I sommar samlades det övergripande ansvaret för förskolan under en nämnd från att tidigare ha legat under de tio olika stadsdelsnämnderna.
En av de tydligaste skillnaderna, under den nya förskolenämnden, är införandet av en ny resursfördelningsmodell som bland annat inneburit att man riktat tio procent av barnpengen till områden med högt socioekonomiskt index.
Modellen skulle ge en mer likvärdig förskola då alla stadens verksamheter skulle få samma regler, även de småskaliga kooperativen och de fristående verksamheterna. Men under hösten har framförallt har kooperativen kritiserat de nya reglerna hårt.
Det finns också stor oro bland de kommunala verksamheterna. Det uppger flera förskolechefer för GP.
LÄS MER:Rörig historia när förskolemodellen ändrades
Miljonunderskott efter reglerna
Katarina Selin är chef för förskoleverksamheterna på Örlogsvägen i Nya Varvet, samt Bygatan, Tandkullegatan, och Eckragatan i Långedrag.
– Alla mina förskolor ligger i områden med lågt index, Eckragatan har lägst i hela Göteborg. Det betyder att det blir väldigt svårt för verksamheten att gå runt, säger hon
Hon säger att de under våren, innan de nya reglerna gällde, hade ett nollresultat.
– Denna termin går mina förskolor 1,4 miljoner kronor back. Det har gjort oss väldigt oroliga, säger hon.
Kan tvingas göra sig av med personal
För att täcka upp underskottet skulle Katarina Selin vara tvungen att ta in ytterligare 47 barn under höstterminen. Alternativet är att minska bemanningen med fyra av 27 heltidstjänster, enligt henne.
– Det här riskerar att ge oss gigantiska barngrupper och minskad personal. Personalen som jobbar på dessa förskolor upplever inte att de jobbar med få barn i grupperna i dag. Vi behöver bättre förutsättningar. Inte sämre, säger hon.
Eva Sunegård är chef för förskoleverksamheterna på Skattegårdsvägen och Turkosgatan i Tynnered.
– Jag har förskolor med högt index och då borde man ju kunna se skillnad till det bättre. Men min budget går inte heller ihop, säger hon.
På Turkosgatan har nio av tio barn ett annat modersmål än svenska, medans Skattegårdsvägen har ett bredare spann och något lägre index.
– Där har jag Minisverige. Det är villaområden, radhus, insatslägenheter, hyresrätter. Vi har allt där. Men som det ser ut nu får jag inte budgeten ihop på någon av mina förskolor, säger Eva Sunegård.
Risk för stora barngrupper
Även i hennes fall blir konsekvensen att hon måste öka barnantalet, eller släppa personal.
Förskoleavdelningarna får, enligt ett politiskt beslut, inte understiga 18 barn under höstterminen och inte under 19 barn under vårterminen.
– Det hänger inte ihop med budgeten för personal. Jag upplever att man inte pratar om de frågorna samtidigt, säger Eva Sunegård.
Oklart om pengarna räcker till
I onsdags beslutade förskolenämnden att höja barnpengen för nästa år, från 3,5 miljarder kronor till 3,7 miljarder kronor.
– Men befolkningsprognosen visar att det blir fler barn. Vi behöver mer personal, och fler lokaler. Politiken uppfattar nog att man satsar mer pengar, men det ska också räcka till mycket mer, säger Ulf Högberg, ekonomichef på förskoleförvaltningen.
Den socioekonomiska fördelningen ska sänkas från höstens tio procent till 7,5 procent.
– Vad det innebär i pengar har vi inte hunnit titta på, men vad vi ser inte att det kommer att räcka till. I dag går ju till och med förskolor med högt index minus, säger Eva Sunegård.
– Det är inte indexet i sig är problemet, utan att vi får för lite barnpeng, säger Katarina Selin.
FAKTA: Resursfördelningsmodellen
Resursfördelningsmodellen innehåller två delar, dels ett grundbelopp som är samma för alla barn, dels ett strukturbelopp som innefattar ett antal socioekonomiska variabler och räknas ut enskilt för varje förskola.
Källa: Förskoleförvaltningen
