Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Ebrahim Noroozi
Bild: Ebrahim Noroozi

Jan Höglund: Flyghaveriet i en konfliktzon väcker frågor och farhågor

Fjolåret var ett av de säkraste i civilflygets historia, trots kraschen i Etiopien. Men 2020 inleds oroväckande. Bara timmar efter robotattacken mot amerikaner i Irak havererade det ukrainska passagerarplanet i Iran. Oavsett orsaken kan luftrummet på ett ögonblick bli en krigszon.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Planet var tre år gammalt och tillhörde Ukraine International Airlines. Det var av den vanliga och beprövade modellen Boeing 737-800 och hade, enligt bolaget, genomgått en säkerhetskontroll utan anmärkningar så sent som den 6 januari. Piloterna var erfarna med över 11 000 flygtimmar.

Ombord fanns över 170 personer. Starten skedde tidigt på onsdagsmorgonen från Teheran med målet Kiev i Ukraina. Natten hade varit dramatisk och spänning låg i luften efter iranska angrepp på amerikanska baser i grannlandet Irak som hämnd för en dödlig attack på en iransk general i fredags.

Det finns dock inget konkret som visar på ett samband med konflikten att planet under stigning mot marschhöjden försvann från radarskärmarna. I ett uttalande från Ukrainas ambassad i Iran hävdades det att preliminär information tyder på att planet drabbades av motorhaveri och inte på grund av terrorism eller en robot. Det finns även vittnesmål om en motorbrand.

Båda planets krasch- och värmeskyddade svarta lådor ska vara påträffade och bör därmed ge ett facit. Att dra snabba slutsatser av ett ofta komplicerat tekniskt och mänskligt förlopp är däremot alltid äventyrligt och kan leda fel.

LÄS MER: Minst 170 döda efter flygplan störtat i Iran

Förödelse på nedslagsplatsen ger ledtrådar

Nedslagsplatsen vittnar dock om hur det fulltankade planet kraschade i terrängen cirka två mil nordväst om flygplatsen och hur fragment av vraket spridits över ett stort område.

Ingen överlevde. Fler än tio av passagerarna uppges ha varit svenskar. I så fall gör det olyckan i antal svenska offer till den värsta sedan ett SAS-plan kolliderade med ett mindre privatflygplan på Linateflygplatsen utanför Milano. Det var den 8 oktober 2001, månaden efter terrorattackerna mot New York och Washington.

Det är de iranska myndigheterna som ansvarar för utredningen. Arbetet sker normalt i nära samarbete med landet där planet är registrerat och tillverkaren, i det här fallet amerikanska Boeing. Även USA:s transportsäkerhetsstyrelse brukar finnas med. Men under den upptrappade konflikten mellan Iran och USA finns stora frågetecken. Boeing ska inte, heter det, få ta del av data ur svarta lådorna.

På grund av akut krigsrisk har den amerikanska Luftfartsmyndigheten FAA förbjudit amerikanska operatörer att flyga i Iran och över Persiska viken. Ukraine International Airlines har ställt in allt flyg till Teheran på obestämd tid. Air France och Lufthansa har tillfälligt slutat flyga över iranskt luftrum och i området i övrigt. SAS ställde in ett flyg till Beirut i Libanon.

Det finns en ökad medvetenhet i den internationella luftfarten i dag om riskerna med att flyga i potentiella eller faktiska krigsområden. En chock var när ett passagerarplan, en Boeing 777-200ER från Malaysia Airlines, sköts ned över det krigsdrabbade östra Ukraina med, enligt de nederländska brottsutredarna, en rysk luftvärnsrobot. Det var i juli 2014 och samtliga 294 ombordvarande dog.

LÄS MER: Linde: Fler än tio svenskar kan ha omkommit

Svart inledning på flyg-året – och för Boeing

Haveriet i Iran ger en svart inledning på 2020. Förra flyg-året var ett av de säkraste någonsin. Medan omkring 40 miljoner flygningar genomfördes skedde 20 fatala olyckor med 283 omkomna inom det kommersiella flyget. Den mest omskrivna olyckan inträffade i mars när ett nytt plan av typ Boeing 737 MAX 8 kraschade efter start från Addis Abeba. Alla 157 personer i planet dog.

Det var andra kraschen med flygplanstypen. Den första var i oktober 2018 i Indonesien med 189 dödsoffer.

I båda fallen härleds orsakerna till ett nytt, automatiserat flygsäkerhetssystem som, kort sammanfattat, försatt planet i livsfarliga flyglägen utan att piloterna lyckades återfå kontrollen. Plantypen är belagd med flygförbud sedan i mars och det är osäkert när det får flyga igen.

För Boeing har det varit en katastrof ekonomiskt och för anseendet. Det nya haveriet inträffar bara några dagar innan bolagets nye vd David Calhoun tillträder efter den i december sparkade företrädaren Dennis Muilenburg.

LÄS MER: Flygexperten: ”Flygplanstypen beprövad – tidigt att slå fast teknikproblem”