Arbetet med V*stl*nk*n har tydligen kört fast. Så kan det gå. Här några förslag för att rädda det som räddas kan.
Gör klar Centralendelen. Därefter, för Haga-och Korsvägsgroparna, skulle följande kunna gälla:
* De stora groparna och öppna schakten skulle – efter återställande av gatorna – kunna vattenfyllas och bli spännande dykdammar eller lugna svandammar med vackra pilträd runtomkring. Liseberg kan komplettera med rutschkanor och u-båtar och en anslutning till nuvarande kanal- och vattenvägssystem.
De hittills sprängda och grävda tunnlarna kan få flera katakombiska användningsområden:
* Underjordiska konstutställningar med guidade visningar – man kan ju utgå från Delacroix´målning ”Dante och Vergilius i Underjorden” från 1822.
* Magasin för de stängda stadsdelsbibliotekens böcker.
* Skyddsrum – lär behövas som konsekvens av den krigsretorik som råder från Natotillskyndare, försvarsmakten och vapenindustrin.
Göteborg skulle kunna få en turistattraktion jämförlig med Roms eller Paris katakomber.
* Vaxkabinett med avbildningar av ansvariga politiker och felräknande tjänstemän, byggare och underleverantörer.
* Kläcknings- och uppfödningsplats för fredsduvor.
* Samlingsplats för nedstörtade statyer.
* Gruvdrift – alltid finns det nåt att skrapa fram.
* Och – som mitt favoritprojekt – litterära underjordsmiljöer. Här finns mytologi, gudasagor, sägner, religioner och världslitteratur att ösa ur. Guider kunde vara en återanvänd form av det en gång vinnande tävlingsbidraget ”Evig Anställning” med gestalter ur världslitteraturen och konstens värld: Klädda som Orfeus och Eurydike, Hades och Persefone, Tiresias, de två tyska vetenskapsmännen från Jules Vernes ”Resan till Jordens medelpunkt”, Minotaurus och Theseus, Lucifer, Prins Hatt och Alice i Underlandet med jäktad kanin.
Göteborg skulle kunna få en turistattraktion jämförlig med Roms eller Paris katakomber – även om Paris vinner med sina 300 km nätverk av underjordiska gångar och rum.
Dokumentationen är betryggande: Den sumeriska gudinnan Inannas resa till underjorden för att hämta hem sin pojkvän lär vara den första berättelsen.
Grekerna hade sitt Hades med floden Styx att korsa med hjälp av färjkarlen Karon. Tartaras var den djupaste grottan – här jobbade Tantalus och Sisyfos och Danaiderna med sina misslyckade projekt – lite lika installationen Evig Anställning.
Homeros låter Odysseus ta en tur ner till underjorden. Vergilius hakade på med Aeneas i underjorden. Dante beskriver i ”Divina Comedia” det kretsindelade Inferno på ett detaljerat sätt – och har klokt nog Vergilius som ledsagare.
Bibelns paradis-och helvetesföreställningar och djävulsgestalten som nedstörtad ängel är allmängods. Så var även för tusen år sen kunskapen om Nifelheim, den nordiska mytologins dimkalla och ogästvänliga rike enligt Snorre i Eddan. Jules Verne förlade nedgången till underjorden via Snæfellsjökeln på Island.
Grottor och gruvor är också litterära spelplatser: E.T.A. Hoffmann skrev om Falu koppargruva i ”Die Bergverke zu Falun”, Zola behandlade en stor gruvstrejk i ”Germinal”.
Att underjordgenren är uppdaterad visar även nyare berättelser: Rick Riordans Percy Jacksonserier om bland annat Hadessonen Nico di Angelo, Robert MacFarlanes ”Underland”, Jonathan Littells ”Bad Voltage” och Anna Rices bok och film ”En vampyrs bekännelse”, Tage Danielssons film ”Mannen som slutade röka”. Barnböckerna av Pär Holmgren och Moa Lundholm om Torstens resa ner i underjorden rör sig bara i daggmasknivå.
Behövs ljudkompletteringar till de föreslagna v*stl*nksalternativa aktivitererna finns att välja mellan Offenbachs opera ”Orfeus i Underjorden”, popbandet The Herds From the Underworld och heavymetalbandet Nifelheim.
Det är bara att sätta i gång.
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens Gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
