Allt fler stannar allt längre på kvinnojourerna

Förra året vistades 177 kvinnor, under olika långa tidsperioder, på någon av de 40 kvinnojoursplatserna som finns i kommunal och ideell regi i Göteborg. Enligt social resursförvaltning har behovet ökat de senaste åren.

Även om antalet kvinnor som får hjälp har varit ganska konstant de senaste åren stannar de nämligen allt längre i det skyddade boendet.

Anledningen till det är att de har mer omfattande problem med våld i nära relationer samt att det finns små möjligheter att få tag på ett nytt boende på grund av den rådande bostadsbristen.

För att kunna ge fler personer skyddat boende och stöd vill social resursförvaltning nu få tillgång till fyra lägenheter – två tvårummare och två trerummare. Det enligt ett önskemål som de har skickat in till fastighetskontoret.

Syftet ska vara att bättre kunna erbjuda platser åt särskilda grupper där en vanlig kvinnojoursplacering inte passar lika bra.

LÄS MER: "Orimliga regler för utnyttjade kvinnor - lagskyddet måste stärkas"

Önskar centrala lägenheter

Det handlar bland annat om HBTQ-personer, personer med funktionsnedsättning, äldre i behov av personlig assistans samt kvinnor med flera, eller äldre, barn.

– Om någon exempelvis har behov av personlig assistent närvarande fungerar det inte i de boendeformer som vi har nu. Det blir för trångbott helt enkelt. Det är inte heller idealt med äldre barn, som vill hänga med sina kompisar, på ett kriscentrum för kvinnor, säger Christina Svensson, som är enhetschef för kris- och relationsenheten på social resurs.

Hur stor är den här målgruppen?

– Det är få. Men när de dyker upp i en stadsdel handlar det om deras behov. Då kan det vara svårt om det inte finns bra placeringar utifrån det skydd som de behöver.

Social resursförvaltningens önskan är att de fyra lägenheterna helst ska ligga i centrala Göteborg för att ha nära till Kriscentrum för kvinnor. Det för att uppfylla kraven på skydd, säkerhet och tillgång till personal dygnet runt.

Hur långt räcker fyra lägenheter?

– Vi börjar i liten skala. Fyra lägenheter kan låta lite, vi får se hur det utvecklar sig. Men vi tror naturligtvis på det och ser ett behov, säger Christina Svensson och berättar att det inte heller här handlar om några permanenta boendelösningar.

– Tanken är alltid att undanröja risksituationen. Kvinnojourer är aldrig tänkt som en behandlingsform för att man ska bo kvar. Det handlar mer om att man ska landa i att man tog steget att lämna våld i en nära relation. Då behövs det många olika boendeformer.

"Kan gå ganska fort"

I dagsläget kan inte de kommunala kvinnojourerna erbjuda separata lägenheter.

Social resursnämnd kommer att ta ställning till förvaltningens förslag vid sitt sammanträde den 24 oktober. Om de antar förslaget kommer fastighetskontoret behandla önskemålet om lägenheterna.

När kan ni tänkas få tillgång till lägenheterna?

– Jag kan tänka mig att det kan gå ganska fort. Vi har ett gott samarbete med fastighetskontoret för Göteborg stad. De ingår i stadens ledningsgrupp för våld i nära relation där jag redan har lagt fram detta. De tycker att det är bra, säger Christina Svensson.

TEXT

Stefan Bjarnefors

stefan.bjarnefors@gp.se