Blåljus - historiska västsvenska katastrofbilder

Bränder, ras – och bilar som krockar med båtar.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Fartyget som förliste vid kaj

Den 15 april 1908 fick ångfartyget ”Göta Elf” förskjutning i lasten medan hon låg förtöjd och kantrade vid Lilla Bommens kaj i Göteborg omedelbart efter avfärd. Aktersalongen var full med folk, mest lantbrukarkvinnor som varit i Göteborg för att sälja gårdens produkter. Fartygets destination var Lilla Edet. 26 personer omkom. Kapten Isak Mauritz Simonsson räddades från att drunkna och dömdes till ett kortare fängelsestraff.

Västkusten förr
Bild: Hallands länsmuseer

Julstormen som aldrig kommer att glömmas bort

Den stora julstormen 1902 omtalas fortfarande i berättelser från Västkusten. Den är ett ständigt återkommande ämne i föredrag och hembygdsföreningars skrifter. Ungefär femtio fiskare omkom. I Skåne och Halland var den materiella förödelsen värre än i Bohuslän. Bland annat förstördes Varbergs kallbadhus. Här syns den engelska briggen ”Excelsior” som strandade på Östra stranden utanför Halmstad.
Västkusten förr
Bild: Hallands länsmuseer

Utryckning vid Falkenberg

En dramatisk bild i Hallands konstmuseums arkiv väcker betraktarens undran. Är männen på väg ut för att fiska – eller ska de bistå en haverist? Konstnären Severin Nilson (1846-1918) var en av Sveriges första dokumentärfotografer. En del fotografier använde han som förlagor till målningar. Motiven hämtade han i regel från Asige nära Falkenberg.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Kajen rasade ut i älven

Förvridna järnvägsspår och rasmassor ligger huller om buller vid Stigbergskajen. Den nya djuphamnen var inte fullt färdigbyggd när raset inträffade klockan åtta på morgonen den 5 mars 1916. En vakt tvingades fly för livet för att inte dras med. Olyckan var inte helt oväntad. Åtta dagar tidigare hade man observerat en spricka som tydde på att marken var instabil. Byggledningen lät tippa 24 pråmlaster sand i älven för att öka stabiliteten. Det hjälpte föga. Mellan 7 000 och 8 000 kubikmeter lera for ut i älven. I de inledande kommentarerna – förmedlade i Göteborgs-Posten – antydde hamnstyrelsen självkritiskt att det kanske helt enkelt var omöjligt att ha kajer med åtta meters djup vid denna del av Göta älv.

Västkusten förr
Bild: TT

Polisen som såg solen

Solförmörkelsen den 19 juni 1936 engagerade forskare och tidningsläsare i hela Europa. Alla visste i god tid fenomenet skulle betraktas genom sotat glas.
I Göteborg konterfejades rentav en poliskonstapel som släppte ämbetsplikterna och betraktade himlen genom det glas som han på något sätt måste ha medfört.
Ändå andas tidningsreferaten dagen därpå viss uppgivenhet. Vädret hade varit mulet i stora delar av Europa.

”I Europas sydöstra hörn, där den totala eklipsens bälte gick fram, var vädret däremot långt ifrån idealiskt. Rostov, Stalingrad och Astrakan hade enligt morgon väderlekstelegram mulen himmel, och ungefär samtidigt ingick olycksbudet att den svenska expeditionen till Djugba i norra Kaukasus misslyckats av samma anledning.
De tre svenska astronomer, som rest från Lund till Kaukasus för att iakttaga solförmörkelsen, ha andra viktiga uppgifter på sitt arbetsprogram och behöva därför inte taga saken alltför hårt.”


Det är lite svårt att tro på tidningen försäkran om att det trots allt fanns annat göra i Kaukasus.
Västkusten förr
Bild: TT

Kungen tittade på branden

Särö restaurang brinner den 11 juli 1927.
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning skrev dagen efter branden:

Elden upptäcktes vid sju-tiden på morgonen. En köksa, fröken Maria Karlsson, som gått ut till pumpen för att hämta vatten, hörde plötsligt ett mullrande. När hon såg upp, syntes lågor stiga upp från restaurangens tak alldeles intill stora skorstenen. Fröken Karlsson slog genast larm och rusade in i huset för att väcka tio kamrater, som bodde i vindsvåningen över köksavdelningen. När hon kom upp på vinden hade elden härjat så att skorstenen, restaurangbyggnaden och societetshuset befunno sig i ett flammande eldhav.”

Tidningen noterar också att inte ens Gustaf V:s närvaro räckte för att få branden under kontroll:

Så gott som alla sommargästerna med konungen i spetsen voro snart på brandplatsen. De främmande gästerna voro icke de minst verksamma vid det allmänna släckningsarbetet. Man såg sålunda den italienske greven di Carpegna arbeta sida vid sida med den mörkhyade indiske läkaren M.D Singh, vilka voro bland de första som skyndat till. Den sistnämnde hade anlänt sent föregående kväll, och hans första sammanträffande med säröbekanta från hans föregående tennisbesök skedde nu i farans stund.”

