Språkliga tabun har funnits i alla tider. En del har en religiös bakgrund: svordomarna. Andra har med sex och kön att göra: könsorden. En tredje kategori har med fysiska och psykiska handikapp att göra: handikapp, funktionsnedsättning, funktionsvariation – orden växlar.
Under de senaste 50 åren har svordomar och könsord blivit aningen mindre förbjudna. Handikapporden har kanske snarare fått en starkare tabubeläggning.
Känsligaste orden
Men den starkaste tabubeläggningen i dag har med etnicitet att göra: ord för minoriteter som utsatts för förtryck och rasism. I dag säger vi inte lapp utan same, inte zigenare utan rom. I de här två fallen har gruppens eget ord fått ersätta ett ord som majoritetsbefolkningen skapat.
Dagens känsligaste ord är neger. Det ska inte användas, frågan är om man ens får nämna det (som jag just gjorde). Ofta säger man i stället n-ordet.
Det som händer nu är att många agerar för att ordet indian ska in i samma tabubelagda kategori som lapp, zigenare och neger.
Columbus kom fel
Ordet indian är inte skapat av den amerikanska ursprungsbefolkningen. Columbus skulle segla till Indien, men hamnade på en annan kontinent. Misstaget upptäcktes, men det har inte hindrat att ordet indian levt vidare i sekler.
Ursprungsbefolkningen hade ord som Sioux, Navajo och Dakota för att skilja olika grupper åt men inget sammanfattande ord för alla. Vad skulle man med det till? De var människor, kort och gott.
När etnicitetskortet nu spelas ut för att tabubelägga ordet indian, blir det väldigt svårt att argumentera emot. När namnet Frölunda Indians skapades, tyckte man naturligtvis att ordet var positivt laddat. Det stod för mod, styrka och kamp – sådant vi kunde läsa om i indianböckerna.
In i skamvrån
Men etnicitetskortet ger trumf på hand. De positiva associationer som många av oss förknippar med ordet indian kan man bortse ifrån. Tankemönstret är att enbart ursprungsbefolkningen (och dess talespersoner) kan avgöra om ordet är kränkande.
Resultatet lär bli att ordet indian hamnar i samma tabubelagda skamvrå som n-ordet. Då används det inte längre, i alla fall inte offentligt. Och Frölunda kan spela hockey utan sitt engelska binamn. De flesta svenska hockeylag klarar sig utan sådant.
Frölunda kommer sannolikt att få nytt namn, ny logga och ny tröja. Och nu handlar det inte om hur snygga tröjor, utan om dagens etniska språkliga tabun. Det har blivit en fråga om språklig etik och moral.
