Akuta säkerhetshot formar EU:s framtid

Sverige höjer den militära beredskapen. Det är en markering mot Ryssland. En orsak är spänningen i Belarus. EU står i själva verket inför flera akuta säkerhetshot som formar unionens framtid.

ANNONS
|

I veckan passerade flera stora landstigningsfartyg öster om Gotland. De kom från den ryska enklaven Kaliningrad, drygt 30 landmil sydost om den svenska ön, och var på väg mot Finska viken. Det sammanfaller med övningsverksamhet även från västlig sida. I vissa delar har inte något liknande förekommit i Östersjön sedan kalla kriget, enligt försvarsmaktens insatschef Jan Thörnqvist.

Samtidigt är läget mycket spänt och ovisst i Belarus, med krigsretorik mot grannländerna Polen och Litauen och försvarsalliansen Nato och mobilisering av reservtrupper.

Samtidigt är läget mycket spänt och ovisst i Belarus, med krigsretorik mot grannländerna Polen och Litauen och försvarsalliansen Nato och mobilisering av reservtrupper. Ryssland avvisar utländsk inblandning i landets inre affärer. Men president Lukasjenko har haft minst fyra telefonsamtal med sin ryske kollega Vladimir Purin och blivit lovad hjälp.

ANNONS

Som en sista åtgärd kan Kreml vid behov snabbt sätta in förband från sitt västra militärområde. Kaliningrad, med viktiga ryska militära anläggningar, ligger isolerat mellan Polen och Litauen. Den så kallade Suwalkikorridoren är enda landförbindelsen för Nato att förstärka de baltiska staterna landvägen. Det har stor strategisk betydelse.

Spänningen ökade ytterligare

Spänningen i förhållandet mellan väst och öst ökar ytterligare av att den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navanyj ligger i koma på ett sjukhus i Berlin. Han misstänks ha blivit förgiftad vid ett besök i Sibirien, något som de ryska läkarna som först undersökte honom inte säger sig tro på. Det gäller även den högsta ledningen i Moskvas.

Inom EU och i USA är man däremot djupt oroad av att ännu en rysk regimkritiker enligt tyska experter kan ha exponerats med gift för att tystas. Den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo står bakom kravet på en utredning, något som Kreml har motsatt sig.

EU:s försvarsministrar möttes på onsdagen för att diskutera hur man ska hantera kriserna i bland annat Belarus och i östra Medelhavet. På torsdagen träffas utrikesministrarna och då finns frågan om nya riktade sanktioner på agendan mot personer som ansvarade för det, hävdar de, riggade valet och det efterföljande våldet mot fredliga demonstranter.

ANNONS

Situationen i östra Medelhavet har också rest krav på sanktioner mot Turkiet.

– Läget är väldigt kritiskt. Ingen vill lösa detta militärt, konstaterar den tyske utrikesministern Heiko Maas efter ett möte med sin turkiske kollega Mevlüt Cavusoglu i Ankara.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Tänker inte backa

Men den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan visar inga tecken på att backa:

– Vi kommer inte att dagtinga med det som tillhör oss.

Den eskalerande konflikten handlar om territorialvattengränser, ekonomiska zoner och naturresurser. Natolandet Turkiet borrar efter olja och gas i havsområden som Ankara anser är deras. EU- och Natolandet Grekland håller inte med och har Bryssels uppbackning. Frankrike har skickat både örlogsfartyg och stridsflyg till regionen.

Det sker mot fonden av det uppslitande inbördeskriget i Libyen. Turkiet stöder den av FN erkända regimen militärt. Ryssland och Egypten, med flera arabländer, står bakom krigsherren Khalifa Haftars i öster. Det gör även Frankrike.

EU:s nya ledning har höjt ambitionen och vill vara en global aktör inte bara på det ekonomiska området. Alla pågående interna och externa kriser gör dock utmaningen oerhört krävande.

På onsdagen kom beskedet från Aten att Grekland, Frankrike, Italien och Cypern kommer att hålla en gemensam militärövning söder om Cypern och Kreta under tre dagar. Risken finns för en konfrontation med turkiska örlogsfartyg i området.

EU:s nya ledning har höjt ambitionen och vill vara en global aktör inte bara på det ekonomiska området. Alla pågående interna och externa kriser gör dock utmaningen oerhört krävande. Det blir en historisk prövning på hur enade och starka de 27 länderna verkligen är. Beslut som fattas nu kommer antagligen att påverka EU för lång tid framåt.

ANNONS
ANNONS