Det finns alltid en reservation in i det sista: vädret. Sikt och vindar måste vara gynnsamma inom strikta begränsningar vid en start. När Christer Fuglesang skulle upp med rymdfärjan Discovery i december 2006 fick nedräkningen avbrytas i ett sent skede på grund av de yttre omständigheterna. Jag minns hur besvikna vi närvarande journalister var. Två dygn senare gick det dock bra i kvällsmörkret och svensken lyfte i ett intensivt eldsken och vibrerande buller för vad som skulle bli totalt nästan 27 dygn i tyngdlöshet under två missioner till ISS.
Sent på onsdag kväll, svensk tid, är Kennedy Space Center åter i strålkastarnas fokus för, om det inte vore för pandemin och reglerna om social distansering, en ny rymdfeber som säkert skulle ha lockat hundratusentals nyfikna ut till Floridas kust kring Cape Canaveral och Cocoa Beach för att bevittna början på ett nytt kapitel i den amerikanska rymdhistorien.
Historisk händelse
Då sker nämligen den första amerikanska bemannade rymdfärden sedan de gamla, dyra, komplicerade och på det hela taget osäkra rymdfärjorna togs ur bruk för nio år sedan. Sedan dess har USA transporterat sina astronauter till ISS med hjälp av ryssarnas farkoster från kosmodromen i Bajkonur i Kazakstan. Samarbetet har fungerat utmärkt, men kostat de amerikanska skattebetalarna hundratals miljoner per resa.
Ännu viktigare från amerikansk synpunkt har varit att USA saknat egen förmåga och varit helt beroende av en nation som beskrivs som ett säkerhetspolitiskt hot i en värld av ökade spänningar. Det beroendet minskar nu successivt samtidigt som USA kan börja förverkliga sina ambitiösa planer på att under 2020-talet återvända med människor till månen och, på sikt, även landsätta dem på planeten Mars.
Samarbete mellan företag och stat
Det är framför allt två omständigheter som gör det som nu händer viktigt i historisk mening:
1. Aldrig tidigare har den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa anlitat ett privat företag för att genomföra sina mest avancerade program så som nu sker med SpaceX, ägt av den kontroversielle, men framsynte entreprenören Elon Musk, även känd för sina eldrivna Teslabilar. Hans ingenjörer står nu både för bärraket och kapsel i vad som är en omfattande och växande relation mellan näringslivet och staten inom rymdfarten.
Elon Musk har, precis som sina rivaler, egna planer på kommersiell exploatering av rymden, men det gynnar Nasa, eftersom priser pressas vid upphandling i konkurrens och kostnaderna sänks. Säkerheten ökar också med den senaste, visionära teknologin. Astronauterna Doug Hurley och Bob Behnken är klädda i vita retrodräkter som för tanken till en SciFi-film, och i toppen på Falconraketen kommer de att sitta i en kapsel, Crew Dragon, som är kliniskt ren och utrustad med touchskärmar.
Det vi ser nu är bara inledningen på en utveckling som väntas accelerera snabbt när smittan avtar och livet blir mer normalt igen. Det gäller inte minst rymdturism.
2. Rymdkapplöpningen på 1960-talet var en kamp mellan två supermakter med kärnvapen. President Ronald Reagan tog den ett steg längre på 1980-talet när han lanserade satsningen på Stjärnornas krig, ett rymdbaserat försvar som inte gick att tränga igenom med fientliga robotar. Så blev det inte, men kan mycket väl ha bidragit till att Sovjetunionen förlorade kalla kriget och upplöstes.
Men i dag driver även en kärnvapenmakt som Kina ett stort och krävande rymdprogram med militär användning. Både Ryssland och USA utvecklar nya, supersnabba attack- eller försvarssystem, beroende på hur man ser det, som påstås vara svåra eller omöjliga att stoppa. De kan bestyckas med konventionella eller nukleära laddningar. Laser är ett annat nytt vapen. I Vita huset har diskuterats om provsprängningar ska återupptas.
Samtidigt håller internationella avtal om begränsningar av militära förmågor och kontroll på att överges. Det senaste handlar om kontrollflygningar över en annan nations territorium som en förtroendeskapande åtgärd och kallas Open Skies. Försvarsalliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är en av många som de senaste dagarna har varnat USA för detta. President Donald Trump har även tagit initiativ till ett rymdkommando som en egen försvarsgren i ett uttryck för vårt nära universums ökade militärstrategiska vikt för kommunikation, övervakning, navigering och ledning.
Det är en bakgrund till att en ny era inleds på onsdagen, mitt i den största av kriser, på startplatta 39A.
