Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Fem procent är särbegåvade – Signe, 14, är en av dem

Med största sannolikhet är du inte smartare än 14-åriga Signe Östlin. Hon är typisk för barn som konstaterats vara högbegåvade: Snabblärd, kunskapstörstande – och diagnostiserad med adhd.
– En lärare sa att jag aldrig skulle klara högstadiet. Att det var något fel på mig, säger hon.

Som barn hade Signe Östlin en period då hon hellre löste mattetal än lyssnade på godnattsagor. I sexårsåldern ville hon bara bokstavera alla ord och meningar.

– Det var så jag lärde mig stava till glass. Jag bad pappa om en g-l-a-s men fick ju fel sak, minns Signe.

LÄS MER: Experten: Ditt barns särbegåvning kan vara adhd

Hennes föräldrar, Nils Östlin och Hanna Esping Östlin, förstod snart att hon hade lätt för att lära, men det skulle dröja innan de förstod hur lätt. Inte heller varför var någon självklarhet.

– Vi har inte gjort något särskilt, säger Hanna och skrattar.

– Nej, vi kan nog inte ta åt oss någon ära, säger Nils.

I skolan upptäckte Signe snart att klasskamraterna inte förstod lika snabbt, eller kom ihåg lika mycket. Själv kunde Signe både läsa och skriva när hon började och fick snart matteboken från klassen över. Hon behövde i princip aldrig läsa på inför prov.

Trots det blev skoltiden ofta frustrerande. När Signe blev klar långt före sina klasskamrater fick hon mer av samma nivå på uppgifter i stället för nya utmaningar. Fast förståelsen redan fanns där tvingades hon repetera lika många gånger som resten av klassen. Dessutom innebar hennes önskan om logik att Signe hade svårt för orättvisor. Rätt skulle ju vara rätt.

– Hon tog strider för sig själv men också för andra. Jag försökte säga att det är en fin egenskap att stå upp för andra, men ibland får man hålla sig utanför, säger mamma Hanna.

"Jag har aldrig sett mig som den bästa eller smartaste, jag tänker inte så", säger Signe Östlin. Bild: Anders Ylander
"Jag har aldrig sett mig som den bästa eller smartaste, jag tänker inte så", säger Signe Östlin. Bild: Anders Ylander

Skulle inte klara högstadiet

Det gick inte heller obemärkt förbi när Signe var uttråkad eller otålig. "Jag säger vad jag tycker", sammanfattar Signe.

De sista åren i mellanstadiet vill hon helst inte gå till skolan alls. En lärare sa till henne att hon aldrig skulle klara högstadiet. Att det var något fel på henne. I dag säger Signe att det inte var kul att höra, men att hon inte tog åt sig.

Måhända blev pappa Nils mer illa berörd.

LÄS MER: Mölndalsskola satsar på särbegåvade elever

– Man säger inte så till en 11-åring, säger han dovt.

Med facit i hand konstaterar mamma Hanna att Signes motivationsstyrda och ibland utåtagerande beteende blev hennes räddning. På Signes eget initiativ gjordes en adhd-utredning.

– På killar märks adhd ofta utåt medan tjejer vänder det inåt. Men inte Signe, och det gjorde att hon tog tag i det, säger Hanna.

Utredningens så kallade WISC-test visade att Signe hade adhd – och en ovanligt hög begåvning. I Signes fall innebär det att hon har särskilt lätt för språk, men också för matematik och logik. Vid 11 års ålder hade hon en 17-årings språkförmåga.

Föräldrarna beskriver adhd-diagnosen och den konstaterade särbegåvningen som en upprättelse för Signe och en lättnad. Bitar som föll på plats.

Signes lillasyster Saga är inte yngst i familjen längre. Melman, döpt efter giraffen i filmen Madagaskar, blev nyss fem månader. Bild: Anders Ylander
Signes lillasyster Saga är inte yngst i familjen längre. Melman, döpt efter giraffen i filmen Madagaskar, blev nyss fem månader. Bild: Anders Ylander

Gärna genuina frågor

Själv bryr sig Signe inte särskilt mycket. Av utredningens två fynd tycker hon adhd:n är enklare att prata om; ingen kommer tro att hon ser sig som förmer på grund av den.

– Vem som helst kan ha det. Särbegåvning har inte så många hört talas om, säger Signe.

Okunskapen kring ämnet kan dessutom leda till jobbiga frågor: Vad har du för IQ? Varför har du inte ännu bättre betyg? Vad är 7 352 gånger 8 652?

– Som att jag redan kan allt. Men jag har ju bara lätt för att lära mig, säger Signe.

Och sitt IQ har hon aldrig mätt eftersom man i Sverige använder nämnda WISC-test.

Vad är en bra respektive dålig reaktion på att du är särbegåvad?

– Man får gärna ställa frågor om man är genuint intresserad. Men vissa säger typ "så du tror att du är smart eller nåt", eller gör det till en rolig grej på min bekostnad.

Många går genom livet utan att känna till sin särbegåvning. Hur har det påverkat dig att du vet?

– Jag tänker ju nästan aldrig på det... Men kanske blir jag mer tolerant när någon inte förstår. Det är jag som är annorlunda, inte de som är dumma.

Signe klickade genast med sin mentor Timmy på Växthusets skola. "Han ser henne och förstår hennes utmaningar", säger mamma Hanna. Bild: Anders Ylander
Signe klickade genast med sin mentor Timmy på Växthusets skola. "Han ser henne och förstår hennes utmaningar", säger mamma Hanna. Bild: Anders Ylander

Kallades sminktjejen

Förra året bytte Signe från sin kommunala skola till friskolan Växthuset i Mölndal som bland annat specialiserat sig på elever som henne. Där har Signe studiemotiverade klasskamrater och en mentor som själv är särbegåvad. Tack vare honom läser hon exempelvis spanska med niorna och har fått vara med och undervisa i ämnet två gånger.

– Jag gick in med inställningen att det i alla fall inte kan bli sämre. Och det blev det absolut inte. Nu har skolan blivit intressant. Det är okej att prestera bra och ha höga betyg, det är okej att visa intresse.

Signe berättar med ett skratt att omgivningen hade låga förväntningar på henne när hon började.

– Jag kallades sminktjejen och folk trodde mina meritpoäng var typ 37. Så det var ganska skönt att kunna visa att jag kan lite mer.

– Nu förväntar de sig att jag kan allt i stället. Fast det är inte bara jag som ska kunna, pressen ligger inte bara på mig.

Pappa Nils och mamma Hanna är förstås stolta över sin dotter. Främst över personen Signe, understryker Nils, inte hennes betyg.

Signes ifrågasättande natur och krav på logik har utmanat dem att bli bättre på att argumentera, det räcker inte att bara säga nej. Föräldrarna har också jobbat på att bemöta Signe lågaffektivt, vilket lett till klart färre konflikter i familjen.

– Det hjälper inte om vi brusar upp, säger Hanna. Det handlar delvis om kunskap, delvis om strategier.

– Att be henne lugna ner sig är ju som att be en blind se sig för. Det förstår vi nu, säger Nils.

Fakta: Särskilt begåvade barn

"Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling."

Källa: Skolverket

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.