Du har sett annonserna: en månadsförbrukning av ett osannolikt bra naturpreparat, gratis Converse-skor, äkta Ray-Ban för två hundralappar eller ett hälsopaket som kommer att förändra ditt liv.
Lockbetena varierar och säljbudskapen florerar bland annat på Facebook. Om det låter för bra för att vara sant är det troligen en bluff.
Ett klick senare är du fast i ett falskt gratiserbjudande. För det enda företaget vill är att fånga dig som betalande kund för nästkommande leveranser.
Negativ avtalsbindning är ett av vår tids största gissel för konsumenterna och som uppmärksammats av såväl Konsumentverket som andra myndigheter och konsumentorganisationer.
Bluffbolagen använder sig i många fall av vilseledande marknadsföring och/eller negativ avtalsbindning – som är förbjudet. Det innebär att du aktivt måste tacka nej för att inte bli bunden till ett kontrakt, när du väl har fått ditt första tablettpaket – eller vad det nu handlar om.
Ibland är det svårt eller omöjligt att nå företaget.
Metoden används i flera branscher. Det företag, Stoppa telefonförsäljning, som låg som nummer två på Konsumentverkets lista av mest anmälda företag 2014 sålde en nixtjänst som kostar pengar.
Riktiga Nix är i själva verket en gratis tjänst för att just stoppa oönskade säljsamtal.
Även elbolag, dejtingsajter och telebolag har anmälts för negativ avtalsbindning.
Det mest anmälda företaget till Konsumentverket under förra året var Swedsnus som levererar oönskade reklam-sms. Enligt företaget skickas reklam till mobilnummer som registrerats på hemsidan, men konsumenter som anmält företaget uppger att de inte över huvud taget har varit inne på hemsidan, eftersom de inte nyttjar tobak.
Enligt marknadsföringslagen är det inte tillåtet att skicka sms eller mms i marknadsföringssyfte till mobiltelefon utan att konsumenten först samtyckt till det. Det gäller förstås även reklam via e-post, så kallad skräppost eller spam. Här finns ingen annan lösning än att anmäla till Konsumentverket, som agerar om det finns juridiska möjligheter. Reglerna är samma inom EU, men ofta kommer skräppost från andra delar av världen.
Som konsument måste man acceptera ett avtal för att vara bunden av det, inte för att man är passiv och inte tackar nej. När du väl är fast i kontraktet, tjänsten, prenumerationen, abonnemanget eller leveransen gäller det agera.
Meddela skriftligt till företaget att du ångrar dig och bestrid fakturan. Spara en kopia. Returnera varan oöppnad (om det är en produkt) och se till att få ett kvitto på försändelsen. Du har rätt att kräva tillbaka pengarna för produkten inklusive frakt.
Efter att du har ångrat köpet är avtalet hävt och företaget får inte dra pengar från ditt konto. Reklamera till din bank om företaget ändå drar pengar. Har du betalt med kreditkort kan du vända dig till kreditgivaren för att kräva återbetalning. En del kunder spärrar sitt kort för att vara på den säkra sidan.
Får du inkassobrev ska du skriftligen meddela inkassobolaget att du bestridit fakturan.
När du handlar i en affär har du ingen rätt att ångra köpet. Det har du däremot om du köper något på nätet, av en telefonförsäljare eller om du ingår ett avtal med en säljare utanför säljarens affärslokaler. De 14 dagarnas ångerfrist börjar ticka direkt.
Läs därför alla kontrakt som du skriver under. Annars kan det bli för sent att utnyttja den lagstadgade ångerrätten.
Du får längre frist om försäljaren inte informerat dig om hur du kan ångra dig.
Anmäl alltid krånglande företaget till Konsumentverket, som kan agera när tillräckligt många konsumenter har klagomål.
Källor: Konsumentverket, ARN, Konsument Europa, Hallå konsument
Så stoppar du säljsamtalen med Nix
http://blogg.gp.se/teknik/2015/07/06/nej-du-vinner-ingen-badtunna/
