Den ökande stressrelaterade ohälsan är en av vår tids största utmaningar. Larmrapporterna duggar tätt. Unionens årliga arbetsmiljöbarometer visade till exempel nyligen att den psykosociala arbetsmiljön aldrig varit så dålig och 70 procent av ombuden uppger att stress är den viktigaste faktorn. Stress är den vanligaste orsaken till att människor sjukskrivs och behovet av lösningar är sannerligen akut. Trots en rad handlingsprogram och insatser drabbas allt fler.
Riskerar bli felriktade
Lagstiftare och myndigheter tycks bortse från vad forskningen säger om stress och hur den kan förebyggas, vilket gör att åtgärder riskerar bli felriktade.
Exempelvis har Försäkringskassan nyligen fått i uppdrag att anmäla arbetsgivare som inte lyckas med rehabiliteringen till Arbetsmiljöverket. Människor med stressrelaterad sjukdomshistoria riskerar därmed att bli mindre attraktiva att anställa och åtgärden kan i stället öka stigmat kring psykisk ohälsa.
Under hösten har Arbetsmiljöverket genomfört stresskontroller på 1 700 arbetsplatser. Flertalet fick anmärkningar och Arbetsmiljöverket föreslår insatser som tar sikte på arbetsmiljön, till exempel ljudnivå.
Det är mycket viktigt att fortlöpande förbättra arbetsmiljön men sådana åtgärder har begränsad inverkan på medarbetarnas stressnivå och psykiska hälsa. Faktorer utanför arbetet har minst lika stor betydelse för en människas stress. Utan hänsyn till hur stress faktiskt uppstår och kan motverkas riskerar stressinspektioner att bli ett slag i luften.
I mars i år utvidgas arbetsgivarens ansvar ytterligare genom nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket som reglerar hur arbetsgivaren ska arbeta förebyggande mot stress. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är i dag långtgående och det är bra att den psykosociala arbetsmiljön uppmärksammas.
Löper risk att väljas bort
Men att ytterligare öka arbetsgivarens ekonomiska ansvar vid medarbetarnas sjukdom riskerar att få motsatt effekt. Marginalerna är ofta små och människor som bedöms löpa risk för sjukskrivning kan komma att väljas bort. Och om arbetsgivaren riskerar bestraffning vid upprepad ohälsa bland medarbetarna kan det även inverka på samarbetet med myndigheter och benägenheten att rapportera arbetsskador eller be om hjälp med rehabilitering kan minska.
Stress kan inte minskas på samma sätt som vi förebygger till exempel fallolyckor på arbetsplatserna. I den fysiska arbetsmiljön är riskerna tydliga och åtgärder kan enkelt följas upp. Men en människas psykiska hälsa är komplex och avgörs sällan endast av omständigheter kopplade till arbetet. Livet utanför jobbet är ofta minst lika stressande. Det är livet i stort som inte går ihop. Stort ansvar för hem och familj, oro för anhörigas hälsa eller en omöjlig bild av hur livet måste se ut för att duga är vanliga stressfaktorer.
Även om en arbetsgivare optimerar arbetsmiljön (och det är svårt eftersom olika människor till exempel föredrar olika ledarstilar) är stress och andra utmaningar oundvikliga i en människas liv. Att förebygga stressrelaterad ohälsa på ett evidensbaserat sätt måste följaktligen innefatta metoder som hjälper individen att hantera utmaningar, oavsett var och hur de uppstår.
Modern stressforskning visar att det, med ganska enkla medel, går att uppnå en mer funktionell reaktion på stress vilket också minskar stressens skadeverkan. Att få stöd i att identifiera stressfaktorer och att planlägga återhämtning ger ofta goda resultat, liksom metoder för acceptans av det vi inte kan ändra på. Den digitala utvecklingen möjliggör nu också individualiserad stressbehandling i stor skala.
Stärk människans egen förmåga
Livet medför utmaningar, både på och utanför arbetsplatsen. Genom att stärka människans egen förmåga att hantera dessa kan vi vända den sorgliga utvecklingen där unga och friska slås ut av stress.
Det är dags att byta perspektiv. I stället för fler pålagor bör ett preventivt arbete på arbetsplatsen understödjas där vi stärker hela människan. Tillgång till effektiva, vetenskapligt underbyggda metoder och verktyg kan långsiktigt förebygga stress – innan stressen leder till ohälsa.
Martin Schalling
ordförande Psykiatrifonden, professor Karolinska Institutet
Per Hamid Ghatan
överläkare, med. dr, forskar om stress och arbetsmiljö
Erik Lissner
vd Papilly AB (publ)