Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Skeppsbron är fortfarande en kal och öde parkeringsplats, sex år efter det att en redan då försenad detaljplan godkändes av kommunfullmäktige. Nu har ytterligare brister och fördyringar upptäckts. Bild: Anders Ylander
Skeppsbron är fortfarande en kal och öde parkeringsplats, sex år efter det att en redan då försenad detaljplan godkändes av kommunfullmäktige. Nu har ytterligare brister och fördyringar upptäckts. Bild: Anders Ylander

Arne Larsson: Älvstaden är ännu ett tecken på att något är grundligt fel

I tolv veckor har en arbetsgrupp inom fastighetskontoret gjort en genomlysning av det som så flott kallats Älvstaden – och som marknadsförs som ett nytt Halmstad mitt i Göteborg, men som bäst kan sammanfattas som en samling högtflygande planer och våta drömmar med en väldigt hög prislapp.
Den visar tyvärr än en gång att något är grundligt fel med stadens sätt att planera och driva stora projekt.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Ingen kan väl ha missat att världens kanske dyraste p-platser ska anläggas i ett underjordiskt garage på Skeppsbron. Eller att Skeppsbron ska bli så mycket mer än ett antal nya bostäder. Göteborgarnas nya mötesplats. Med en stor park.

Ett problem i sammanhanget: garaget ska enligt planen ligga trettio centimeter under jord. Några träd eller buskar kommer det inte gå att plantera.

Frågan är om något kommunalt projekt någonsin diskuterats och studerats så ingående som Skeppsbron. Det har varit arkitekttävlingar, projektgrupper och ett planarbete som drog ut så på tiden att det som då hette Folkpartiet 2014 släppte igenom detaljplanen i kommunfullmäktige med motiveringen att det redan tagit alldeles för lång tid och inte gick att vänta längre.

En jakt på lägre kostnader

Efter det grundlig planering av Älvstranden utveckling. Och sedan ytterligare granskning av alla möjliga instanser sedan projektet fördyrats och kommunstyrelsen bollat detaljplanen mellan alla tänkbara aktörer för att hitta nya intäkter och lägre kostnader.

Ändå är det alltså först nu, när ett antal tjänstemän på fastighetskontoret på relativt kort tid granskat alla projekt inom Älvstaden, som någon pekar på det uppenbara: detaljplanen går inte att genomföra. Det går inte att plantera några träd om man inte tänker om vad gäller garaget. Något som för övrigt skulle kräva att man skjuter till ytterligare 130 miljoner kronor till ett projekt som redan väntas gå back med drygt 1,2 miljarder kronor.

Det må vara en detalj i sammanhanget, men det säger ändå en hel del.

Och inte minst väcker det frågor om vad mer som missats. På Skeppsbron. I Frihamnen. Eller på Backaplan.

Markpriserna riskerar att sjunka

Fastighetskontorets rapport – som beställdes efter det att det visat sig att Älvstaden riskerar att gå med minus 2,2 miljarder kronor – ger vissa svar. Bland annat pekar man på att det nog vore klokt att senarelägga vissa delar. Älvstaden har ju lanserats som att ett nytt Halmstad – bostäder för ungefär 60 000 människor – i centrala Göteborg.

Man kan ju tycka att det är fantastiskt att vi ska bygga så mycket på så kort tid – i alla fall är det så Älvstranden utveckling och diverse politiker uttryckt saken.

Men man kan också, som fastighetskontorets tjänstemän, se att det finns betydande risker med ett sådant upplägg. Dels för att det tränger undan andra projekt. Men framförallt för att det skulle medföra att man riskerar att dumpa markpriserna.

Fastighetskontoret pekar också på att alla haverier och dröjsmål kan få ett högt pris. Överenskommelsen med Sverigeförhandlingen vilar på att man faktiskt färdigställer en viss del av allt det man skrutit om att man ska bygga under de kommande åren.

Ifrågasatt bolag

Det är visserligen lite oklart hur avtalet ska tolkas, men det kan vara så illa att för få färdiga bostäder i Frihamnen betyder mindre statliga pengar än staden räknat med.

För alla projekten inom Älvstaden finns en gemensam nämnare som saknas i stadsutvecklingsprojekt i andra delar av staden: Älvstranden utvecklings AB, ett kommunalt bolag med ett 90-tal anställda och arbetsuppgifter som delvis kolliderar med det som görs inom kommunala förvaltningar.

Bolaget är politiskt ifrågasatt. I vintras lyfte Miljöpartiet förslaget att bolaget skulle bli en ren markägare. Demokraterna är inne på samma linje. Fastighetskontorets genomlysning kan nog få fler partier att fundera över hur bolaget klarar sitt uppdrag.

Oavsett vad man kommer fram till så måste nog politikerna hitta ett svar på frågan vad det är som ligger bakom den här typen av misslyckanden, innan man presenterar fler grandiosa visioner.

LÄS MER: Ytterligare 200 miljoner i minus – nu kan Skeppsbroprojektet göras om från grunden

LÄS MER: Så kan ”Göteborgs Manhattan” till slut byggas ut

LÄS MER: Butiksägarna i Kville kan sägas upp – för att bygga skolor när Backaplan blir centrum