Det går att förstå linjen i munskyddsfrågan – trots allt

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson säger att han under sin ledighet noterat att det varit många frågor kring myndighetens inställning till munskydd. Det är dessvärre tveksamt om de blev färre efter tisdagens pressträff.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Det är inte bara Johan Carlson som lämnat de lediga dagarna bakom sig. Runtom i landet går allt fler tillbaka till arbetet och inom de närmaste dagarna kommer även gymnasieeleverna ta plats i kollektivtrafiken.

Ökad trängsel är en högst trolig följd av detta.

Mot den bakgrunden är det inte märkligt att allt fler ställer sig frågan om munskydd kan vara till hjälp. Det är trots allt en åtgärd som rekommenderas i snart sagt alla länder man hört talas om.

Frågan är inte död

Tyvärr lyckades Folkhälsomyndighetens generaldirektör inte redogöra för myndighetens hållning på ett särskilt begripligt sätt, och än mindre bringa klarhet i frågan, under tisdagens presskonferens.

ANNONS

Han inledde med att slå fast att det inte var så att myndigheten inte tror att munskydd kan vara effektivt. Vi fick också höra att munskyddsfrågan inte ”är död”. Tvärtom arbetas det för högtryck på den.

Samt: ”Det finns ett antal områden där vi inte ser att den negativa effekten skulle vara så påtaglig, givet att det hanteras på ett korrekt sätt av individen.”

Men något generellt råd att använda munskydd blev det inte. Och inte heller någon generell avrådan från att använda dem. Det blev helt enkelt inga generella råd alls – istället fick vi höra att Folkhälsomyndigheten ska rapportera hur de ser på frågan om ett par veckor.

Svårtolkat budskap

De närvarande reportrarna försökte med en lång rad av följdfrågor komma ned till någon slags kärna i det han ändå hade sagt: är det så att ni jobbar på riktlinjer, men ännu inte satt ned foten – eller avråder ni? försökte TV4.

”Nej, så ska man inte tolka det”, svarade Johan Carlson.

Hur man ska tolka allt detta är inte lätt att veta, men bland alla dubbeltydligheter och negationer kan man trots allt skönja en linje.

• Folkhälsomyndigheten inser att munskydd ser mycket roligare ut än vad det är. Man inser att folk inte skulle orka använda dem särskilt länge och vill därför – så länge som möjligt – lägga krutet på åtgärder som folk står ut med. Myndigheten är också livrädd för att munskydd skulle invagga folk i en falsk säkerhet, så att de struntar i andra, och viktigare, sätt att skydda sig.

ANNONS

Oklart om nyttan

• Bara för att många använder munskydd måste det inte vara bra. DN:s vetenskapsreporter Amina Manzoor gjorde en genomgång av forskningsläget i början av juni, i samband med att WHO bytte fot, och började uppmuntra folk att bära munskydd där smittspridning är utbredd och fysisk distansering är svår. Slutsatsen: det fanns inte särskilt mycket vetenskapligt stöd för att det gjorde någon större nytta.

• Kollektivtrafiken, som var mest i fokus på presskonferensen, är ett kapitel för sig. Folkhälsomyndigheten ser risken att användningen av munskydd skulle öka acceptansen för trängsel – och att det skulle innebära att risken för smittspridning snarare ökar än minskar, trots alla munskydd i världen. Alltså vill man hellre sätta press på kollektivtrafikhuvudmän och enskilda resenärer att undvika trängsel, än att gömma sig bakom ett munskydd.

Med detta sagt så är – som Johan Carlson uttrycker det – frågan ändå inte död. Kanske återkommer myndigheten med instruktioner om att munskydd kan och bör användas vid vissa specifika tillfällen.

Låt oss hoppas att det i så fall sker på ett någorlunda tydligt sätt.

ANNONS