Mindre våld och nya förebilder

– Det är lugnare nu. Ungdomarna har hittat nya sätt att interagera. Motsättningar mellan grupper i olika områden som har funnits länge har nästan försvunnit, säger ungdomsarbetaren Amro Quzmar som vuxit upp i Komarken.

För fyra år sedan kulminerade de ungdomsrelaterade oroligheterna med gängbildningar, bilbränder, skadegörelse och olika typer av våldsbrott. Polisutryckningarna gick framför allt till Nordmannatorget i Komarken och busstorget i Ytterby.

Därefter påbörjades ett arbete som har resulterat i stora förändringar. Fritidsgårdarna är navet i den nya verksamheten och de har blivit fler och håller öppet både kvällar och helger. Fältassistenter söker upp ungdomar och finns tillgängliga året runt.

Sedan ett par år utbildas också så kallade ungdomsvärdar. Det är företrädelsevis gymnasieungdomar som finns tillgängliga på den lokala fritidsgården några timmar i veckan och fungerar även som ett stöd för barn och andra ungdomar i närområdet.

– Om man frågade en fritidsledare förr om något vi ville ha eller göra rann det ofta ut i sanden. De kunde inte göra så mycket. Nu är det lättare att få igenom saker. De yngre kommer ofta till oss och frågar och vi blir kanalen uppåt, säger undomsvärden Daro Sharif.

Han har vuxit upp i Komarken och vet vad det innebär att ha förebilder.

– När man var yngre såg man upp till de äldre, de som gjorde grejer. Nu är det vi värdar som är förebilder och vi representerar något annat.

Josefine Andersson är också ungdomsvärd och beskriver förändringen i Ytterby.

– Förut var det mycket liv och oro här på torget. Bilar och mopeder åkte runt och störde. Nu är alla på fritidsgårdarna, säger hon.

Värdarna hjälper också till att anordna olika typer av aktiviteter, som fotbollscaféer och musikarrangemang.

– De yngre kommer även till oss om det handlar om läxor, eller om de vill ha råd kring någon annan situation i livet, säger Josefine Andersson.

Statistik från polisen visar att inringningar till polisen som gäller Nordmannatorget och busstorget i Ytterby har mer än halverats sedan 2009. Larmen som direkt kan härledas till unga har minskat med 80 procent.

– Jag är övertygad om att kommunens satsningar spelar stor roll. Vårt samarbete med dem har också ökat vilket underlättar för alla parter när något väl händer, säger Mahlin Engstrand, polisassistent vid Kungälvspolisen.

Christer Mattsson är enhetschef för förvaltningen Trygga ungdomsmiljöer i Kungälv, men också lärare och författare.

Mot bakgrund av den senaste tidens dödsskjutningar, skottlossningar och förmodade gängsammandrabbningar i Göteborg drar han gärna paralleller till Kungälv.

– När det var som värst här 2009 började vi genast tala om övervakningskameror och om att klippa ner buskar så att inte folk skulle kunna gömma sig. Men det är inte rätt väg att gå.

Han talar hellre om vikten av att sträva mot ett jämlikt samhälle.

– Ett samhälle kan endast hänga ihop när vi alla känner att vi är en del av det. Unga måste med vuxnas hjälp få förutsättningar att skapa sin egen tillvaro och företräda sig själva i ett område, säger Christer Mattsson.

Detta tycker han saknas på många ställen.

– I Göteborg är verksamheten på många fritidsgårdar fortfarande väldigt styrda av kommunen, exempelvis vad gäller öppettider. Istället borde makten ligga hos ungdomarna själva i tätt samarbete med kommunen, säger Christer Mattsson.

Sanna E Larsson