I dag är det våffeldagen, eller egentligen Marie Bebådelsedag, en dag man kan mumsa lite extra på våfflor. Är det någon som har koll på våfflan så är det Birgitta Rasmusson, känd från tv-serien "Hela Sverige bakar", och för sitt "rasande elegant" ett uttryck hon inte slösar med i första taget.
Hon berättar att i hennes familj åt man våfflor året runt och inte bara på våffeldagen. Våfflan är mer något man har till kaffet än till frukost, tycker hon.
– Från början var våfflan något man hade till kaffet. Vi är det enda landet i världen med kafferep, och då vill vi ha något till vårt förmiddagskaffe och till eftermiddagskaffet, berättar Birgitta Rasmusson.
Något hon har upptäckt är att de senaste fem åren så har man börjat ändra våffelsmeten, och stoppat i kryddor till exempel. Något hon menar inte alltid är en framgång.
– Jag tycker att det är kul med nya idéer, men att förvandla våfflan till något oigenkännligt, då har man dålig fantasi tycker jag.
Birgittas bästa recept
Hon har ett eget recept på våfflor som man inte kan misslyckas med enligt henne, och det är:
4 deciliter fint vetemjöl, 1 tesked bakpulver, en gnutta salt och socker, 4 deciliter mjölk, 2 ägg, och 75 gram smält lite svalnat smör. Blanda ihop allt till en smet. Hennes tips är att sätta smeten redan på morgonen om man ska ha den till eftermiddagen, då blir den perfekt.
Och för att våfflan inte ska fastna i järnet, pensla på lite smält smör både på över och underdelen av järnet. Men inte mellan varje våffla, utan när det verkar torrt. Använd inte olivolja för då är det svårt att få bort oljesmaken. Och rengör sen järnet bara med hushållspapper.
Hon har några fler ess i rockärmen för att få till en toppenvåffla.
– Ha i en tesked vaniljsocker, det är väldigt gott tycker jag. Och en slatt creme fraiche eller gräddfil, det blir väldigt gott och gör smeten fluffig. Man kan ha i lite örtkryddor med visst, men där är jag lite tveksam.
Något hon själv ska testa snarast, är att ha i lite rivet limeskal eller rivet citronskal, för det tror hon blir gott.
Spännande toppings
Vill man variera sina våfflor och inte bara ha sylt och grädde på, kan man lägga till lite spännande toppings och goda röror, enligt Birgitta Rasmusson. Som indiska och thaikryddor, fänkål i någon röra, eller lite kyckling. Men hon har upptäckt genom sitt juryarbete i "Hela Sverige bakar", att det kan blir för mycket av det goda.
– Blandar man för många olika smaker blir det en salig röra, och som jag alltid säger – det är viktigt med eftersmaken. Våffla med topping är toppen, men inte för mycket smaker.
Hur äter du själv helst dina våfflor?
– Mitt älsklingssätt är att äta dem med antingen socker på, eller sylt och grädde, och lossa hjärta för hjärta, det är förnämligt.
LÄS MER:Göteborgs bästa restauranger – GP listar recensionerna med högst betyg
LÄS MER:Här är topprestaurangerna med take away i Coronakrisen
Här är några ställen man äta våfflor i Göteborg i dag:
Slottsskogens Våffelstuga - Café Bräket
Våffelcafé Soldattorpet Skansen Kronan
Waffles Café
Kaffestugan Lyckan
Kringlan i Haga
Därför firar vi våffeldagen eller Marie Bebådelsedag och Vårfrudagen, enligt Martin Berntson, professor i religionsvetenskap.
"Vårfrudagen var tidigare en egen helgdag men upphörde att vara det 1952. Talet om "våffeldagen", som från början enbart hörde till talspråket, möjligen som ett skämtsamt sätt att tala om dagen, har sedan blivit mer känt genom att man på senare tid har börjat äta våfflor just denna dag. I våra kalendrar går "Våffeldagen" bara tillbaka till 1980-talet.
Seden att äta våfflor innebär ju lite av en sekularisering av en helig dag, men den har också återerövrats av kyrkan. I många församlingar bjuder man på våfflor till kyrkkaffet på den söndag då Marie bebådelse firas (alltså i söndags), helt i analogi med att man har infört det egentligen sekulära svenska Luciafirandet i kyrkorna. Man återerövrar med andra ord sina egna traditioner.
Om vi går längre tillbaka är det helt andra folkliga seder som förknippas med Vårfrudagen, som ju förstås infaller 25 mars på grund av att det är nio månader före juldagen. Med just denna dag förbinds det gamla ordspråket "tranan bär ljus i sängen". Man förknippade ljuset med tranans ankomst (en kombination av vårdagjämningen och tranans ankomst), och man kallade ofta Vårfrudagen för "traneafton" eller "tranekvällen".
