Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Henrik Zetterberg , professor i neurokemi och en av forskarna som studerat hjärnskador hos de som drabbats av covid-19. Bild: Stefan Berg
Henrik Zetterberg , professor i neurokemi och en av forskarna som studerat hjärnskador hos de som drabbats av covid-19. Bild: Stefan Berg

Forskare om hjärnskadorna efter corona: ”Liknar stroke”

Patienter som får en hjärnskada efter en svår covid-19 infektion kan behöva långsiktig rehabilitering för att återhämta sig. Markörer i blodet kan enligt forskare vid GU användas i vården för att upptäcka och förebygga att hjärnskador uppkommer.

Enligt en ny studie kan covid-19 orsaka hjärnskador vid måttlig och svår infektion men vilka som drabbas är idag svårt att förutse.

– Vi misstänker att vissa individer drabbas av det mer än andra. Kanske beror detta på våra gener eller kanske på något annat, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet.

Han var en av de forskare som i en ny studie kunnat visa att måttlig och svår covid-19 infektion kan orsaka hjärnskador hos vissa patienter. Redan tidigt i våras kom det rapporter om att patienter visade tecken på en neurologisk påverkan, genom bland annat smak- och luktbortfall. Även andra misstänkta neurologiska symptom sågs hos de mer svårt drabbade.

– Runt dag tio av infektionen kan vissa bli påtagligt försämrade och det behöver inte bara bero på lungfunktionsnedsättning utan kan också innefatta symptom som förvirring och krampanfall, säger Henrik Zetterberg.

LÄS MER: Infektionsläkarna om udda symptom och kampen för att förstå covid-19

Liten risk att drabbas

Risken att drabbas av hjärnskador vid en covid-19 infektion är enligt honom mycket liten, men hos en mindre grupp i samhället kan risken att drabbas vara högre. Hur omfattande hjärnskadorna blir har enligt studien ett samband med allvarlighetsgraden av covid-19 infektionen. Vilka symptom som patienterna får varierar.

– Det kan vara mindre symptom som förvirring, smak- och luktbortfall men även mer märkliga symptom hos de med svårare infektion. Då handlar det om alltifrån förvirring, påverkan av andningsregleringen, krampanfall till riktigt allvarlig hjärninflammation, säger Henrik Zetterberg.

Långsiktig rehabilitering

För de som tillfrisknar från en svår covid-19 infektion med hjärnpåverkan kan eftervården likna den som patienter får efter en stroke. Patienterna kan ha kvarvarande symptom som hjärntrötthet och andra neurologiska skador.

– Nervceller återbildas inte bra men andra celler runtomkring kan överta funktionen hos de som skadats. I Sverige har vi tillgång till långsiktig rehabilitering som blir viktig att satsa på för de här patienterna, säger Henrik Zetterberg.

LÄS MER: "När de kan svälja får de träna på att äta"

Bättre vård för att förebygga skador

Han vill trots allt betona att även de som får en hjärnpåverkan oftast klarar sig och att det är förhållandevis få som drabbas. Liknande studier är på gång runt om i världen och han hoppas att den teknik de använt sig av för att upptäcka hjärnskadorna kan komma till användning i vården.

– Förhoppningsvis kan man genom att testa blodet för vissa markörer upptäcka tidiga tecken på hjärnpåverkan. Då skulle man snabbare kunna anpassa behandlingen för att förbygga att svårare hjärnskador uppkommer. Här blir det spännande att se om nya immunpåverkande medel som kortison kan ha en effekt, säger Henrik Zetterberg.

  • Om studien: Forskarna testade 47 personer med mild, måttlig och allvarlig covid-19 mot en matchad kontrollgrupp på 33 personer. Det är framförallt hos de som drabbats av svår covid-19, patienter som vårdats i respirator, där symptom på hjärnskador kunnat uppvisas.
  • Tecken på hjärnskada upptäcktes genom att testa blodet för två så kallade biomarkörer, NfL och GFAp.
  • NfL, neurofilament light, ska finnas i hjärncellens nervutskott och när det läcker ut i blodet tyder det på att nervcellen är skadad.
  • GFAp, gliafibrillärt surt protein, finns i astrocytcellerna som stöder nervcellernas funktion men läcker ut vid skada eller överaktivering.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.