Det är sju gånger vanligare att personer dömda för dödligt våld lider av psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i stort. Klara Hradilova Selin är en av Brå:s utredare som tagit fram rapporten.
Det är sju gånger vanligare att personer dömda för dödligt våld lider av psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i stort. Klara Hradilova Selin är en av Brå:s utredare som tagit fram rapporten.

Brå:s utredare: ”Dödligt våld går inte att förutse”

De som begått dödligt våld har i fyra fall av tio haft kontakt med psykiatrin året innan brottet. Någon möjlighet att förutse framtida brottslighet finns däremot inte.
– Vi behöver i stället ge alla en bra hjälp i vården, säger Klara Hradilova Selin, utredare vid Brottsförebyggande rådet, Brå.

ANNONS
|

Det var på eget initiativ som Brottsförebyggande rådet valde att studera hur sambandet mellan dödligt våld och psykisk ohälsa såg ut. Ett område som utredarna menar varit präglat av fördomar och stigma.

Uppemot åtta av tio av Brå:s utredningar utförs med ett regeringsuppdrag som grund, till skillnad från den rapport som i dagarna publicerats.

– Vi såg ett mönster i den data vi samlat in om dödligt våld. Indikationer på psykisk ohälsa var vanligt förekommande i dokumentationen från rättsväsendet och därför ville vi med hjälp av bättre metoder bidra med fakta om hur det verkligen ligger till, säger Klara Hradilova Selin.

ANNONS

LÄS MER:Brå: Psykisk ohälsa vanligt vid dödligt våld

Vården kan inte förutse brott

I studien tittade de på närmare 800 personer som utövat dödligt våld under åren 2006 till och med 2017. Av dessa hade fyra av tio haft kontakt med psykiatrin under det senaste året genom ett besök på psykiatrisk öppenvård, vård inom psykiatrisk slutenvård eller att de fått ett läkemedel utskrivet mot psykisk ohälsa.

Därmed är det sju gånger vanligare att personer dömda för dödligt våld lider av psykisk ohälsa, jämfört med befolkningen i stort. Trots det går det inte att förutse vem som riskerar utöva våld i framtiden, menar Brå:s utredare.

– Det finns riskbedömningsinstrument men de har dålig precision. I stället är det viktigt att ge alla den hjälp de behöver. Du vet helt enkelt inte vem inom den stora patientvolymen som kommer begå ett brott, än mindre de få fall av dödligt våld. Vården har ingen möjlighet att fånga upp det här och de absolut flesta med psykisk ohälsa är inte farliga, säger Klara Hradilova Selin.

LÄS MER:JO: Psykakuten i Göteborg är underdimensionerad

Bristerna inom psykiatrin

Under de senaste åren har psykiatrin i Västra Götaland haft omfattande problem med arbetsmiljön samt fått kritik från patientnämnden och Justitieombudsmannen. Under 2020 ska verksamheten dessutom spara in på resurserna.

Margareta Lagerkvist är specialistläkare i psykiatri och har under närmare trettio år varit överläkare på olika avdelningar inom den rättspsykiatriska vården. Hon har tidigare uttalat sig i GP kring hennes erfarenheter och menar att patienter i vissa fall begått brott för att få vård inom rättspsykiatrin.

ANNONS

– Det är väldigt sorgligt att människor ska behöva förstöra sina egna liv och ibland även andras för att få den hjälpen. Det är hemskt att se hur ett brott där en människa farit illa hade kunnat förhindrats, sa Margareta Lagerkvist då.

Margaretha Lagerqvist, tidigare överläkare på Lillhagen och Rågården, har i sitt arbete sett hur människor som lider av psykisk ohälsa väljer att begå brott för att få den hjälp de behöver.
Margaretha Lagerqvist, tidigare överläkare på Lillhagen och Rågården, har i sitt arbete sett hur människor som lider av psykisk ohälsa väljer att begå brott för att få den hjälp de behöver. Bild: Robin Aron

LÄS MER:"Rättspsykiatrisk vård är den enda garantin för att få hjälp"

LÄS MER:Ung kvinna hemskickad från psykakuten fem gånger på en vecka – tog sitt liv

Något samband mellan våldsutövning och bristfälligt bemötande inom psykiatrin kan Brå:s rapport dock inte fastställa.

– Det kan ha förekommit, om det finns sådana vittnesmål, men de som utövar dödligt våld är en så pass liten grupp att man inte kan generalisera. Det blir svårt att måla med breda penseldrag, säger Klara Hradilova Selin.

Svårare att hantera känslomässiga påfrestningar

Hon påpekar att hon inte vill säga emot bilden av att vissa inte får den hjälp de behöver. Deras studiematerial gällande dödligt våld visar däremot ingen stor variation över tid.

Några utmärkande drag som Brå pekar på i sin rapport är att majoriteten av de dömda är män och att beroendetillstånd – speciellt blandmissbruk – är en riskfaktor.

Det är också vanligare att psykisk ohälsa förekommer när det dödliga våldet utövats mot någon närstående.

– Känslomässiga påfrestningar exempelvis i samband med en separation, som inte sällan är en del av motivet bakom dödligt våld i nära relationer, kan vara svårare att hantera för vissa personer med psykisk ohälsa, säger Klara Hradilova Selin.

ANNONS

LÄS MER:Så vill Sahlgrenska lösa problemen inom psykiatrin

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS