Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Jan Höglund: Analys: Hot i fokus vid försvarsmöte i spänt världsläge

Flygtragedin i Iran, krigsrisk i Mellanöstern och säkerhetspolitisk oro med ökade hot mot civilsamhället. Det är bakgrunden till försvarsmötet i Sälen i dag. De flesta är överens om att Sverige måste skyddas bättre, men inte om kostnaderna och hur det ska gå till.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Rikskonferensen arrangeras av Folk och Försvar under tre dagar. Deltar på toppnivå gör politiker, militärer, myndighetschefer, forskare, näringslivsledare, analytiker och andra säkerhetspolitiska experter och debattörer. Inför försvarsbeslut har det ofta blivit öppna bråk mellan höga företrädare. Det kan vi även räkna med i år när riksdagen ska avgöra ramarna för totalförsvaret 2021 - 2025.

Försvarsberedningen vill se en kraftig upprustning, bland annat med ett nytt amfibieregementet i Göteborg. Men ÖB Micael Bydén hävdar att 55 miljarder kronor saknas fram till 2030 jämfört med politikernas kalkyl. Följden kan bli att genomförandet inte går att genomföra till 2025.

Med försvarsminister Peter Hultqvist, ÖB och partiernas utskottsledamöter på plats väntas diskussionen bli livlig.

Alldeles oavsett hur mycket pengar som försvarsmakten slutligen får är behoven stora. Bristerna är skriande inte minst inom det civila försvaret. Det lades praktiskt taget lades ner efter kalla kriget och i det töväder som följde. Nu är vi tillbaka i ett läge som i vissa avseende kan liknas vid ett nytt kallt krig, men utan tillgång till totalförsvaret.

Tre faktorer som påverkar hotbilden:

• Kina är en ekonomiskt och militärt aktiv aktör med stora globala ambitioner. Dragkampen om Sydkinesiska sjön, Hongkong och Taiwan riskerar att leda till en väpnad konfrontation, medan övervakningen av de kinesiska medborgarnas åsikter stärks. Kritik accepteras inte vare sig hemma eller utomlands.

• Ryssland under Vladimir Putins 20 år vid makten för en aggressiv utrikes- och säkerhetspolitik med militära ingripanden i Georgien, annekteringen av Krim och stöd till rebeller i östra Ukraina samt det pågående kriget i Syrien på regimens sida. Putin har genomfört omfattande militära satsningar och nya robotar ska i svindlande hastigheter kunna genomtränga alla existerande och framtida luftförsvar, lovar han. Och häromdagen svarande Donald Trump i ett tal:

— Den amerikanska militären har komplett återuppbyggts under min administration. USA:s väpnade styrkor är starkare än någonsin tidigare. Våra robotar är stora, mäktiga, precisa, dödliga och snabba. Under konstruktion är många hypersoniska robotar.

Trump tillade att det innebär inte att att vi behöver använda vapnen. Tvärtom, sade han, vi vill inte använda dem.

Men bland de avtal som han har lämnat är ett med med Ryssland om medeldistansrobotar, som kan bestyckas med kärnvapen. Även ett avtal om strategiska robotar är i fara. Därmed kan det bli fritt fram att inte bara allt oftare hota med mindre, taktiska kärnvapen som en faktisk möjlighet i konflikter, utan att starta en kapprustning utan gränser. Det berör även Sverige med närheten till den ryska militärbasen i Kaliningrad.

• Sårbarheten. Vi är i dag helt beroende av el och it. Utan ström och datorer stannar Sverige. Och i en gråzon mellan krig och fred, hotas våra system av intrång och påverkan av hackare, ensamagerande eller statligt anställda, som kan sitta var som helst på jorden utom räckhåll. Och utan beredskapslager är samhällets försörjning och tillverkning helt beroende av ständigt fungerande transporter. Göteborg och västkusten är Sveriges pulsåder och därmed sårbar. Det är ett rimligt argument för att, bland mycket annat, förlägga ett amfibieregemente på Käringberget och att Sverige i år inte bara tränar militären i internationell samverkan utan även övar andra samhällssektorer i det gemensamma försvaret.

Under det förra kalla kriget deltog jag och en mindre grupp reportrar i ett krigsspel med högsta försvarsledningen. Sverige var neutralt och hotet kom från öster och var rött som i Sovjetunionen. Pliktskyldigt enligt regeringens doktrin fanns även ett mer diffust hot från väster i blått. Jakter på främmande ubåtar pågick längs kusterna och i centrala Europa stod miljonarméer i beredskap mot varandra. Sverige kunde med kort varsel kalla in flera hundratusen värnpliktiga och, om kriget kom, fanns skyddsrum.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har nu distribuerat närmare 5 miljoner broschyrer med en något modifierad rubrik: Om krisen eller kriget kommer. Frågan är vad vi gör då. Sverige är inte neutralt längre, utan militärt allierat med väst, men svaret är långt ifrån givet.

Folk och Försvar bildades vid inledningen av andra världskriget 1940 under namnet Centralkommittén för det frivilliga försvarsarbetet, för att främja debatt och information om säkerhets- och försvarspolitik.

Det är en politiskt obunden sammanslutning. Medlemmarna i föreningen är organisationer och inte enskilda personer. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, särskilda projektbidrag och bidrag från regeringen.

Sedan 1946 arrangerar Folk och Försvar en rikskonferens i fjällmiljö. Det första året hölls konferensen i Ånn i Jämtland.[ Konferensen arrangerades därefter under många år i Storlien och flyttade 1993 till Sälens Högfjällshotell.