Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

I morgon fyller GelinStiftelsen 40 år. Johan Gelin sitter med i stiftelsens styrelse. Hans pappa Lars-Erik Gelins ande svävar ännu över Sahlgrenska på många sätt – exempelvis via konstnären Gösta Lovéns målning av Gelin den äldre. Lars-Erik Gelin innehade landets första professur i transplantationskirurgi. Bild: Lisa Thanner
I morgon fyller GelinStiftelsen 40 år. Johan Gelin sitter med i stiftelsens styrelse. Hans pappa Lars-Erik Gelins ande svävar ännu över Sahlgrenska på många sätt – exempelvis via konstnären Gösta Lovéns målning av Gelin den äldre. Lars-Erik Gelin innehade landets första professur i transplantationskirurgi. Bild: Lisa Thanner

Via stiftelsen för Johan arvet vidare efter sin berömde far

Lars-Erik Gelin var pionjär inom den svenska transplantationsforskningen. För att hedra hans minne tog Njursjukas förening 1981 initiativ till att skapa GelinStiftelsen. Sonen Johan Gelin tecknar här ett porträtt över fadern och hans livsgärning.

1978 höll professorn i transplantationskirurgi, Lars-Erik Gelin, en föreläsning om dödsbegreppet, avseende hjärndöd och hjärtdöd. ”Liv är energi, en energi som så småningom tar slut vid åldrande och sjukdom”, sa han bland annat.

Drygt ett år senare dog han hastigt i matsalen på Sahlgrenska, när ett pulsåderbråck brast i hjärnan.

– Han gav all sin värme och energi åt sjukhuset och dog bokstavligt talat på sin post, säger sonen Johan Gelin, styrelsemedlem i GelinStiftelsen.

Stiftelsen fyller 40

Stiftelsen, som fyller 40 år den 5 april, har som främsta syfte att dela ut medel till svenska vetenskapliga forsknings- och utvecklingsprojekt som rör njurtransplantation. Jämfört med statliga anslag, är bidragen förhållandevis små, men de rön som forskats fram kommer givetvis de njursjuka till glädje. Genom åren har GelinStiftelsen bland annat stöttat forskning som utvecklar kunskapen och teknikerna kring transplantation, minskar komplikationerna och som gör att fler kan få nya njurar trots mycket antikroppar.

– En utmaning är att få transplantat att överleva utan avstötning i en främmande kropp. Där har vi i GelinStiftelsen absolut bidragit mycket med att stödja grundläggande forskning. Under pandemin har vi lämnat bidrag till Covid19-forskningen för att utröna vilken inverkan viruset har på de som genomgått en njurtransplantation, säger Johan.

Pappa Gelin född i Enköping

Lars-Erik Gelin föddes i Enköping 1920. Fadern var köpman och modern Agda satt som enda kvinna med i kommunalfullmäktige.

– Det sas om henne att ”hon var den enda karln i hela församlingen”, säger Johan.

Som lärarinna på stadens läroverk, hade hon god insyn i hur man söker stipendier och lyckades utverka en plats åt sonen på Sigtuna Humanistiska Läroverk. De tre år Lars-Erik tillbringade på skolan, kom att påverka honom för resten av livet. Hela hans humanistiska livsåskådning grundlades där och han bestämde sig för att bli läkare.

Han utbildade sig i Stockholm, lärde sig grundläggande kirurgi i Örebro och disputerade på en avhandling om chockforskning i Lund 1956. Året därpå tog han med sig hustrun Britta till Boston för att lära sig mer om transplantation hos Frannie Moore; en känd kirurg som var banbrytande på området och generös med uppdrag.

– Under tiden tog farmor Agda hand om oss fem syskon i Lund, säger Johan.

Fick jobb på Sahlgrenska

Tillbaka i Sverige, fick Lars-Erik Gelin tjänst på Kirurgen II på Sahlgrenska.

