Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Antikroppstester av äldre ska ge svar om corona

Sjuttioplussarna har stått i fokus under större delen av pandemin. Trots det är kunskapen om hur många som blir sjuka och vem som får allvarligare coronainfektioner låg. Kanske kan blod från 750 göteborgare födda 1944 ge svaren.

I en skåpbil där den vanliga inredningen rivits ut och gjorts om till ambulerande provklinik sitter Ingrid Jepson med uppkavlad ärm och trycker på ett plåster i armvecket. Hon är en av cirka 750 göteborgare födda 1944 som ingår en studie där förekomsten av antikroppar mot covid-19 hos äldre undersöks.

– Det var lättare än jag förväntat mig. Jag är lite spruträdd.

Tror du själv att du har antikroppar?

– Jag har inte haft några covidsymptom. Nu väntar man som sjutton på vaccinationen. Jag tror inte jag har några antikroppar. Men samtidigt: vem vet?

LÄS MER: Professorn: Göteborg kan fortfarande stoppa en tredje våg

De så kallade H70-studierna innebär att utvalda 76-åringar följs noga av Göteborgs Universitet från året de fyller 70. GU har genomfört stora liknande befolkningsstudier av olika årskullar sedan 1971.

Dåligt med kunskap om äldre och corona

Trots att äldre varit i fokus under hela pandemin är kunskapsläget fortfarande ganska torftigt. Förhoppningen är att den här studien kan bidra till att avhjälpa det, enligt Ingmar Skoog, som är föreståndare för AgeCap, centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och forskarledare för H70-studierna.

– Man har inte jättemycket kunskap om just äldre, den grupp som är mest drabbad. Därför är det väldigt viktigt att se hur många som har antikroppar, säger han.

LÄS MER: Ali Harandi: Då bör vi vaccinera även barn mot corona

Deltagarna i studien har också fått genomföra en enkät och svara på frågor om levnadsvanor, motion och liknande. Förhoppningen är att resultaten om antikroppar kan samköras med svaren från enkäten och på så sätt öka kunskapen om vilka faktorer som spelar in när det gäller hur allvarlig en covid-19-infektion blir.

– Det handlar inte bara om förekomsten av antikroppar. Är det andra saker som påverkar? Allt från kognitiva förändringar eller hur aktiva eller fysiskt starka folk är. Enkäten gör att vi kan få en bakgrund, säger Ingmar Skoog.

Egentligen var tanken att den här studien skulle genomförts redan förra hösten. Men smittspridningsläget satte stopp för de planerna. Då var andra vågen på väg att rulla in. Nu är läget liknande. Antal fall av covid-19 ökar på de flesta platserna i landet och fler och fler menar att den tredje vågen nu är här. Men studien genomförs ändå, efter samråd med regionens smittskyddsläkare.

– Nej, vi diskuterade det här med smittskyddet och vägde riskerna. Den stora ökningen av fall verkar främst vara hos unga nu. Risken med att genomföra studien ska vara extremt liten även om man inte kan utesluta att något händer, säger Ingmar Skoog.

Antikroppstester på fyra platser

Logistiken och upplägget för att samla in proverna står Försvarsmakten för. Under den här veckan finns det insamlingsplatser vid Frölunda torg, Carlanderska, i Backa och i Gamlestaden med bemanning från Hemvärnet. De stora skåpbilarna, eller ”mobila provtagningsplattformar” som kommendörkapten Philip Bacchus kallar dem, har använts flitig på olika platser i landet under pandemin.

– Det är fordon som kan öppnas på båda sidorna med värmefläkt och bra luftflöden. Allt i bilen saneras mellan varje provtillfälle. Vi har, i samråd med Folkhälsomyndighetens experter, gjort allt vi kan för att eliminera smittrisken, säger Philip Bacchus.

Studien är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Universitet. Förhoppningsvis kommer enkätsvaren och provsvaren från antikroppstesterna kunna analyseras under kommande veckor. Senare i vår kommer resultaten från studien att presenteras.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.