Frågan kommer att tas upp med regeringen och i riksdagen omgående, enligt Sjöstedt.
- Man ska använda sin ägarmakt och när staten äger ska det vara kollektivavtal och schyssta villkor. Man ska inte bidra till social dumping eller att man ställer löntagare från olika länder mot varandra, säger han.
Inte en ägarfråga
Han hoppas att statsminister Stefan Löfven (S) sätter ned foten, som han gjorde när arbetsvillkoren blev en het fråga för statliga Postnord och transportbolagets användning av utländska åkerier.
Enligt näringsminister Mikael Damberg (S) är dock SAS nya baser inte en ägarfråga.
- Som ägare förväntar vi oss att SAS följer både lagar och regler på de marknader man verkar på. I övrigt är frågan om hur man organiserar verksamheten en fråga för bolagets ledning och styrelse. Det är inte en ägarfråga, säger han.
Han tillägger att beslutet inte kom som någon överraskning för regeringen.
- De har ju till och med kommunicerat det utåt tidigare, så det var ju ingen hemlighet för någon att SAS styrelse och ledning har diskuterat detta under en längre tid.
Inom ett år
SAS-chefen Rickard Gustafson siktar på att de nya baserna, med flygtillstånd utfärdat i Irland, ska vara i drift inom ett år. Åtgärden syftar till att skapa bättre förutsättningar för att hantera prispress och stigande efterfrågor på fritidsresande, förklarar han.
- Kostnaden för arbetskraft för företagen är ganska rejält högre i Skandinavien, på grund av att vi har andra sociala avgifter, andra pensionsstrukturer och andra pensionsskatter. Totalt sett så ser vi att kostnaden för arbetskraft är cirka 35–40 procent lägre i många andra länder i Europa än vad de är i Skandinavien, säger Gustafson.
Konkret handlar det om fem till åtta flygplan som ska utgå från de nya baserna, bemannade med ett par hundra lokalt anställda.
- Huvuddelen av produktionen kommer vara kvar i Skandinavien, för annars kan vi inte ha en tidtabell som fungerar för vår målgrupp, säger SAS-chefen.
Tät dialog
Från fackligt håll höjs varningsflagg. Lise Iderström, ansvarig för Unionens kollektivavtal för kabinanställda, befarar att flyget är på väg mot samma systematiska utflaggningsmetoder för att undkomma skatter och få ned arbetskostnaderna som präglat sjöfarten en längre tid.
Enligt Iderström innebär baser utomlands en ökad risk för att märkliga anställningsformer sprider sig i branschen, som att kabinpersonal kan vara egenföretagare som betalar sina egna sociala avgifter.
- Om du jobbar i Sverige och flygbolaget har en huvudverksamhet i Sverige ska du ha svenska anställningsvillkor. Det måste vi försöka påverka på EU-nivå, säger hon.
Hon vill dock inte kommentera det enskilda SAS-beskedet i nuläget, utan nöjer sig med att säga att Unionen för en tät dialog med kabinklubben på SAS om frågan.
Statsminister Stefan Löfven (s) fick frågor om SAS planer efter ett möte med riksdagens EU-nämnd.
- Eftersom jag precis fått uppgiften så kan jag inte frågan i detalj, därför får ansvarigt statsråd svara på de frågorna, säger han.
Fakta: Staten största ägaren
Flygbolaget SAS beslöt i samband med ett bokslut i december att nästan fördubbla sitt besparingsmål till 2019 från 800 miljoner till 1,5 miljarder kronor. Det handlar om effektiviseringar med hjälp av ny teknik och digitalisering samt en omorganisation som öppnar för att verksamhet ska kunna läggas ut på underleverantörer.
Nu kompletterar man dessa åtgärder med att etablera flygtillstånd i Irland och baser i London och Spanien, med hänvisning till lägre arbetskostnader utanför Norden.
Svenska staten är största ägare i SAS, trots att man i höstas sålde 13,8 miljoner SAS-aktier, vilket minskade ägarandelen från 21,4 till 17,2 procent.
Den rödgröna regeringen har ett bemyndigande från riksdagen att sälja hela innehavet i SAS. Och ägandet är inte långsiktigt, enligt näringsminister Mikael Damberg (S), som dock tillägger att så länge staten är ägare kommer man ta ansvar för bolaget och backa upp det och bara sälja om förutsättningarna för SAS och marknaden är rätt.
Källor: SAS, Näringsdepartementet