Han utnämndes till professor i kirurgi redan som 42-åring, vilket ansågs rekordungt på den tiden. Planen var att ”bli sin egen” och bygga upp en transplantationsverksamhet på sjukhuset.

1965 genomförde han sin första lyckade njurtransplantation, där givaren avlidit i en trafikolycka. Utmaningen var att agera snabbt och kyla ner organet för dess överlevnad.

– Sedan tickade det på. 1969 omvandlades professuren till transplantationskirurgi, säger Johan.

Frånvarande pappa

Lars-Erik Gelin arbetade oerhört hårt och var av naturliga skäl en frånvarande pappa.

– Vi såg inte så mycket av honom. Han kom inte hem förrän vid tiotiden på kvällen och jobbade som vanligt på lördagar. På söndagar tog han sovmorgon innan han återvände till sjukhuset för att gå ronden.

Hans enda fritidsintresse var segling. När familjen flyttade till Göteborg införskaffades en gammal segelbåt, Miss Lona.

– Vi var sju personer på en båt med fyra kojer. Jag förstår inte att vår mor stod ut! Mina systrar fick tälta på öarna. Båten hade en speciell mögeldoft och vi hade ett talesätt i familjen sedan att om något luktade illa, så luktade det Miss Lona.

”Karismatisk och engagerad”

Johan beundrade sin far.

– Han var en karismatisk och engagerad person som kunde fängsla ett auditorium, säger Johan och drar sig till minnes en historia om när fadern föreläst på kirurgikursen och givit så livliga beskrivningar av vissa sjukdomsfall, att studenterna nästan satt och grät.

Johan är visserligen utbildad kärlkirurg, men det är inte i egenskap av medicinskt sakkunnig som han sitter med i GelinStiftelsens styrelse.

– Mitt bidrag är att vara släkting. I stadgarna står det nämligen att två personer från familjen alltid ska vara representerade. Från början var det jag och mor. Nu har min syster Gunilla ersatt henne, säger Johan.

Kompetent styrelse

Själv är han inte så insatt i njurforskningen.

Men i styrelsen finns många duktiga ledamöter från professionen och ett antal lekmän som själva genomgått transplantationer.

En av dem är ordföranden, Håkan Hedman, som var med och startade stiftelsen för att hedra Lars-Erik Gelins insatser.

Johan är också glad över att nuvarande professorn i transplantationskirurgi, heter Michael Olausson.

– Han var en av de två entusiastiska studenter som satt på fars arbetsrum under förra seklet. Det är roligt att han är kvar, för han är en stark kraft som betytt mycket för forskningen.

Farfar i huvudrollen

Att Lars-Erik Gelins ande ännu svävar över Sahlgrenska, blev Johans son Alexander varse under sitt upprop på läkarutbildningen. Då visades nämligen teveserien ”Ronden” med farfadern i huvudrollen.

– Det måste ha varit en märklig känsla, konstaterar Johan.

Johan Gelin

Ålder: 72 år.

Yrke: Kärlkirurg.

Bor: Långedrag.

Familj: Fru och tre vuxna barn.

Intressen: Segling sedan 11-årsåldern. Alpin skidåkning.

Aktuell: Med anledning av att GelinStiftelsen fyller 40 år den 5 april. På grund av pandemin skjuts firandet och ett planerat symposium fram. Läs mer om verksamheten på www.gelinstiftelsen.se

GelinStiftelsen

GelinStiftelsen grundades 1981, till minne av Lars-Erik Gelin. Stiftelsen delar varje år ut bidrag till forskningsprojekt inom transplantationsområdet och bidrar till att verksamheten utvecklas till gagn för många njursjuka.

Lars-Erik Gelin (1920–1980) var innehavare av den första professuren i transplantationskirurgi i Sverige. Lars-Erik Gelins transplantationsenhet var internationellt ledande inom njurtransplantationer under 1970-talet. Dagens Transplantationscentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset utgör en direkt fortsättning av Gelins arbete, och i dag transplanteras många fler organ än njurar.

Källa: www.gelinstiftelsen.se

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.