Barnen är bara 12, 13, 14 år och är inte straffmyndiga. Men de har redan stulit, misshandlat och rånat. I vissa fall är de så unga som tio år.
– Vi behöver komma in så tidigt som möjligt. En negativ utveckling är lättare att vända i början innan brotten och beteendet har blivit värre, säger Andreas Wetterberg, koordinator på Trygghetssamordningen vid Angereds socialtjänst.
Sedan förra året har Trygghetssamordningen tillsammans med socialsekreterare vid polisen, socialtjänstens mottagningsenhet för barn och unga och tidigare även ungdomspolisen utvecklat en arbetsmetod för att hantera väldigt unga gärningspersoner och unga brottsoffer.
LÄS MER:Våld och hot vardag i grundskolan – och en stadsdel sticker ut
När ungdomspolisen lades ner 2016 försvann en stor del av den kontinuerliga kontakten mellan polis och socialkontoret. Därför utvecklade man den så kallade LUL-metoden, efter lagen om unga lagöverträdare. Aktörerna ses en gång i veckan och går igenom anmälningar till socialtjänsten och polisen som rör unga brottsmisstänkta och brottsoffer. På så sätt kan de snabbt och överskådligt komma överens om vilka fall som ska utredas av polis. Även om förövaren är under 15 år kan man utreda skuldfrågan. I andra fall kan det i stället vara aktuellt med ett samtal hos polisen eller socialtjänsten.
Att polisen inte utreder samtliga fall är en resursfråga, men Andreas Wetterberg poängterar att det inte alltid är den bästa vägen att gå när det handlar om unga lagöverträdare.
– Vi vet att polisens insats för den här målgruppen kan bli kontraproduktiv. Man kan tycka att de "ska veta hut", men stämplar man någon som kriminell för tidigt kan det bli självuppfyllande där man fortsätter vara kriminell.
"Man tappar förtroendet för rättsväsendet"
Man ska också återkoppla snabbt till brottsoffret.
– Om man anmäler ett brott och inte får någon reaktion eller återkoppling tappar man förtroendet för rättsväsendet. Jag upplever att familjer till framför allt brottsutsatta är tacksamma för att bli bemötta, säger Andreas Wetterberg.
De erbjuder brottsofferstöd men arbetar också för att offret själv inte ska bli kriminell.
Sedan starten i februari 2018 har man hanterat 69 ärenden och hållit 30 orossamtal eller polisförhör. Man har informerat 52 målsägande om brottsofferstöd och 19 målsägare har haft brottsofferstödjande samtal.
Östra Göteborg har nyligen anammat metoden och flera andra stadsdelar har visat intresse.
Ny satsning för bråk i skolan
Inom ramarna för LUL-metoden har man under hösten startat upp ett nytt arbetssätt för konflikter i skolan.
– Inom skolmiljö har konflikter mellan elever en förmåga att inte lösa sig utan generera fler händelser eller fler brott. Det blir en eskalerande konflikt och där erbjuder vi att gå in, säger Andreas Wetterberg.
Han upplever att många skolor har blivit försiktiga med att polisanmäla unga elever, efter ett fall där en skola i Göteborg polisanmälde en elvaårig elev för att ha slagit en ur personalen. Justitieombudsmannen kritiserade stadens policy att polisanmäla alla misstänkta brott i skolan och i vintras uppmanade skolförvaltningen skolorna att vara mer återhållsamma med polisanmälningar mot unga elever.
LÄS MER:Polis: Därför är det viktigt att polisanmäla brott i skolan
I det nya arbetssättet bjuds rektor, familjer, brottsoffer och målsägande in till ett konfliktsamtal. Polis och personal från kommunen är på plats för att bland annat informera vad brottet hade inneburit i vuxen ålder. Efter samtalet kommer man överens om att inte bråka mer framöver.
– Det handlar inte om att be om ursäkt eller bli bästisar, utan att lösa konflikten. Fråga vad som har hänt och vad som behöver hända för att eleven ska kunna släppa det här, säger Andreas Wetterberg, som säger att det är för tidigt att utvärdera satsningen då bara ett ärende har hanterats hittills.
