Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Socialkontoret i Angered är det kontoret som tog emot flest orosanmälningar gällande barn som far illa under 2018. OBS: Arkivbild Bild: Jonas Lindstedt
Socialkontoret i Angered är det kontoret som tog emot flest orosanmälningar gällande barn som far illa under 2018. OBS: Arkivbild Bild: Jonas Lindstedt

Antalet orosanmälningar gällande barn ökar

Socialstyrelsens första kartläggning över antalet orosanmälningar om barn som far illa är en dyster syn. Varje dag tar socialtjänster i Sverige emot 1000 orosanmälningar – och de ökar. I Göteborg tog socialtjänsten i Angered emot flest anmälningar förra året, men i år ser antalet ut att minska.
– Vi kan se att orosanmälningarna går ner nu, säger områdeschefen Camilla Hesselroth.

Förra året tog landets socialtjänster emot totalt 331 000 anmälningar om barn som misstänks fara illa. Det motsvarar nära 1 000 anmälningar om dagen.

Siffrorna kommer från Socialstyrelsens första nationella kartläggning på området där socialtjänsten i kommuner och stadsdelar fått svara på frågor gällande orosanmälningar.

Kartläggningen visar att orosanmälningarna ökat kraftigt i hela landet de senaste tio åren. Men det behöver inte innebära att fler barn far illa.

– Sverige har en låg tröskel för när en anmälan ska göras, just för att det bara är en misstanke som sedan ska förhandsbedömas av socialtjänsten. Det betyder att antalet anmälningar inte är detsamma som hur många barn som far illa, men det kan vara en indikation, säger Therese Olmsäter, utredare på Socialstyrelsen.

När socialtjänsten tar emot anmälningar görs en förbedömning där det beslutas om en utredning ska inledas eller inte. Runt 38 procent av de orosanmälningar som kommer in blir utredningar. Samtidigt anser Socialstyrelsen att antalet orosanmälningar borde vara högre.

– Vartannat år utreder Socialtjänsten barn som dödats till följd av brott. I de utredningarna så konstaterar vi att anmälningsskyldiga inte gjort anmälningar, trots att vi kan se indikationer på att de borde noterat att barn far illa. Det kan vara till exempel sjukvården och psykiatrin, både barnhälsovård men också där vårdnadshavare har vårdats, säger Therese Olmsäter.

LÄS MER: Socialtjänsten i Angered specialutbildas för att hantera hot och påtryckningar

Flest anmälningar i Angered

Totalt har 180 000 barn kommit till socialtjänstens kännedom genom anmälningar under 2018. Det motsvarar ungefär 8 procent av alla barn i landet.

I Göteborg har alla stadsdelar utom Västra Göteborg deltagit i kartläggningen. Totalt tog Göteborgs socialtjänster emot 14 330 orosanmälningar gällande barn som far illa 2018. Flest antal anmälningar kom in till socialtjänsten i Angered.

Antalet orosanmälningar gällande barn i Göteborg 2018

Angered 3 888

Östra Göteborg 2 158

Örgryte-Härlanda 1 200

Centrum 892

Majorna-Linné 941

Askim-Frölunda-Högsbo 1 486

Västra Hisingen 1 675

Norra Hisingen 1 415

Lundby 675

Källa: Socialstyrelsen

Men jämfört med 2018 har antalet orosanmälningar till socialtjänsten i Angered minskat med nära 10 procent under samma period 2019. Ett resultat som enligt områdeschefen Camilla Hesselroth bygger på socialtjänstens samarbete med skolan och polis.

– Vi kan se att orosanmälningarna går ner nu. Min tidiga, tidiga, analys är att det hänger ihop med vårt goda förebyggande arbete, konstaterar hon.

Stadsdelen Östra Göteborg tog emot lite över 2 000 orosanmälningar under 2018. Enligt områdeschefen Birgitta Harberg märker man där av en ökning gällande antalet anmälningar.

– De tre sista månaderna har det kommit in 60 fler orosanmälningar per månad än tidigare. Cirka en tredjedel av dessa anmälningar leder till nya utredningar, säger hon.

Birgitta Harberg är områdeschef i Östra Göteborg. Bild: Jenny Ingemarsson
Birgitta Harberg är områdeschef i Östra Göteborg. Bild: Jenny Ingemarsson

Sett till hela landet rör större delen av anmälningarna barn som är under 12 år. De siffror som finns för Göteborg pekar på på att antalet orosanmälningar ligger på ungefär samma nivå för barn mellan 0-17 år. Gemensamt för Göteborg och hela Sverige är dock att antalet orosanmälningar rörande pojkar är fler.

LÄS MER: Över 130 barn står i kö för familjehem i Göteborg

Problem hos föräldern vanlig orsak

Var femte anmälan handlar om situationer med våld i nära relationer. I Göteborg är nära en tredjedel av anmälningarna kopplade till våld i nära relationer. Men framförallt är det vanligare att anmälningarna är relaterade till problem hos förälder eller vårdnadshavare än hos barnet själv.

– Det som är intressant är att det är en sådan stor andel av anmälningarna som kan härröras till vuxna i barnets närhet. Att anmälningsorsaken beror på förälders problem eller att barnen utsätts för våld eller bevittnar våld, det är nästan 60 procent på nationell nivå, säger Therese Olmsäter, utredare på Socialstyrelsen.

Flest anmälningar står polis och skola för, följt av vården. Enligt Therese Olmsäter har tidigare studier visat att polisen stod för större delen av de anmälningar som kom in. I dag pekar resultatet i stället på att flera olika aktörer anmäler när de misstänker att ett barn far illa.

– Det är positivt att fler känner till sin anmälningsskyldighet, vet hur man gör och gör anmälningar. Tillsammans behöver vi se och uppmärksamma de här barnen och göra vad som är bäst för dem, säger hon.

LÄS MER: Arbetsmiljön tvingar fram dyra konsulter

Orosanmälningar

• 80 procent av landets kommuner och stadsdelar deltog i kartläggningen.

• 331 000 orosanmälningar gjordes i Sverige 2018. 128 000 av dessa (38 procent) ledde till ett beslut om att en utredning skulle inledas.

• 180 000 barn kom till socialtjänstens kännedom genom anmälningar, vilket motsvarar 8,3 procent av alla barn i åldern 0-17 år.

• 55 procent av anmälningarna rör pojkar, 45 procent rör flickor.

• De flesta barnen, två av tre, är i åldern 0-12 år.

• Var femte anmälan handlar om våld i nära relation.

• 39 procent av anmälningarna är relaterade till förälders/vårdnadshavares problematik, 33 procent till barnet självt.

Källa: Socialstyrelsen

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.