Världen minns den första atombomben mot Hiroshima, men de mäktigaste ledarna drar inte lärdom. Nu pågår en kapprustning med ökade risker för mänskligheten.
Världen minns den första atombomben mot Hiroshima, men de mäktigaste ledarna drar inte lärdom. Nu pågår en kapprustning med ökade risker för mänskligheten. Bild: Ap photo

Analys: Världen har inte lärt läxan efter Hiroshima

Flyganfallet mot Hiroshima följdes tre dagar senare av ett mot Nagasaki. Konsekvenserna blev ohyggliga och avskräckande. Men världen har inte lärt läxan från Japan. Efter 75 år pågår en ny kapprustning med kärnvapen.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den 6 augusti 1945 släppte ett amerikanskt flygplan en fyra ton tung bomb över staden Hiroshima. Det skedde på order av USA:s president Harry Truman för att få de styrande i Japan att kapitulera utan villkor och snabbt kunna avsluta andra världskriget.

Att civila offras i urskillningslösa angrepp för strategiska syften var känt inte minst från Europa med bombningar av tyska städer som Dresden och Hamburg. Men bomben med namnet ”Little boy” gav mänskligheten en ny och skrämmande innebörd av ordet massförstörelsevapen.

Den 9 augusti släpptes en andra bomb kallad ”Fat man” över staden Nagasaki. Även här blev förödelsen obeskrivlig. Båda flygräderna beräknas ha krävt över 300 000 människors liv direkt i detonationerna eller till följd av radioaktiv strålning och andra skador.

ANNONS
Hiroshima för 75 år sedan. Få överlevde i och kring detonationen och den materiella förödelsen blev enorm.
Hiroshima för 75 år sedan. Få överlevde i och kring detonationen och den materiella förödelsen blev enorm. Bild: Ap
Det amerikanska bomblanet "Enola Gay", en Boeing B-29 Superfortress, landar på ögruppen Marianerna i västra Stilla havet efter fullbordat uppdrag över Hiroshima..
Det amerikanska bomblanet "Enola Gay", en Boeing B-29 Superfortress, landar på ögruppen Marianerna i västra Stilla havet efter fullbordat uppdrag över Hiroshima.. Bild: Max Desfor

Användandet av ”Lille pojken” och ”Feta mannen” är enda gångerna som atombomber har satts in i en konflikt hittills. Även om rustningen av kärnvapen tog fart under det kalla kriget rådde en tyst insikt om att de kan bidra till en maktbalans genom sin avskräckande effekt, men inte användas. Ett anfall skulle oundvikligen bemötas och vålla en garanterat gemensam undergång, på engelska fick det förkortningen MAD, som också betyder galen.

Men det har varit en hårsmån från katastrofen vid vid några tillfällen. Det kan ha berott på tekniska system i kombination med mänskliga svagheter. Eller när spänningar har ökat under tidspress och stress då risken för misstag är som störst.

Mest omskriven är krisen på Kuba hösten 1962. Amerikanska spionplan hade upptäckt att Sovjet hade placerat ballistiska medeldistansrobotar hos Fidel Castro, på ett avstånd från Florida som inte var mycket längre än mellan Göteborg och Jönköping. President John F Kennedy beordrade en militär blockad och ställde den sovjetiske ledaren och rivalen Nikita Chrusjtjov inför ett ultimatum: stoppa fartygstransporterna och för hem robotarna eller ta konsekvenserna.

Världen stod inför hotet av en konfrontation med kärnvapen. Förhandlingar var spända och ovissa, men efter 13 dygn nåddes en kompromiss. Sovjetunionen gav vika mot att USA i hemlighet gick med på att avveckla sina ballistiska robotar i Turkiet.

ANNONS

En het linje etablerades snart mellan Washington och Moskva och ett avtal träffades om att minska proven med kärnvapen. Sedan har andra avtal kommit som reglerar och begränsar bruket, utplaceringen och utformningen av dessa i praktiken oanvändbara förstörelsesystem i vad som under kalla kriget liknades vid en terrorbalans.

Men nu råder i mycket ett nytt kallt krig. Det säkerhetspolitiska läget har förändrats och försämrats.

Men nu råder i mycket ett nytt kallt krig. Det säkerhetspolitiska läget har förändrats och försämrats. I USA är Donald Trump president. Han ifrågasätter allianser och allierade, lämnar internationella avtal om till exempel klimat, kärnenergi och medel- och kortdistansrobotar med Ryssland. Han kan även komma att lämna ett avtal om de strategiska kärnvapen om han blir omvald i november.

Inför valet utmålar han Kina som det största nationella hotet mot USA, militärt och ekonomiskt. Han ställer sig bakom nya, effektivare kärnvapen och en sjätte försvarsgren som ska dominera även den nära rymden och skydda satelliter för kommunikation, navigering och övervakning.

Kina söker också dominans både på jorden och i rymden med en allt mer aggressiv politik för att få obestridligt herravälde över Sydkinesiska havet, Hongkong och, på sikt, Taiwan. Trumps motpart Xi Jinping har ingen önskan om att börja förhandla om sina kärnvapen och sina egna, inre angelägenheten.

I Ryssland vill president Vladmir Putin göra Ryssland stort igen och lovar nya supersnabba robotsystem som kan nå hela världen och inte går att stoppa. Precis som generaler i Pentagon talar han om mindre, taktiska kärnladdningar som kan ändra ett stridsförlopp utan att riskera ett globalt kärnvapenkrig.

ANNONS

En överlevare från Hiroshima undrar i en intervju om världen inte har förstått innebörden av atombomber.

Samtidigt finns kärnvapen hos allt fler. Förutom USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike är det flera länder som ligger i långvariga konflikter med sina grannar: Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un sade nyligen att kärnvapen garanterar hans säkerhet. Det antyder att löftet om att bidra till en kärnvapenfri koreansk halvö var tomma ord.

En man tittar på en nordkoreansk robotavskjutning via en tv-skärm på tågstationen i Sydkoreas huvudstad Seoul, inom räckvidd från nordkoreanskt artilleri några mil norrut.
En man tittar på en nordkoreansk robotavskjutning via en tv-skärm på tågstationen i Sydkoreas huvudstad Seoul, inom räckvidd från nordkoreanskt artilleri några mil norrut. Bild: Ahn Young-joon

En överlevare från Hiroshima undrar i en intervju om världen inte har förstått innebörden av atombomber. Men svaret är inte uppmuntrande när tröskeln för användande sänks, riskerna ökar och allvaret tonas ner på högsta nivå hos män som besitter förmågan.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS