Göteborg har ända sedan 1960-talet haft en flyttström av småbarnsfamiljer ut från stan till kranskommunerna. Orsakerna har skiftat, mer om det senare.
Kranskommunerna har i sin tur vuxit, inte för att de kunnat erbjuda arbetsplatser, utan främst genom att bygga bostäder, mest småhus. På så sätt har till exempel Lerum vuxit från drygt 13 000 till strax över 40 000 och raketen Kungsbacka vuxit från cirka 18 000 till knappt 85 000 under samma tidsperiod.
LÄS MER:Så blev Kungsbacka västkustens befolkningsraket
Det här pågår fortfarande och mönstret är entydigt. Bara under förra året var utflyttningen av antalet barn mellan 0-5 år från Göteborg 3 000 medan inflyttningen var 2 000, alltså ett nettoutflöde på 1 000 förskolebarn plus deras skattebetalande föräldrar. De allra flesta flyttade till kranskommunerna.
I SCB:s statistik för Göteborgsregionen kan man nu se att Ale har flest förskolebarn mellan 0-5 år som andel av befolkningen (8,1 procent). I botten på listan ligger Öckerö med 5,6 procent.
Lämnade Göteborg för Älvängen
En av familjerna som valt att flytta från Göteborg till Ale i år är Linda Landerberg Johansson med sambon Mikael Eriksson och sonen Lion, två år. I april gick flyttlasset från Svingeln i Göteborg till radhuset i Älvängen. De har inte ångrat det en sekund.
– Vi bytte vår hyreslägenhet mot ett hyresradhus, fick större yta, lägre månadskostnad och en tryggare miljö för Lion att växa upp i, berättar Linda, som numera jobbar i Älvängen medan sambon Mikael pendlar till jobbet vid Stigs center.
Jag vet inte hur jag ska uttrycka det, men det är lättare att älska livet här, så känner jag.
Både hon och Mikael är supernöjda med flytten. Att stanna kvar vid Svingeln eller i Göteborg var inget alternativ för dem. När sonen Lion föddes och han så småningom fick lite spring i benen föddes tanken på att flytta till något mer lugnt och barnvänligt.
– Själv har jag aldrig bott utanför Göteborg, så det var lite halvvemodigt, men jag har inte ångrat det, säger Mikael, som nu är den i familjen som börjat tänka på att kanske köpa ett hus.
Ett hus i Göteborg finns dock inte på kartan.
– Att köpa något här räcker väl ungefär till insatsen i Göteborg, säger Linda och skrattar.
Blev det som ni hade tänkt er?
– Bättre faktiskt, säger Mikael och fortsätter:
– Jag såg fram emot det, men så är man ju alltid lite skeptisk: kommer det här att bli bra, kommer vi att trivas? Men de tankarna gick fort över. Jag vet inte hur jag ska uttrycka det, men det är lättare att älska livet här, så känner jag.
Vill växa runt två procent per år
Ale hade i början på 60-talet en befolkning på 13 000 och närmar sig nu 32 000. Mikael Berglund (M), kommunstyrelsens ordförande i Ale, gläds åt siffrorna.
Nånstans finns det ju en plan, även om den inte är uttalad.
På frågan om kommunen har en uttalad strategi för att locka småbarnsfamiljer från Göteborg svarar han så här:
– Nej, det har vi inte, men vi har ett tillväxtmål på mellan 1,9 och 2,4 procent per år, vilket är lite högre än de flesta. Vi har potential att växa så mycket då vi har både plats och en bra prisutveckling på bostäder jämfört med de andra kommunerna.
– Sen bygger vi ganska mycket villor på cirka 120 kvadratmeter och för en liten familj är det ju alldeles ypperligt. Så nånstans finns det ju en plan, även om den inte är uttalad, säger Mikael Berglund.
Fler barnfamiljer kräver också utbyggnad av samhällsservice som förskola och skola och historiskt sett har kommuner som vuxit väldigt snabbt och därefter dragit i bromsen fått en för stor fast kostnadskostym med påföljande ekonomiska bekymmer.
Hur tänker ni här?
– Det är en jätteutmaning. Man kan jämföra med ett företag som växer för snabbt. Då får man likviditetsproblem. Därför har vi det lilla spannet i vårt mål runt två procent. En jämn tillväxttakt utan stora svängningar är jätteviktigt. Vi har lärt oss av andras misstag, säger Mikael Berglund.
Missa inte GP:s nya automatiska lagfartstjänst: Så mycket går husen för — i Göteborg och kranskommunerna
Göteborg vill bygga småhus
Efter att under mycket lång tid ha dränerats på småbarnsfamiljer har Göteborg nu en plan för att stoppa utflyttningen. Hampus Magnusson (M), kommunalråd med ansvar för stadsutveckling och ordförande i byggnadsnämnden förklarade nyligen i GP att kommunen har målet att bygga 500 småhus per år.
LÄS MER:Så ska flykten av barnfamiljer stoppas – helt nya områden kan byggas
Varför är det så viktigt att behålla småbarnsfamiljerna, Göteborg växer ju ändå med runt 1,3 procent per år?
– I grund och botten handlar det om att Göteborg ska vara en stark kärna i Västra Götalandsregionen. I dag är vi en bidragsstad och beroende av det kommunala utjämningssystemet. Jag och Moderaterna vill att vi ska gå från en bidragsstad till en arbetarstad. Vi borde egentligen vara ett draglok för hela Sverige och inte beroende av hur det går i Stockholm. Då handlar det om att behålla barnfamiljerna och bygga staden stark. Utflyttningen försvagar oss.
