Den ryska aggressionen mot Ukraina har länge varit en del i det strategiska amerikanska utrikespolitiska upplägget. Men det var under kampanjen inför det amerikanska presidentvalet 2020 som Ukraina också blev inrikespolitik. Då avslöjades att den sittande presidenten Donald Trump försökt förmå Ukrainas president Vlodomyr Zelenskyj att leta fram negativa uppgifter om Joe Biden som såg ut att kunna bli ett allvarligt hot mot Trumps återval.
Trumps telefonsamtal till den ukrainske presidenten kom dagen efter att den särskilde utredaren Robert Mueller lagt fram sin rapport om Trumpkampanjens kontakter 2016, med ryssar som påstods vara beredda att lämna över negativa uppgifter om Trumps dåvarande politiska motståndare Hillary Clinton.
Det fanns mycket kritik i Muellerrapporten, men inte tillräckligt för att leda till riksrätt. Att Trump bara ett dygn senare lyfte luren till Zelenskyj och bad honom agera mot has nya demokratiske motståndaren Biden ansågs som särskilt magstarkt.
Men det visade sig snart att detta samtal bara var det senaste inslaget i en serie påtryckningar mot den ukrainska ledningen. Trumps personlige advokat Rudy Giuliani hade tillsammans med flera andra pressat Ukraina att inte bara leta efter negativ information om Joe Biden, utan även om hans son Hunter som suttit i styrelsen för det ukrainska energibolaget Burisma.
Besökte Kiev som vicepresident
Joe Bidens engagemang i Ukraina visade sig gå tillbaka till tiden då han var Barack Obamas vicepresident. Ett inslag i den amerikanska utrikespolitiken var krafttag mot korruptionen i landet och Biden var vid flera tillfällen på besök i huvudstaden Kiev. Ukraina fick redan då ekonomiskt och militärt stöd av USA. Att Hunter Biden fick uppdrag i Ukraina var kontroversiellt, eftersom det kunde misstänkas att det hängde samman med hans fars position.
Men när Ukrainaskandalen nystades upp från sommaren 2019 och framåt var det Trumps påtryckningar mot regeringen som var det centrala. Det visade sig då att Trump hållit inne av kongressen beslutat militärt bistånd till Ukraina. Det hemliga embargot skulle inte lyftas förrän negativ information som kunde skada Joe Biden i valrörelsen hade levererats.
Hösten 2019 och början av 2020 kom därför att inrikespolitiskt domineras av kongressförhör där avslöjandena kom slag i slag om bland annat hur den amerikanska ambassadören i Kiev fått lämna, eftersom hon inte påstods samarbeta med Vita Huset mot Biden.
Attackerna fortsatte efter valet
Men när avgörandet skulle komma i februari 2020 om Donald Trump skulle ställas inför riksrätt fanns inte den tillräckliga majoriteten. Det var andra gången på ett halvår som Trump undkom en hotande riksrätt. Trump firade storslaget i Vita huset och attackerna mot Joe Biden och hans son Hunter fortsatte under hela valrörelsen och har förekommit vid Trumps möten även sedan han förlorade presidentvalet.
Att Joe Biden nu är central i Ukrainadramat är logiskt eftersom USA är militärt och ekonomiskt starkast i den västliga försvarsalliansen Nato. Frankrike försöker dock dämpa den amerikanska dominansen, inte minst av skälet att en militär konfrontation kan uppfattas som en större angelägenhet för Europa än för USA. Men det är ändå USA som tillsammans med EU drar upp hur eventuellt utvidgade sanktioner skall riktas mot Ryssland vid ett angrepp mot Ukraina.
Det finns i huvudsak samsyn mellan republikanerna och demokraterna i kongressen om Ukrainapolitiken. Militärt bistånd anländer i stor omfattning till Ukraina. Men motståndet mot stridande amerikanska förband på ukrainsk mark är starkt.
LÄS MER:ÖB om säkerhetsläget: Vi utesluter inget
LÄS MER:Ukrainaoro sköljer över börsen
LÄS MER:Ukraina begär möte med Ryssland
