Jim Dines Pinocchioskulptur ”Walking to Borås”.
Jim Dines Pinocchioskulptur ”Walking to Borås”. Bild: Bengt Olberger

Borås är större än Göteborg

Vi göteborgare har ett svårartat Sjuhäradskomplex.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Det regnar och då ska man tänka på Borås. Det är sedan gammalt. Men på Göteborgs-Posten har vi tänkt på Borås hela året, ty för några veckor sedan öppnades GP:s nya redaktion på Lilla Brogatan, ett stenkast från Röda Kvarn och ett ganska långt stenkast från djurparken. Jag var där (på redaktionen, inte i djurparken) på invigningen häromdagen och åt salta pinnar. Det största på GP:s nya redaktion i Borås är fönstren. Det är så det ska vara på en redaktion. Det som räknas är utblicken.

Det är förstås hedrande för oss göteborgare att få synas i Borås sällskap. Borås och Göteborg är Sveriges två mest jämngamla städer. Båda grundlades av Gustav II Adolf. Det var på sommaren 1621. Det regnade antagligen.

ANNONS

Borås har alltid varit lite tuffare än Göteborg.

Ett exempel.

Över mitt skrivbord hängde länge New York Times stora världskarta. Göteborg och Borås hade lika stora prickar. I ett internationellt perspektiv är Göteborg och Borås två ungefär lika stora städer, belägna i ett vindpinat halvarktiskt reserv-Tyskland i närheten av polcirkeln, ett land som amerikanska barn känner till av det enda skälet att det är hit de adresserar sina brev till jultomten.

Göteborg och Borås är, som amerikanerna säger, i bästa fall medium sized dogs.

Men i Borås finns exempelvis Jim Dines skulptur föreställande Pinocchio.

När den kom på plats sa alla göteborgare: vad faen har Pinocchio med Borås att göra?

Därmed avslöjade sig göteborgarna.

Ty det är bara i små städer invånarna tänker så. I New York brukade jag passera H C Andersen-statyn i Central Park. H C Andersen har inget med New York att göra. Ingen tyckte att det var konstigt att han fanns där. Han var ju världens främste sagoberättare. I Central Park fanns förresten också Beethoven. Och Balto, den duktiga slädhunden. Varken Beethoven eller slädhunden Balto torde ha haft några ärenden till New York.

Om någon skulle placera en stor staty över H C Andersen i Göteborg skulle göteborgarna säga: han har la inget med Göteborg att göra.

ANNONS

Mor Annas raska söner fick pengar ur asken och for till Göteborg och blev textilkungar.

Boråsarna är därvid lite mer lika Manhattanborna än göteborgarna. De har metropolens globala självförtroende att hantera världens kulturarv.

De ser det som självklart att ta Pinocchio, medan göteborgarna ängsligt ser på.

Både Borås och Göteborg är alltså medium sized dogs.

Men Borås är en medium sized dog with a big dog attitude.

Förresten är det i princip knallar från Borås med omnejd som har grundlagt det moderna Göteborg.

Den bästa historien i den vägen handlar om Mor Anna Andreasson som bodde på gården Selgered lite sydväst om Borås.

Mor Anna var född år 1817. Hon slöt avtal med grannfruarna. De fick väva. Hon köpte tyg av dem och sålde det vidare. Hon sysselsatte ungefär 40 grannfruar.

År 1851 gjordes en värdering av Mor Annas hushåll. Hon hade då vävt ihop 128 192 riksdaler. Kontanterna förvarade hon i en ask.

Mor Annas raska söner fick pengar ur asken och for till Göteborg och blev med mammas pengar textilkungar.

Den största av de fabriker som en av mor Annas pojkar drev (tillsammans med en kompis från Hova) hette Gamlestadens fabriker.

Där fanns en energisk ung ingenjör som hette Sven Wingquist. Fabriken halkade omkring i leran. Ingenjör Wingquist (av gammal Skaraborgssläkt, förresten) uppfann i ren förskräckelse det självreglerande kullagret.

ANNONS

För att tillverka dessa kullager tog mor Annas barnbarn lite mer av hennes pengar och startade SKF. Det var 1907. Efter fem år var SKF världsledande. På kullagerfabriken jobbade Assar Gabrielsson (son till ägghandlaren i Korsberga). Han ville använda kullagren till något roligt. De kunde till exempel bygga bilar. Så de tog lite av mor Annas kullagerpengar och startade Volvo. Avkastningen från mor Annas ask med pengar i Selgered räckte också till ett investbolag som givetvis fick heta Asken. Det sista av mor Annas ask blev slutligen en del av det som i dag kallas Akzo Nobel.

Allt detta satte mor Anna i gång i Sjuhäradbygden. Det är bra fart Boråstrakten.

Det är hyggligt av boråsarna att de inte ständigt påminner oss göteborgare om detta.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS