Slutreplik
EU och populismen, 2/8 och 9/8
Petter Månsby hävdar i en replik att det principiella problemet med EU är att svenskarna har för lite inflytande. Under ytan anar man en bubblande nationalism hos den moderate talskrivaren. Dessutom avslöjas en bristande kunskap om de europeiska politiska processerna.
Det finns omkring 500 miljoner europeiska medborgare. Var och en av dessa ges ett jämbördigt inflytande över den europeiska politiken genom de val som hålls var femte år. Parlamentet stiftar lagar genom att besluta om direktiv och förordningar som appliceras på den nationella lagstiftningen.
Månsby kritiserar den europeiska demokratin för att visa för lite hänsyn till svenskarna. Han preciserar inte saken vidare. Man frågar sig om Månsby tror att det finns något slags svensk folkvilja som förtrycks inom det europeiska demokratiska systemet. Sådant nationalistiskt tankegods borde ha förpassats till historiens soptipp för flera decennier sedan.
Svensk folkvilja irrelevant
Det är uppenbart att man inte kan kollektivisera åsikter på det sättet. Att prata om en svensk folkvilja är lika relevant som att prata om en göteborgsk eller en europeisk sådan.
Som liberal blir det i stället centralt att betrakta individen och inte ”folket”. Då kan man enkelt konstatera att det europeiska samarbetet storligen har ökat den individuella friheten sedan dess grundande. De förslag som lyfts inom ramen för den europeiska demokratin är för det mesta relevanta och viktiga, som rätten att kunna bli bortglömd på internet eller införandet av enhetlig roamingavgift i medlemsländerna.
Att låta nationalism underminera allt det bra som kommer från det europeiska samarbetet är ovärdigt. Det finns inget politiskt projekt som på ett så framgångsrikt sätt har stärkt den individuella friheten som EU. Låt oss slå vakt om det.
Henrik Edin
liberal debattör