Efter GP:s rapportering: Malte får skolskjuts

Sjuårige Malte, som har Downs syndrom, rycktes upp från sin gamla skola och placerades på en särskola han har svårt att ta sig till.

Samtidigt nekade grundskoleförvaltningen honom skolskjuts.

– De har absolut inte tagit hänsyn till Maltes funktionsvariation, sa mamman Catarina Dudas.

I tisdags, ett par dagar efter att GP:s publicering, kom dock beskedet: grundskoleförvaltningen har omprövat beslutet. Han ska nu få skjuts till skolan.

– Det är ju precis det här vi önskade. Det känns ju jättebra såklart.

Men det är inte utan en bismak. För samtidigt är hon bekymrad. Familjen har tidigare överklagat beslutet och fått nej och i det nya beskedet framkom ingen motivering till varför beslutet nu ändras.

– Skolskjutsenheten sade att de tittat på Maltes ärende igen och kommit fram till att de godkänner ansökan, säger Catarina Dudas.

– Ska en sådan enkel sak som skolskjuts behöva medial uppmärksamhet för att behandlas korrekt? frågar hon sig.

LÄS MER:Malte rycktes upp från skola och nekas skolskjuts

Hälften fick nej

Av de 942 ansökningarna om skolskjuts som kom in inför läsåret 2020-2021 biföll förvaltningen 527, vilket innebär att nästan hälften fått avslag, enligt siffror från slutet av augusti.

– Jag kan tänka mig att många andra familjer som kanske inte har samma förutsättningar som vi blir drabbade och råkar ut för samma som vi gjort. Det är fruktansvärt att det inte ska vara en mer rättvis bedömning i ärendena, att det är så godtyckligt, säger Catarina Dudas.

Beslutet om att trots allt erbjuda Malte skolskjuts togs den 8 september, enligt Marie Åhman, kommunikationschef på grundskoleförvaltningen. Det ändras alltså ett par dagar efter GP:s publicering.

Hon säger att flera andra beslut också har setts över, bland annat rör det sig om elever i Hammarkullen, som nu får skolskjuts.

Intern kritik: ”rättsosäkert”

I ett mejl GP tagit del av, skickat den 8 september, skriver grundskoleförvaltningens tillförordnade myndighetschef Nils Kaiser till den person som skrivit under besluten om att Malte inte får skolskjuts:

”Här tycker jag att vi borde ompröva detta och inte för dessa elever hänvisa till VH (vårdnadshavare, reds. anm.) ansvar.”

Så ändras beslutet, Malte får skolskjuts och föräldrarna meddelas. Men det uppstår frågor inom förvaltningen. En medarbetare som meddelar att beslutet nu är ändrat skriver: ”Signalen är blir väldigt tydligt när vi omprövar beslutet som direkt kan kopplas till uppmärksamheten i massmedia. VH (mamman) var mycket förvånad. Det här är inte bra och absolut inte rättssäkert. Det hade varit bra om processen i förvaltingsrätten haft sin gång.”

Nils Kaiser skriver i ett annat mejl att det inte beror på GP:s rapportering, utan att de har pratat om liknande fall veckorna innan.

”Nej det var inte pga av GP utan du och jag har pratat om liknade fall veckorna innan. Då tror jag det gällde Hammarkullen.”

Nils Kaiser påpekar att han inte kommenterar enskilda fall, men säger att förvaltningen under hösten, när skolorna startat, fört en diskussion kring vad vårdnadshavarens ansvar kan innebära. Det handlar om elever med exempelvis funktionsnedsättning eller elever som inte fått skolplats på närmsta skola.

– Det handlar ofta om elever i grundsärskola, som kanske kommer en bit bort. Då behöver vi göra en individuell prövning och ser att vi ibland kommit fram till olika slutsatser. Vi har fört en sådan diskussion på avdelningen hur man ska se på det.

Brukar du skicka sådana mejl i enskilda ärenden om att ett beslut ska ändras?

– När jag anser att vi behöver ompröva ett beslut och göra en helhetsbedömning så framför jag det. Det kan vara att vi har fört liknande diskussioner i liknande fall tidigare och att jag därför anser att vi behöver se över det på nytt.

Han säger att skollagen säger vad som är det minsta de behöver uppfylla.

– Men det finns inget som säger att vi inte kan godkänna fler, säger Nils Kaiser.

Det kom intern kritik om att detta är rättsosäkert eftersom Maltes beslut ändrades efter att GP skrivit om detta. Vad tänker du om den kritiken?

– Diskussioner om hur vi gör bedömningar har vi regelbundet, det är väldigt viktigt. Att vi har de diskussionerna gör det inte mindre rättsosäkert, snarare tvärtom. Men vad vi gör utöver lagstiftningen behöver inte handla om att det är rättsosäkert. Det handlar om servicegrad, sedan kan jag förstå att man uppfattar det som att vi uppmärksammar detta efter artiklar, men diskussionen har försiggått innan GP skrev det.

Hade du skickat mejlet om inte GP rapporterat?

– Jag vet att det har förts diskussioner innan GP:s artikel.

Hälften ungefär har ju fått nej. Ser ni över alla de här fallen?

– Vi tittar inte över alla beslut vi fattat. De är fattade på väldigt goda grunder. Det här handlar om ett fåtal elever där det alltid blir en svårare individuell bedömning. Men den stora majoriteten är förhållandevis tydliga beslut.

Hur ser du på risken att det finns fler fall som inte blivit som de borde?

– Besluten är fattade på goda grunder. Men i vissa fall blir det en svårare individuell bedömning och när vi göra andra helhetsbedömningar kan vi komma fram till en annan slutsats i det hela. Det finns vissa elevärenden som vi fortlöpande tittar över.

Hur gör ni för att det ska bli en likvärdig bedömning för alla i detta?

– Vi har fortlöpande diskussioner, och när vi ser att vi behöver göra en annan bedömning så ändrar vi.

Nils Kaiser har tidigare sagt till GP att det går att överklaga beslut, så att någon annan kan göra en bedömning, och att handläggarna gör så gott de kan, och att de ändrar beslut när de får en eventuell dom mot sig.

– Så är det ju. Men vi för givetvis också diskussioner löpande på avdelningen om hur vi ska förhålla oss. Vi ser ständigt över vårt arbete så att våra riktlinjer följer lagstiftningen och är lämpliga.

LÄS MER:Den långa kampen för barnens rätt till stöd

LÄS MER:Det aktiva skolvalet kvar tills vidare – ska utredas på nytt

TEXT

Anna Ekström

anna.ekstrom@gp.se