Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Jan Höglund: Analys: Biden står inför enorma utmaningar

Joe Biden vann presidentvalet, enligt CNN. Han mottog budskapet med ödmjukhet och som en enande ledare. Men om han svärs in står han inför enorma utmaningar hemma och i världen.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Inget slutresultat fanns ännu, ingen officiell vinnare. Men efter att Joe Biden ökat sitt försprång i de kritiska delstaterna Pennsylvania och Georgia slog CNN fast sent på lördagseftermiddagen att han når upp till det magiska talet 270 elektorsröster och blir USA:s 46:e president.

Joe Biden kom med en skriftlig kommentar inför ett personligt framträdande natten mot söndagen, svensk tid:

"Inför oöverträffade hinder, röstade ett rekordantal amerikaner. Det bevisar än en gång att demokratin slår djupt i hjärtat av Amerika. När kampanjen är över är det dags att lägga ilskan och den hårda retoriken bakom oss och samlas som en nation."

Joe Biden fyller snart 78 år och om inget dramatiskt inträffar blir han den äldste amerikan som flyttar in i Vita husets som president. Hans vicepresident Kamala Harris skriver också historia genom att bli först på posten som kvinna, svart och med asiatisk bakgrund.

Trump fortsätter anklagelserna om valfusk

När CNN släppte nyheten spelade president Donald Trump golf på en av sina banor utanför Washington. Genom presskonferenser, Twitter-meddelande och advokater anklagar han demokraterna för ett valfusk som berövat honom en given seger.

Han väntas inte acceptera en förlust och en rad juridiska processer pågår för att stoppa och ogiltigförklara poströsterna, som har vänt valdagens inledande tendenser i vågmästarstater till Bidens fördel.

Som president kommer demokraten och den tidigare vicepresidenten att få en smekmånad, en prövotid. Men det kan avslutas abrupt inför de stora och svåra problem hans ställs inför. Det gäller inte minst i utrikespolitiken. Omvärlden är förväntansfull, men också skeptisk och avvaktande, efter fyra år med Donald Trump vid makten i supermakten som historiskt har spelat en huvudroll i både krig, konflikt och fred.

Återinföra USA i Parisavtalet

Biden har aviserat att det första han tänker göra att återföra USA till det internationella Parisavtalet om klimatet. Det har en stor symbolisk och praktisk inverkan på det globala samarbetet för att mildra effekterna av klimatförändringen. Han vill ha en grön omställning på hemmaplan. I en samhällsutveckling med nya konkurrensförhållanden, demografiska förändringar och nödvändig klimatanpassning vill han satsa på innovation, ny teknologi och produktion. Det ska, hoppas han, skapa miljoner nya amerikanska jobb.

Men det är lättare att vinna röster på vallöften än att infria löftena under en mandatperiod. Allt går inte att åstadkomma med intentioner och exekutiva order. Det krävs lagstiftning och beslut om anslag i en mellan partierna fortfarande starkt uppdelad kongress.

Demokraterna ser ut att få fortsatt majoritet i representanthuset, men i senaten lutar det på nytt åt en republikansk majoritet. Därmed sitter Biden i samma dilemma som Obama och Trump under de två senaste åren. En lag, ett fördrag, kräver enighet för att ändra på. En exekutiv order kan rivas upp med en namnteckning av en ny president.

Det gäller kärnenergiavtalet med Iran för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. Trump har kritiserat Obama, och hans vicepresident Biden, för att ha gått med på detta. Han inte bara lämnat det, isolerat Iran med sanktioner och hotat andra länder som följer avtalet med straffåtgärder. Han har utmanat FN-systemet och övriga medlemmar av FN:s säkerhetsråd för att återinföra ett vapenembargo. Det gick inte, men skakar FN-samarbetet som under 2020 firat 75 år.

Varningar om krig mellan Israel och Iran

Joe Biden vill gå tillbaka till kärnenergiavtalet, men det är inte lätt gjort. Iran har fortsatt utveckla sina förmåga och är djupt inblandad i flera konflikter i Jemen, Irak, Syrien, Libanon och är Israels svurna dödsfiende. Om Biden går tillbaka till avtalet, varnade en israelisk politiker häromdagen, kan det innebära krig mellan Israel och Iran.

Donald Trump har lämnat överenskommelser om begränsningar av kärnvapen och övervakningsflygningar, det så kallade Open Skies-avtalet. I februari går avtalet om strategiska kärnvapen ut mellan Ryssland och USA. Detta väntas Bilden vilja förlänga och på sikt omförhandla.

Det bör kongressen välkomna. Men först och främst måste Biden rikta blickarna inåt, mot sin egen av rasism, polisvåld och politik splittrade nation, som just nu noterar de högsta siffrorna över smittade i covid-19 sedan pandemin bröt. Hans ton på lördagen var försonande, enande. Det är nödvändigt, men hans marginaler i alla kriser blir små och överdrivna förväntningar kan snabbt vändas emot honom.

Det väntar Joe Biden som president.