Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Göta älv, som ringlar sig upp från hamninloppet, är en livsnerv för Göteborg och samtidigt dricksvattentäkt – och här finns en tydlig intressekonflikt mellan lantbruk och dricksvattenproducenten, tar Kaliber upp i en granskning. Bild: Olof Ohlsson

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Därför är inte dricksvattnet i älven bättre skyddat

Göta älv är dricksvattentäkt för 700 000 personer mellan Vänersborg och Göteborg. Men lantbrukarnas organisation, LRF, har fått bort restriktioner kring djurbete, gödsling och bekämpningsmedel närmast älven, visar en granskning av Sveriges Radios Kaliber.

Sveriges Radios program för undersökande journalistik, Kaliber, fokuserar på måndagen på konflikten mellan kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att skapa vattenskyddsområden och jordbruksnäringens intresse av att inte ha för hårda restriktioner. Gotland och Göta älv fungerar som exempel där man i enkätsvar konstaterar att varannan kommun i Sverige upplever intressekonflikter kring vattenskyddet kopplat till dricksvatten.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I inslaget konstaterar man också att nästan var tredje dricksvattenkälla saknar vattenskyddsområde i Sverige, samtidigt som EU:s vattendirektiv och Sveriges miljömål slår fast att vattenkällor ska skyddas.

Olika intressen

I Kaliberinslaget intervjuas Bjarne Färjhage, ordförande i LRF:s kommungrupp i Lilla Edet och tidigare C-märkt kommunstyrelseordförande i samma kommun. Lantbrukarna har fått bort restriktionerna kring bete och gödsling samt förbudet mot bekämpningsmedel i skyddsområdet. Bjarne Färjhage och LRF tycker också att skyddszonen på 100 meter är omfattande i intervjun med Kalibers reportrar:

– Vi tycker från LRF:s sida att området är alldeles för stort tilltaget. Det är troligen världens största vattenskyddsområde som håller på att bildas. I och med att man har tagit med alla biflöden, det är det som gör att storleken blir så stor, säger han i inslaget.

Josefin Lundberg Abrahamsson, avdelningschef för dricksvattenproduktionen i Göteborg, uttrycker sig relativt kritisk mot slopade restriktioner:

– Vi hade ju gärna sett att det var lite skarpare formuleringar och tydligare föreskrifter. Till exempel finns det frågor som gäller boskapshållning kring älvkanterna där vi vet att det finns en påverkan på parasiter helt enkelt. Där hade man kanske önskat att vi kommit lite längre. Men som sagt, vi har kommit en bit och det är jättebra. Så får vi fortsätta arbetet så småningom, säger hon till Kaliber.

Ökad påverkan

Vidare konstateras att ett konsultföretag pekar på riskerna med strandbete och hantering av naturgödsel och bekämpningsmedel.

– Riskerna med det är de mikrobiologiska faktorerna, det vill säga risken att man har bakterier, virus eller parasiter som då kommer i direkt kontakt med råvattentäkten. Och om det är någonting som vi har sett en ökande tendens av så är det just den mikrobiologiska påverkan, säger Josefin Lundberg Abrahamsson till Kaliber.

Påverkan av bakterier, virus och parasiter får konsekvenser – Göteborgs vattenintag vid Göta älv är stängt tillfälligt cirka 100 gånger per år. Men den vanligaste orsaken till denna mikrobiologiska påverkan och störning, som Kalibergranskningen tar upp, är samtidigt när regn gör att avloppsreningsverk inte klarar flödet och tvingas släppa ut orenat vatten i älven. Men lantbruket är en faktor.

Från LRF:s sida menar man att vattenskyddet är fullgott och även från Trollhättans håll – alltså uppströms i älven – uttrycker en kommunal chef att kompromissen om vattenregleringen ändå innebär att man nu kan nå en konsensus i frågan.

Men de slopade restriktionerna i älven är avsteg från Naturvårdsverkets råd för vattenskyddsområden, slår Kaliber fast.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.