Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Emanuel Karlsten.
Emanuel Karlsten.

Emanuel Karlsten: Det här tar vi med oss – från det usla året 2020

"2020 har lärt oss att vi kan om vi vill”, skriver Emanuel Karlsten om vilka lärdomar man kan dra av året som har gått.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Det ojämförligt usla 2020 är snart över. Inte bara kalenderåret, utan även katastrofen det medförde verkar kunna vaccineras bort. Men innan vi klordesinfekterar framtiden finns viktiga saker att lära. För varje kris innebär en möjlighet att starta om: Identifiera vilka beteenden som växt fram när vi inte längre kan luta oss på tradition och gammal vana. Så här kommer en lista över saker att ta med in i ett vaccinerat 2021.

• Arbetsbalans

Kommer arbetslivet någonsin se likadant ut? Min vän flyttade från lägenhet i storstan, till villa långt ut på landet – utan att meddela sin arbetsplats. Varför skulle han? På kontoret har han inte varit sedan mars och jobbet har han gjort minst lika bra. Men livet har han omvärderat. Om fika, lunch och boende inte längre behöver kretsa kring arbetsplats – varför bor han då där han bor? Så han valde ett boende som kretsar mer kring livet, än arbetet. Han är inte ensam. Under året har det skett rekordförsäljning och värdeökning av både fritidshus och villor över hela Sverige.

• Grannsämja

Ingen tar längre i hand – och 22 procent trodde i oktober att vi aldrig mer kommer att göra det. Ändå har vi lyckats visa mer kärlek till våra nästa än kanske någonsin tidigare. Plötsligt pratar vi med grannar i trappuppgången, handlar till våra äldre och har ökat förståelsen för vad ensamhet är. Landet med flest ensamhushåll i världen har börjat inse hur beroende vi är av varandra.

• Sverige kollapsade inte

Trots att Sverige haft mycket höga dödstal har tilliten i samhället inte kollapsat. Tvärtom. Medan nästan alla världens länder kämpar med katastrofala förtroendesiffror och samhällstillit ökade förtroendet för Sveriges institutioner. Medier, regering och myndigheter har nästan konstant haft högt förtroende genom krisens tuffaste perioder.

• Äldreomsorgen

I decennier har det varje kall vinter dött tusentals i Sveriges äldreomsorg på grund av influensan. Ingen har reagerat, trots att det - räknat i befolkningsmängd - dött fler i till exempel december-januari 2009, än under pandemins topp, mars-april. Eftersom ingen brytt sig, flaggade inte heller någon politiker för den uppenbara risken i vår pandemistrategi. Nu pekar varje kommission och granskning ut äldreomsorgens brister som vårt största problem. Åtgärderna här kommer att rädda många liv framåt.

• Vårdhjältar

Kommer någon ens ihåg debatten innan pandemin? Vårdpersonal larmade om överbelastning. Underbetalda och slutkörda sa sjuksköterskor upp sig i protest. Åtta månader senare har de burit och skyddat Sverige från en ännu större katastrof. Vi kan inte tacka dem med applåder – vi är skyldiga dem våra liv. Det måste få synas i lönekuvert och arbetsvillkor.

• Globalt motgift

Ingen trodde vi kunde få vaccin på så kort tid. Men när hela världen stod inför gemensamt hot lyckades vi kraftsamla och rekordsnabbt utveckla inte bara ett, utan flera vaccin. Det ger visst hopp inför framtidens utmaningar. Framför allt klimathotet. 2020 är det varmaste året i Sveriges historia och ska vi lyckas krävs radikala lösningar.

2020 har lärt oss att vi kan om vi vill. Vi kan ta ett skitår, vi kan ställa om produktionen, fokus och all vår kapacitet – för att rädda vår gemensamma framtid.