Mia Persson och Agaia Trotter forskar om vilka gener som ligger bakom hundens förmåga att kommunicera och samarbeta med människan. Golden retrievern Jana, tre månader, utforskar dock helst GP:s fotograf.
Mia Persson och Agaia Trotter forskar om vilka gener som ligger bakom hundens förmåga att kommunicera och samarbeta med människan. Golden retrievern Jana, tre månader, utforskar dock helst GP:s fotograf.

Din hund är mycket smartare än du tror

ANNONS
|

Ett förväntansfullt gäng golden retrieverägare har samlats på Göteborgs brukshundklubb i Kallebäck. Under hösten har deras hundar deltagit i ett beteendetest, i syfte att mäta hur de söker hjälp och kontakt med sina ägare när de står inför ett svårt problem.

På plats är också doktoranden Mia Persson och masterstudenten Agaia Trotter, båda verksamma vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet. I dag ska de redovisa resultaten av testet och berätta om vilka gener som ligger bakom hundens förmåga att kommunicera och samarbeta med människan.

Läs mer: Träna med din hund

I en studie av vargar och hundar som ställs inför ett olösligt problem, var vargarna smartast och ihärdigast – de kunde hålla på i timmar. Hundarna däremot gav upp efter några sekunder, tittade på människan och uttryckte tydligt: kom och hjälp mig!

ANNONS

Studien är utgångspunkten i Mia Perssons forskning, som handlar om att leta efter gener som styr hundens beteende. Även golden retriever-studien handlar om att hundarna ställs inför ett problem.

- Vi använde oss av tre skivor med godis bakom. Två skivor kunde hundarna flytta, en satt fast. Hur löste de problemet med den sista skivan?

Ägarna instruerades att vara helt passiva. Några hundar sökte ögonkontakt med sin ägare, några sökte fysisk kontakt. En del försökte aktivt. Andra struntade i alltihop.

Forskarna gav både hanar och tikar måbra-hormonet oxytocin, som ökar välmående, tilliten och stärker sociala band, för att se vad det blev för gensvar. Agaya Trotter berättar att det påverkade hundars ögonkontakt och gjorde att de blev mer positivt inställda till att lösa problemet.

- Vi kunde se att tikarna sökte mer fysisk kontakt än hanarna.

I samband med studien samlade forskarna även DNA från hundarna, och hittade en gen som är kopplad till hur mycket tid hunden vill spendera med människan – samma gen som är kopplad till autism och bipolaritet hos människor. Forskarna har hittat ännu en gemensam gen, som hos människor är kopplad till beteendestörningar som schizofreni.

Hunden har troligen levt med människan i över 60 000 år. De första hundarna var vargar, men de senaste 15 000 åren har varg och hund gått åt helt olika håll. Till skillnad från vargar har hundar medfödda egenskaper att kommunicera med människor, berättar Mia Persson, som ingår i forskningsgruppen hos Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.

ANNONS

Insikten om hundars kognitiva förmågor har helt ställts på huvudet de senaste tio åren, berättar Per Jensen.

- Hundar har visat sig ha tidsuppfattning, kunna känna förväntan och kunna tänka i flera steg. De flesta underskattar hundens språkliga förmågor. I själva verket kan du tala till den i hela meningar, som till ett litet barn.

Ju mer du pratar med din hund, desto mer lär den sig. De kan skilja mellan verb och substantiv, och förstår betydligt fler ord än vi tror. Den amerikanska border collien Chaser hade innan hon fyllt tre lärt sig 1 022 olika ord som betecknade lika många föremål. Chaser kunde också skilja mellan att mellan att exempelvis hämta en viss sak och krafsa på samma sak.

Hundar har också visat sig vara starkt empatiska, och är mycket känsliga för våra känslor. Är ägaren stressad förändras hundens hormoner. De reagerar särskilt starkt på gråt. De kan se en bild på en glad person och koppla det till en positiv känsla.

- De kan dessutom förstå att vi ser saker på ett annat sätt än de själva, en förmåga som vi tidigare trott varit unik för människan. Liksom förmågan att ta hjälp av oss för att lösa ett problem som de inte klarar själva. Hundar ser saker i vårt beteende som vi inte ens är medvetna om. De följer våra gester om vi pekar åt ett visst håll. Och deras tillit till oss är så stark att de ofta litar mer på våra signaler än på sina egna sinnen.

ANNONS

Men vi har också underskattat våra hundar, såtillvida att vi tillskrivit dem mänskliga egenskaper.

- Man kan förmänskliga deras känslor, men inte deras avsikter. En hund har inget hämndbegär eller dold agenda. De är fullständigt öppna och vakna och här och nu.

Per Jensen är övertygad om att människan inte varit densamma utan hunden.

- Vi hade troligen inte haft modern civilisation överhuvudtaget. Vi hade varit kvar på jägar- och samlarstadiet. Jag tror inte vi kunnat domesticera getter, får och boskap utan hund. Precis som det har varit en selektion på hundsidan har det varit en selektion på människosidan. Även barn som inte känner hundar förstår dem.

Olika hundraser har olika kognitiva egenskaper, men alla hundars främsta specialitet är att förstå människor. Hundar är mästare i människoförståelse, säger Per Jensen. Ingen annan art på jorden har utvecklat denna förmåga så bra som hunden – kanske inte ens vi själva.

I sin nya bok Hur smart är din hund tipsar han om övningar i syfte att både hund och ägare ska lära känna varann bättre och ha kul ihop.

- Övningarna stärker er samhörighet och kontakt. De bygger på kommunikation och kommer att uppmuntra er till att bli mer uppmärksamma på varandras sätt att fungera, berättar Per Jensen. Och så är de rena hjärngympan för hunden.

ANNONS

Ditt bästa råd till hundägare?

- Lita mer på dig själv. Gå på magkänsla. Du vet mer än du tror om vad som är bäst för din hund.

- Folk söker ofta hjälp för helt normala hundbeteenden, men som kan upplevas problematiska i vårt samhälle.

Per Jensen anser också att vi borde göra oss fria från begreppet ledare.

- Relationen mellan människa och hund påminner mer om relationen barn-förälder än en vargvalp i en vargflock. Vi ska vara den trygge vuxne. Hundar vill lära sig saker. Men en dominant ägare gör hunden osäker. Förtroende och tillit är förutsättning för hundens inlärning.

Kan din hund räkna?

Testa. Du behöver två likadana fat, två pappskivor och godisbitar av samma storlek.

En medhjälpare håller hunden på lagom avstånd så att den ser vad du gör.

Med ryggen mot hunden lägger du fyra godisbitar på ena fatet och två på det andra.

Vänd dig om och ställ ner faten så hunden tydligt ser dem. Se till att den verkligen sett båda faten.

Täck över dem med pappskivorna och låt sen hunden välja fat.

Vilket går den till först? Låt den få ta en godisbit som belöning, spara resten och upprepa övningen tre gånger med denna variation på faten: 8-10, 5-10, 3-4.

ANNONS

Ta en paus, Upprepas totalt tre gånger.

ANNONS