Analys: Salvini borta men migrantkrisen fortsätter

Matteo Salvini sitter inte längre i den italienska regeringen. Men vad det betyder för landets och europeisk flyktingpolitik återstår att se. Faktum är att den mänskliga och politiska krisen fortsätter och till och med intensifieras.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS

För Matteo Salvini, ledare för ytterhögerpartiet Lega, var det prioriterat att stoppa de illegala strömmarna av migranter över Medelhavet. Som inrikesminister tillät han inte utländska räddningsfartyg att lägga till i italienska hamnar och brott kunde beivras med åtal och höga bötesbelopp.

Trots protester höll Salvini fast vid sin hårda linje. Lega gick framåt i valet till EU-parlamentet och i den inhemska opinionen och Salvini försökte få ett nyval. Det slutade med att premiärminister Giuseppe Conte satt kvar och fick i uppdrag att bilda en ny regering. I den ingår Femstjärnerörelsen, men inte Lega.

Nu är Salvini en oppositionspolitiker som manar till folkliga protester och ger en ny regering högst ett halvår. Femstjärnerörelsen och Demokratiska partiet har onekligen stora olikheter och juristprofessorn Conte får en svår uppgift att forma och hålla ihop en regering som, hoppas han, ska "vända en kris till en möjlighet".

ANNONS

Det är oklart i vilken mån inställningen till illegala migranter kommer att ändras. Men som en möjlig indikation tilläts hjälpfartyget Mare Jonio "som ett undantag" anlöpa en hamn med omkring 100 migranter ombord som hade överlevt när deras gummibåt dränktes av en våg. Sex personer drunknade.

I en annan del av Medelhavet räddade ett fartyg med spansk flagg över 200 migranter, som fick gå i land i spanska Almeria och Malaga.

Den västra Medelhavsrutten är en flyktväg för migranter från i första hand Afrika. De flesta försöker ta sig in i Europa via de spanska territorierna Melilla och Ceuta i Nordafrika. På fredagen kom uppgifter om att fler än 150 migranter har korsat gränsen till Ceuta. Minst sex spanska poliser uppges ha skadats när de försökte stoppa dem.

Stängslen är sex meter höga med rakbladsvass tråd längst upp. De övervakas med kamera och rörelsedetektorer dygnet runt. Patruller från Guardia Civil med hundar är alltid beredda att ingripa. Gardisterna kan visa upp olika handgjorda hjälpmedel som migranterna tillverkar för att kunna klättra utan att skära sig.

För att försvåra en flykt har även de marockanska myndigheterna med EU:s stöd börjat uppföra stängsel på sin sida av gränsen medan migranter grips och förs bort till avlägsna delar av Marocko för att försvåra nya försök.

ANNONS

När krisen var som värst räknat i migranter 2015-2016 kom flera tusen personer i båtar och flottar till grekiska öar från Turkiet varje dygn. Ett avtal på vintern 2016 mellan EU och Turkiet, med ett utlovat ekonomiskt bistånd på 6 miljarder euro, dämpade den mänskliga strömmen. Men nu har den livsfarliga trafiken ökat igen.

Bara mellan den 1 och 11 augusti kom 2 198 migranter till de grekiska öarna Lesbos, Kos och Chios, enligt en rapport från frivilligorganisation NGO Aegean Boat Report. Och nu uppger EUobserver att migrantavtalet med Turkiet är under tryck sedan över 500 människor ska ha kommit till Lesbos från Turkiet under torsdagsdygnet.

Det största migrantlägret på Lesbos heter Moria och var fullt redan 2016. Det har kapacitet för upp till 3 000 vuxna och barn. Nu uppges antalet vara omkring 8 000 och de humanitära förhållandena beskrivs som obeskrivliga. Spänningarna är stora och våld förekommer. Organisationen Läkare utan gränser varnar för ett extremt kaos med allvarliga medicinska och mentala följder.

Enligt FN:s barnfond Unicef är 1 100 ensamkommande barn i de grekiska mottagningscentren fler än någon gång sedan 2016.

En annan flyktväg går från Frankrike till Storbritannien. Britterna lovade på torsdagen fransmännen ekonomiskt stöd för att begränsa antalet migranter som tar sig över Engelska kanalen. Sedan i januari ska det röra sig om cirka 1 500 personer. Det är över dubbelt så många som under hela 2018, enligt franska myndigheter.

ANNONS

Den nya EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillträder i november. En av hennes kommissionärer blir av allt att döma svenska Ylva Johansson (S). En av deras största utmaningar blir att överbrygga sprickan i frågan om migranterna. Det nya EU-parlamentet är också förändrat med ett starka inslag av främlingskritiska partier. Det gör inte saken lättare, men inte desto mindre akut.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS