Det är den största prövningen sedan unionen grundades, enligt den tyska förbundskansler Angela Merkel. "Alla är lika mycket berörda så det måste vara i allas intresse att Europa kommer att framträda som starkare från det här testet", sade hon inför finansministrarnas möte på tisdagen.
Deras syfte var att komma överens om ett räddningspaket för att minska den närmast oöverskådliga ekonomiska skada som vållas när nationer stängs ner, anställda permitteras eller sägs upp och invånarna isoleras.
Men oenigheten i synen på solidaritet mellan de 27 medlemsländerna och om vilka åtgärder som är nödvändiga har manifesterats av Merkel själv. Hon har avvisat krav från bland annat Italien och Spanien om att de rikare länderna i Nordeuropa ska bidra i form av euroobligationer, gemensam upplåning och med stödlån på generösa villkor.
Videokonferensen på tisdagen pågick under hela natten mot onsdagen, men avbröts efter 16 timmar utan en uppgörelse.
– Det finns en insikt i finansministerkretsen om hur allvarlig situationen är och en önskan att ta ansvar för Europa. Det har varit bra och konstruktiva samtal under natten, men vi behöver lite mer tid, sade Sveriges finansminister Magdalena Andersson till DN efteråt.
Det finns en vilja att vidta åtgärder som normalt aldrig skulle ha diskuterats, ansåg hon. Sverige, som är ett av Europas rikaste länder och med goda statsfinanser, ska vara med och stödja extremt drabbade länder, framhöll hon.
Förhandlingarna återupptogs klockan 17 på skärtorsdagen med en vädjan från eurogruppens ordförande Mario Centeno om samförstånd i krisen. Och sent på kvällen nåddes till slut en uppgörelse om ett gigantiskt stödpaket på 540 miljarder euro, motsvarade uppemot 6 000 miljarder kronor, riktade både mot stater, enskilda och företag.
Lösningen där en typisk EU-kompromiss, rapporterar ekot. Den känsliga frågan undviks tills vidare genom att stats- och regeringscheferna ombeds att diskutera en återhämtningsfond med, heter det vagt, innovativa finansiella instrument.
Det kan länder som Italien och Spanien se som de får gehör för sina krav.
– En del kommer tolka det som att det ska vara eurobonds, men så kommer vi inte tolka det, sade Magdalena Andersson i en kommentar.
Det är en bra uppgörelse även om regeringen i princip är emot att EU ger sig in på arbetsmarknadsområdet vilket sker med stödet till arbetare, enligt finansministern. Sverige ställer upp med en garanti på en miljard kronor.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skulle på onsdagen ha presenterat riktlinjer för hur unionen ska komma tillbaka efter pandemin när restriktionerna kan hävas. Men det väckte kritik inom regeringskretsar om att det sänder farliga signaler när miljoner medborgare fortfarande uppmanas att stanna hemma för att rädda liv. Presskonferensen fick ställas in.
Ungefär samtidigt spreds nyheten att Mauro Ferrari, ordförande för Europeiska forskningsrådet, ERC, ett organ för finansiering av vetenskaplig och teknologisk forskning inom EU, avgått i protest mot, hävdar han, brist på ett gemensamt program för att bekämpa coronaviruset.
"Jag är extremt besviken på det europeiska svaret på covid-19", skriver Mauro Ferrari, en italiensk-amerikansk vetenskapsman och pionjär inom nanomedicin, i ett uttalande i Financial Times.
Bakgrunden är dock mer komplicerad eftersom det fanns ett utbrett missnöje med Mauro Ferraris sätt att sköta sitt uppdrag och med krav från rådets medlemmar på hans avgång, enligt ett pressmeddelande från ERC.
Folkhälsa är främst ett nationellt ansvar inom EU. Med åren har dock fler befogenheter överlåtits till unionen, bland annat en hälsosäkerhetskommitté för samråd mellan staterna. Pandemin kan på sikt leda till nya beslut om ansvarsfördelningen i folkhälsofrågor, enligt Anna Södersten, forskare i juridik vid Svenska institutet för europolitiska studier, Sieps.
De spänningar som finns inom EU har accentuerats i pandemikrisen. Om medlemmarna trots allt kan hålla samman kommer EU med stor sannolikhet att förvandlas från det vi känner i dag, liksom världen utanför.