Västkusten förr
Bild: TT

Lastbil krockade med båt

Tidningarnas telegrambyrå kunde den 11 november 1954 rapportera om en unik olycka vid Gullbergskajen i Göteborg.

”En gruslastad skuta, Fridhem av Edshultshall på Orust, sänktes vid 12-tiden på onsdagen av en lastbil vid en märklig olyckshändelse i Göteborgs hamn.
Skutan, som låg vid Gullbergskajen, skulle ta in grus från en lastbil, som dirigerades mot kajkanten. Plötsligt märkte chauffören, att bilen började ta fart bakåt – han försökte bromsa men kunde inte hejda bilen. Den störtade ned mot båtdäcket och blev hängande i 45 graders vinkel, medan hela lasten, omkring 8 ton grus, rasade ned över skutan och slog hål på däcksplankorna.”


Västkusten förr
Bild: TT

Bokföringen räddades ur lågorna

Restaurangen i Trädgårdsföreningen i Göteborg brinner natten till den 11 november 1965. Kvällstidningen GT skrev samma dag:

”Elden utbröt kl 3.40. En nattvakt upptäckte då att det brann i den del skräp i köket på nedre botten i den två våningar höga träbyggnaden. Elden såg till en början godartad men spred sig helt plötsligt med lavinartad fart genom de många hålrummen och tunnlarna i den gamla byggnaden. Kl 6.20 var byggnaden helt tillspillogiven.”

GT fick också en kort intervju med en chockad restaurangchef:

”-Jag vaknade av brandsirenerna berättar direktören och restaurangchefen vid Trädgårdsföreningen restaurang, Sten Forsberg, som har sin bostad mitt emot restaurangbyggnaden. Genast rusade jag upp och fick se rök välla upp från huset. En stund senare var jag tillsammans med några anställda i full färd med att rädda vad som räddas kunde. Bl a hann vi få ut bokföringsböckerna och kassaskåpens innehåll, kontant 21 000 kronor.”

Västkusten förr
Bild: Hjörnearkivet

Göteborgs brandkår testar ångsprutan den 21 februari 1923. Göteborgs historia är besvärande späckad av förödande stadsbränder och en strid ström av mer eller mindre lyckade brandbekämpningsinitiativ. Under de första århundrandena, fram till 1844, användes brandvakter som med sax och skramla ropade ut klockslaget och budskapet ”från eld och brand, från fiendens hand, bevare Gud vår stad och land”. Under några decennier i mitten av 1800-talet laborerade man med en frivillig brandkår som 1872 ersattes av en fast organisation som var föregångaren till nutidens räddningstjänst. Enligt arkivnoteringen var syftet med ångspruteövningen att förbereda sig inför jubileumsutställningen. Det framgår inte om övningen var lyckad. Däremot kan man faststlå att det var en ganska dyster vårvinter för den göteborgska brandkåren. Bara ett par veckor senare – den 14 mars 1923 – misslyckades man med att bemästra en stor brand på den nyrenoverade Centralstationen.
Västkusten förr
Bild: THURE CHRISTIANSSON

Kyrkbranden i Hanhals

Hanhals kyrka brinner den 13 april 1936.
Dagen därpå skrev Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning:

Elden började i det skifferklädda taket, och under brandens första timmar kunde ortsborna utan fara rädda de värdefullare inventarierna, men sedan spred sig elden till tornet och snart var hela kyrkan övertänd.”

En oväntad komplikation gjorde dessutom skadorna värre:

”Släckningshjälp begärdes från Kungsbacka, men eftersom kommunen ej har något avtal med Kungsbacka dröjde det rätt länge innan brandkåren släpptes till. Det nya brandbilen kom emellertid så småningom till platsen med nio man, men sedan visade det sig att det var omöjligt att skaffa vatten.”

Hanhals kyrka, invigd 1894, återuppfördes aldrig efter branden. I stället renoverades den medeltidskyrka som hade stått övergiven som ruin i ett par decennier. Det är denna nygamla Hanhals kyrka som i dag är en av Kungsbackas populäraste bröllopskyrkor.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Spårvagnen störtade i hamnkanalen

En spårvagn har kört ner i Stora Hamnkanalen efter en kollision vid Kämpebron den 9 september 1905. Olyckan skördade inga dödsoffer, men väckte mycket uppmärksamhet. Det var en av de första svåra olyckorna med de elektriska spårvagnarna.
I Morgonposten måndagen den 11 september antyds föraren ha betett sig hjältemodigt:
”Så snart vagnens förare, n:r 1 Fager, märkte att vagnen spårade ur slog han till såväl handbromsen som den elektriska bromsen och stod kvar på sin post tills vattnet slog ihop öfver hans huvud. Då först gaf han sig ifrån platformen och kom med åtskilliga blessyrer på händerna samt ett blödande sår i hufvudet upp till vattenytan och blef bärgad i land. ”
Västkusten förr
Bild: Hjörnearkivet