– Sen behöver vi ju växa hållbart också, att de som kommer hit får ett arbete och kan vara med och bidra, säger Hampus Magnusson.
Räcker det med 500 småhus per år?
– På sikt kan vi tänka oss att dra på ännu mer men det handlar också om hur mycket mark vi har och vad vi hinner planlägga. Runt 500 småhus om året är ungefär vad det finns efterfrågan på enligt en rapport som har gjorts för fastighetskontoret.
– Sen har ju coronakrisen visat att efterfrågan på villor varit stor och många omvärderar kanske sina liv nu, jobbar mer hemifrån, vill ha ett extra rum och kanske en gräsmatta, inte bara för barnen men även för sin egen skull.
Att behålla barnfamiljerna i Göteborg är viktigt, men kanske ännu viktigare är att de som lyckas i våra förorter kan stanna kvar och bli goda förebilder.
Kommer de familjer som i dag lämnar Göteborg att ha råd med de nya småhusen?
– Vår ambition är att det ska finnas något för alla. Vi är också öppna för att hitta ställen där man inte behöver en detaljplan utan kan gå direkt på bygglov för 10-15 hus, vilket man kan göra enligt lagstiftningen.
Hampus Magnusson vill också lyfta betydelsen av att alla de personer i stadens utsatta förorter som det faktiskt går bra för ska kunna stanna där om de vill och göra en boendekarriär.
– Att behålla barnfamiljerna i Göteborg är viktigt, men kanske ännu viktigare är att de som lyckas i våra förorter kan stanna kvar och bli goda förebilder, att deras barn är med i klassrummen. Därför är det viktigt med en annan ägandestruktur, med både bostadsrätter och småhus, säger Hampus Magnusson.
Vad är din analys av orsakerna till de långvariga flyttströmmarna från stan?
– Tidigare har ju S-styret närmast haft som strategi att inte bygga småhus och bostadsrätter i Göteborg och har inte tyckt att det gör något att medelklassen flyttar ut. Att vi nu har en bred enighet om att bygga fler småhus som även S och D ställer sig bakom känns därför väldigt stort och hoppingivande och ger politisk tyngd och en tydlig signal till alla som jobbar i staden. Det ska både Socialdemokraterna och Demokraterna ha cred för.
LÄS MER:Varför lämnar så många Göteborg?
Kampen tar aldrig slut
Jan Jörnmark är docent i ekonomisk historia och har under många år ingående studerat och skrivit om bland annat svensk bostadspolitik. Han är numera även politiker och sitter i byggnadsnämnden för Demokraterna i Göteborg.
Vad betyder utflyttningen av barnfamiljer för Göteborg?
– De senaste fem åren har utflyttningen varit oerhört stor och för Göteborgs del är konsekvensen glasklar, över tid blir vi mer och mer beroende av utjämningsbidrag. Och när skattekraften försvinner blir det ju inte precis lättare att lösa de andra problemen som staden har, säger Jan Jörnmark.
Förtydligande: I en tidigare version kunde det tolkas som att Göteborgs utjämningsbidrag per person ökat för varje år. I själva verket har det ökat över lång tid men minskat något de senaste fyra åren. Enligt Jan Jörnmark beror det främst på den starka konjunkturen, minskad arbetslöshet, ökad medianlön och ökad befolkning.
Jan Jörnmark jämför med situationen på 60-talet. Då var det den starka hyresregleringen som allt sedan efterkrigstiden tvingade ut unga människor från centrum till de nybyggda förorterna och kranskommunerna. Göteborg blev allt glesare befolkat och mer utspritt.
– I dag har vi en kapitalmarknadsregim som gör det oerhört svårt och dyrt att köpa bostadsrätter centralt. Det har gynnat villorna och åker du ut en bit från stan får du en hyfsad villa för 3-3,5 miljoner kronor i stället för en bostadsrätt i Göteborg för sju miljoner plus månadsavgifter, eller en nybyggd hyrestrea för 15 000 kr i månaden. När Göteborg inte byggt villor trots att det finns plats så blir det Ale, Ytterby eller Lerum.
Vad händer nu med kranskommunerna när Göteborg vill bygga fler småhus? Finns det något slut på kampen om skattekraften?
– Ha ha, nej, den tar aldrig slut, den bara fortsätter! Det är den överlägset tydligaste tendens du haft i Göteborgs kommunalpolitik, säger Jan Jörnmark.
Lär av till exempel Lerums misstag som på 70-talet inte uppmärksammade inbromsningen i befolkningstillväxten.
Men han tror inte kranskommunerna kommer att förlora på fler villor i Göteborg.
– Att fler kan bo i Göteborg betyder också fler arbetsplatser, se bara på vad som hänt i Eriksberg och på Lindholmen. Det här gynnar även kransen som har fördel av att ligga på pendlingsavstånd.
Till kranskommunerna skickar han nu ett gott råd:
– Lär av till exempel Lerums misstag som på 70-talet inte uppmärksammade inbromsningen i befolkningstillväxten. Fram till 1973 var det regionens absolut snabbast växande del men blev därefter den långsammaste. Det skapade bekymmer med en rejäl skuldsättning. En jämn tillväxt på minst en procent per år är nödvändig för att man inte ska stå där med för mycket skola, barnomsorg och en åldrande befolkning.
Missa inte det senaste från din kommun
Nu kan du få alla våra nyheter och fördjupande reportage om din kommun som en liten notis direkt till din telefon.
Klicka på följ-ikonerna här intill!
