Konflikter är en kronisk plåga för den fattiga afghanska befolkningen. Strider, bomber, hot och etniska och religiösa motsättningar präglar mångas hårda vardag sedan fyra decennier. Det pågående kriget inleddes efter terrorattackerna i USA i september 2001 när USA invaderade landet i jakten på al-Qaidas ledare Usama bin Ladin och på kort tid drev ut hans beskyddare talibanerna ur huvudstaden Kabul.
De står för en våldsbejakande islamistisk rörelse som grundades i staden Kandahar 1994. Två år senare tog de makten i stora delar av Afghanistan och införde sharialagar med en praktisk tillämpning som liknades vid ett skräckvälde. Men med den USA-ledda offensiven på marken och i luften och med brett väpnat stöd av lokala folkgrupper som hade levt tillbakapressade och under förtryck, drog sig talibanerna tillbaka i det bergiga och otillgängliga afghanska landskapet.
De splittrades och försvagades och hamnade i medial skugga, men de upplöstes aldrig. De bidade sin tid och samlade ny kraft. Nu, på det nittonde året av kriget, anses de behärska cirka 40 procent av Afghanistan. Utan USA:s och försvarsalliansen Nato:s militära närvaro hade de vid det här laget högst sannolikt störtat den demokratiskt valda regimen och varit tillbaka i Kabul med reguljära förband och inte enbart självmordsbombare.
Trots att det inte är någon tvekan om vem som är den huvudsakliga fienden, och orsaken till så många amerikaners och andras död, har Donald Trump sedan han kom till Vita huset för drygt tre år haft som mål att avsluta USA:s längsta krig och ta hem de kvarvarande cirka 13 000 amerikanska soldaterna. Han är angelägen att hålla ett löfte till väljarna särskilt under ett valår.
Trump bröt fredssamtal efter dödlig attack
Under ledning av den afghansk-amerikanske diplomaten Zalmay Khalilzad har samtal förts med talibanerna både i hemlighet och mer öppet om en fredlig lösning. Efter flera månader hade de i september förra året nått så långt att Trump bjudit in talibanerna till Camp David. Men i absolut sista stund ställde han in mötet sedan talibanerna sagt sig ligga bakom en attack i Kabul där en amerikansk soldat och ytterligare elva personer dödades.
”Om de inte kan gå med på vapenvila under dessa viktiga fredsförhandlingar, och till och med döda 12 oskyldiga människor, så har de förmodligen inte makten att förhandla fram ett meningsfullt avtal ändå”, skrev Donald Trump på Twitter.
Men kontakterna fortsatte, och nu går Donald Trump ut i en radiointervju med att han tror att vi är väldigt nära. Enligt utrikesminister Mike Pompeo har verkliga framsteg nåtts de senaste dagarna. Han tror att "det finns goda chanser till att vi kommer att få ett avtal". Afghanistans president Ashraf Ghani talar om ett möjligt genombrott.
USA säger sig ha säkrat en veckolång nedtrappning av våldet i Afghanistan. En företrädare för talibanrörelsen bekräftar för nyhetsbyrån AFP att "nedtrappningen" skulle inledas på fredagen.
USA:s försvarsminister Mark Esper anser att sju dagar är tillräckligt för att se om talibanerna menar allvar, men tillägger att "gällande allt så baseras vår inställning i den här processen på omständigheterna".
De kommande veckorna blir med andra ord kritiska för om det kan bli en vapenvila, och om det finns realistiska utsikter till ett fredsavtal. Det förutsätter att den afghanska regeringen deltar aktivt i förhandlingarna, vilket inte har skett hittills.
LÄS MER:Trump: Fredsavtal nära i Afghanistan
"Afghanerna måste äga fredsprocessen"
Nato lovade vid ett ministermöte i Bryssel i veckan att fortsätta sitt militära engagemang i Afghanistan. Generalsekreteraren Jens Stoltenberg välkomnar varje initiativ för att minska våldet och stödjer starkt ansträngningarna att nå en fred. Men han betonar:
– Enda sättet att skapa en varaktig och hållbar fred är, naturligtvis, att afghanerna äger fredsprocessen och är eniga om vägen framåt.
Jag hade på fredagen kontakt med en man som arbetar för en internationell organisation i Kabul. Hans kommentar är talande:
– I allmänhet väntar afghanerna ivrigt på slutet av årtionden av krig och konflikt i Afghanistan. Varje steg som kan bringa fred till deras liv välkomnas av de flesta. Men människor är också oroliga för vad som ska ske efter kriget. De förblir skeptiska inför sin framtid och sina rättigheter under varje avtal som regeringen träffar med väpnade oppositionsgrupper.
LÄS MER:GP Exklusivt: Här lever Usama bin Ladins rådgivare Mahfouz Ould al-Walid i frihet
