger Maria Bodin, projektledare vid Göteborgs universitet.
”En del av jubileet”
Den marina kolonilotten är en del av utställningen Prototyp Göteborg som byggs i jubileumsparken inför Göteborgs 400-årsfirande nästa år.
– Musslor och alger behöver ju saltvatten och det är fantastiskt att det faktiskt går att odla här mitt i stan. En vits med att ha den här är också att den ska finnas nära skolor och universitetet, säger Cecilia Helsing, utställningsansvarig Prototyp Göteborg och projektledare på Göteborg & Co.
Prototyp Göteborg
Prototyp Göteborg är en del av Göteborgs Jubileumsfirande sommaren 2023. Då blir Göteborgs offentliga rum till en stor utställningsarena under namnet Prototyp Göteborg. Utställningen riktar blicken mot lösningar och utmaningar i staden och lyfter initiativ som arbetar aktivt för en hållbar omställning.
Den marina kolonilotten i Frihamnen är ett så kallat Vinnova-projekt, och det är stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad, Göteborgs universitet Centrum för hav och samhälle och Urban Futures som står bakom satsningen.
På plats för att invigningstala är också Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö. Han menar att initiativet är en viktig del i stadens utveckling och att det därför passar bra att genomföra i samband med jubileet.
– Vi vet att havet är en ganska outnyttjad resurs i Göteborg, säger han.
Svårt för privatpersoner att odla
Två bommar sticker numera ut från bryggan på Bananpiren. Under havsytan finns både tomma rep och linor med små skott nedsänkta.
Förhoppningen är att ätbara arter ska trivas och växa sig större och fler här. Men än så länge är det svårt för den vanliga göteborgaren odla i havet – snåriga regler och en rad olika tillstånd sätter käppar i hjulen för en utbredd havsodling.
Förutom den nya kolonilotten i Frihamnen finns det också en marin kolonilott på Tjärnö, där man sedan förra sommaren har genomfört ett pilotprojekt under vattenytan. Men enligt projektledaren Maria Bodin är det inte alls säkert att precis samma arter kommer att trivas i stadsmiljö.
– Kanske kommer alger, blåmusslor, tång och sjöpung till exempel trivas här, säger hon.
Kan lagas hemma
På land samlas de nyfikna åskådarna runt en vedeldad ugn där både hårt och mjukt tångbröd bakas. Till brödet bjuds det på sjöpungssmör och tångsmör med vitlök.
– Jag tror att tång kommer att bli en del av vår ”vanliga mat” i framtiden, säger Karl-Johan Nylén, kommunikatör på Centrum för hav och samhälle, som bjuder gästerna på den havsbaserade maten.
Han berättar att de flesta som har fått smaka på maten från havet har varit positivt överraskade.
– Det här skulle man lätt kunna baka hemma. Och man kan faktiskt köpa sådan här torkad sockertång i dag, säger han.
Fakta om marina kolonilotter
En marin kolonilott är en odlingsplattform i havet för odling och förvaring av råvaror. Göteborgs universitet har tidigare genomfört ett pilotförsök med en marin kolonilott på Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad med positiva resultat. Nu ska konceptet testas i en urban miljö.
LÄS MER:Stort intresse för kolonilotter till havs – men snåriga regler
