Landremsan längs med Göta älv, från Järntorget och västerut till Masthuggstorget, är ett av Göteborgs allra största stadsbyggnadsprojekt. Här ska 1 300 nya bostäder och upp mot 6 000 nya arbetsplatser byggas fram till år 2026.
LÄS MER:Jätteprojektet vid Masthuggskajen redo för byggstart
Projektet inrymmer också bygget av 18 000 kvadratmeter stor konstgjord halvö som går 100 meter ut i Göta älv. Ett komplext och avancerade ingrepp som staden saknar tidigare erfarenhet av.
GP har tidigare rapporterat om att Alliansen, Demokraterna och Socialdemokraterna satt i förhandlingar om att fler än kommunen måste dela på risken, alltså eventuella ekonomiska bakslag om projektets kostnader skulle skena iväg.
Enligt det avtal som legat sedan tidigare står det att kommunen ensamt ska ta risken.
– Vill de bygga snabbt här är det jättebra för staden, men då måste vi dela på risken, säger kommunalrådet Martin Wannholt (D).
LÄS MER:Byggbolagen kan få ta risken för nya halvön vid Rosenlund
Beslutet klubbat
På onsdagen beslutade kommunstyrelsen att klubba förslaget. Nu har det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling fått i uppdrag att teckna ett tilläggsavtal med konsortiet som ska bygga på halvön.
Men enligt Lennart Hedström, vd Elof Hansson fastigheter, pågår redan arbete med ett tilläggsavtal sedan en lång tid tillbaka.
– Vi har jobbat med det sedan början på året, det håller på att växa fram och vi kommer att ha ett avtal till juni, säger han.
Avtalet ska reglera en rad olika saker för de fyra aktörerna som bygger på halvön, det är förutom Älvstranden och Elof Hansson även Stena Fastigheter Göteborg och Riksbyggen.
Planen är att de fyra aktörerna ska att upphandla en gemensam entreprenad av halvöns utbyggnad.
– I princip kommer det skickas fyra olika fakturor till varje enskild aktör. Går upphandlingen bra talar vi om möjlighet, men går den dåligt och det blir strul så delar vi på en viss risk eftersom vi är beroende av varandra, säger Lennart Hedström.
Staden tar risken när det kommer till gator, kajer och torg, alltså allmän plats, medan de tre byggaktörerna tar risken för kvartersmarken, alltså den mark som bolagen ska bygga hus på.
– Om det skulle bli dyrare på en kvadratmeter gata så betalar staden för det, precis som om pålarna under vår kontorsbyggnad skulle slås sönder så betalar vi det. I grunden tar var och en sin del av risken. Vi är beroende av varandra och tilläggsavtalet ska reglera mellanhavanden som finns och risk, säger han.
LÄS MER:Kraftig kritik mot nya överenskommelsen om Skeppsbron
Vill hålla ihop ärendet
Vanligtvis brukar trafikkontoret bygga ut det som kallas för allmän platsmark, men nu får det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB det ansvaret. Dessutom ska ärendet direkt gå till kommunstyrelsen, i stället för den vanliga beslutsgången via fastighetsnämnden, trafiknämnden och styrelsen för Älvstranden och sedan kommunstyrelsen.
– Vår ambition är inte att runda hanteringen i de olika nämnderna, utan här handlar det om att hålla ihop ett ärende och att samtidigt få fart i processen, säger kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M).
Enligt honom är syftet bakom den särskilda arbetsgången att få ett bättre helhetsgrepp och inte riskera splittring i frågan när det ska hanteras av flera olika nämnder och bolag.
– Det är den främsta anledningen att vi har valt den vägen, säger Axel Josefson.
