Det handlar om Interkulturella folkhögskolan i Bergsjön. I somras inledde Folkbildningsrådet, som delar ut bidragen, en granskning av skolan.
– Vi hade fått tips av visselblåsare om att allt inte stod rätt till, säger Rebecka Svensén, kommunikationsansvarig på rådet.
Stor satsning i Tunisien
Nu är granskningen klar. Den visar enligt Folkbildningsrådet på ”ett korrupt agerande bland några tongivande personer på folkhögskolan”. Därför dras alla statsbidrag in och skolan krävs på 3,9 miljoner kronor.
Den tyngsta kritiken handlar om att skolan har satsat 2,8 miljoner kronor på ett avbrutet skolprojekt i Tunisien.
LÄS MER:Pandemin drabbar folkhögskolor ekonomiskt
I projektet anställdes, enligt revisorernas rapport, den äkta hälften till en person i skolans ledande krets med en årslön på 704 000 kronor. Samtidigt fick ett företag, som ägdes av två personer i ledningen, 600 000 kronor per år i ersättning. Enligt revisorerna saknas redovisning och dokumentation av vad som egentligen har uträttats. Transaktionerna ”framstår som mycket förmånliga för de inblandade”, skriver Folkbildningsrådet.
Rådet misstänker att statliga pengar har använts i det tunisiska projektet. Det är i så fall inte tillåtet.
– Statsbidragen ska gå till folkbildning i Sverige, säger Rebecka Svensén.
Lämnas till polisen
Kritiken gäller också låg lärartäthet, frikostiga avgångsvederlag och att ett litet antal personer figurerar i många roller – som anställda, styrelseledamöter och konsulter.
Folkbildningsrådet ska lämna över handlingarna till polisen. De kommer också att kontakta andra folkhögskolor i regionen för att ordna platser till Interkulturella folkhögskolans elever.
– Beslutet innebär i praktiken att folkhögskolan får lägga ner. Vi kan inte agera mer kraftfullt. Polisen får avgöra om det som har hänt är brottsligt, säger Rebecka Svensén.
LÄS MER:Stödpengar felanvända – Kris konkurshotat
När GP ringer upp Interkulturella folkhögskolan får vi ett gruppsamtal med flera personer i skolans ledning. De bekräftar två uppgifter: att Tunisienprojektet har kostat cirka 2,8 miljoner kronor och att de indragna statsbidragen med stor sannolikhet innebär nedläggning.
”Alla deras argument faller”
I övrigt avvisar de det mesta av kritiken. De säger att de pengar som satsades i Tunisien helt och hållet kom från skolans SFI-undervisning (svenska för invandrare), som bekostas av Göteborgs stad.
– Hela utredningen handlar om orimligheter. Vi har alla siffror i en särredovisning som påvisar att alla deras argument faller, säger tidigare rektorn Keith Palmrot.
– Klart att vi har brister och det har vi inte försökt dölja heller. Men det är inga brister som inte skulle kunna åtgärdas. Vår särredovisning ska nu kontrolleras en gång till av Ernst & Young, fortsätter han.
Varför ska en svensk folkhögskola driva verksamhet i Tunisien?
– Det är ett pedagogiskt projekt. Varför skulle vi inte bedriva verksamhet i Tunisien? Det finns väl många folkhögskolor som bedriver verksamheter i olika länder, säger tillförordnade rektorn Johan Karlborg.
”En fjäder i hatten”
Skolans ledning anser att Folkbildningsrådets beslut beror på att rådet har fått kritik för dålig kontroll i andra sammanhang.
– Det är inte så att det har försvunnit pengar och någon har skott sig på det här. Det här handlar om att Folkbildningsrådet vill få en fjäder i hatten genom att visa musklerna mot en liten organisation. Vi får ta smällen, säger styrelseordföranden Toni Hagert.
Romsk folkhögskola
Interkulturella folkhögskolan, tidigare Agnesbergs folkhögskola, är en romsk folkhögskola.
Den drevs av Västra Götalandsregionen fram till 2016. I dag är det Romska bildningsförbundet Väst som står bakom.
Enligt ledningen har den cirka 300 elever, varav cirka 140 går på SFI och cirka 160 går folkhögskolans allmänna kurser.