Påsksmällen i Marstrand

Göteborgs pressfotografer fick göra sig ett ärende till Marstrand på påskdagen 1962. Dagen därpå var kvällstidningens GT:s bärande bild på förstasidan självklar:
”Trålar-fall i Marstrand påsksmäll!
Med ett brak lade sig på påskaftons kväll vid niotiden ståltrålaren Ringö på sidan på slipen till Marstrands mekaniska verkstad. Hur stora skadorna är har man ännu inte kunnat konstatera, men olja har läckt ut från fartyget. Bärgningsarbetet beräknas bli besvärligt.
-Jag trodde det var en påsksmäll, säger en av polismännen i Marstrand som hörde smällen när fartyget brakade omkull.”

Västkusten förr
Bild: TT

Storbranden i Fjällbacka

Storbrand i Fjällbacka den 12 maj 1928. 22 bostadshus och 14 sjöbodar brann ner. 90 personer förlorade sina hem. För att begränsa elden sprängde brandkåren tre bostadshus och några sjöbodar med dynamit.
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning skrev den 14 maj 1928:
”Samhällets egen befolkning utförde ett både energiskt och effektivt släckningsarbete. Man hade gått man ur huse och det arbetades frenetiskt. Åtskilliga mindre sprutor voro i gång vid sidan av brandmännens. Det fanns emellertid folk utsocknes ifrån, som vägrade att hjälpa till, emedan vederbörande hade söndagskläder på sig! ”
Västkusten förr
Bild: TT

Brandkårsjubileet i Kungsbacka

I juni 1936 firade Kungsbackas brandkår jubileum. Den glada notisen i Göteborgs Handel- och Sjöfarts-Tidning är så vag att man kan misstänka att skribenten inte har varit i närheten av evenemanget:
” Ännu bättre brandkår i Kungsbacka!
Kungsbacka hade brandkårsfest i går med bl a parad genom staden, visade kårens äldsta utrustning och dess modernaste grejor. Paraden gick till Tölöberg, där man fick njuta av diverse underhållning och med sin slant bidra till kårens ytterligare modernisering.”

Västkusten förr
Bild: TT

Ett stycke Göteborgshistoria brinner

Sverres båtvarv brinner den 8 december 1960.
Notisen i Expressen var minimal när denna lilla industri i Hisings Kärra (stavat ”Hissings Kärra”) brandskadades. ”Genom fel på telefonerna försenades brandkårslarmet. Man räknar inte med något längre driftsstopp.”
Expressen observerade inte att det var ett stycke Göteborgshistoria som brann. Sverres varv var ingen stor anläggning och som tillverkare av bland annat fritidsbåtar och livbåtar kunde varvet inte mäta sig med de göteborgska storvarven. Men Sverres specialitet var inte att bygga de största fartygen, utan de allra minsta: fartygsmodellerna. Som byggare av fartygsmodeller formade Sverres varv den bild av Göteborg som fartygsbyggarstad som visades på till exempel Göteborgsutställningen 1923. Eftersom Sverres varv samlade Göteborgs främsta kompetens när det gäller fartygsmodeller kan det inte förvåna någon att en av varvets grundare, Olof Traung, blev chef för Sjöfartsmuseet. Där kan man än idag betrakta de vackra modellerna.

Bildprojektet ”Västkusten förr” – ett samarbete mellan Stampen Media och västsvenska museer – fortsätter. I dag presenteras historiska pressbilder från ”blåljus”-situationer – olyckor, utryckningar, bränder, polisingripanden och naturkatastrofer.

”Västkusten förr” – ett samarbete mellan museer och medier

”Västkusten förr” är ett stort samarbetsprojekt som berättar Västkustens historia och historier – från Strömstad till Laholm – med hjälp av fotografier från musei- och pressarkiven. Tyngdpunkten ligger på fotografiskt material från perioden 1870-1970.

I ”Västkusten förr” ingår Stampen Media, Bohusläns museum, Göteborgs stadsmuseum, Hallands länsmuseer, Bokförlaget Max Ström och engagerade privatpersoner.

Resultaten från ”Västkusten förr” presenteras fortlöpande i Stampen Medias tidningar. För projektets senare skede planeras bland annat bokutgivning och museiutställningar.

Hör av dig!

En mängd bilder och bildtexter publiceras inom ramen för projektet ”Västkusten förr”. Om du ser någon upplysning i en bildtext som är felaktig eller missvisande - kontakta gärna Stampens Medias projektredaktör Kristian Wedel. Epost: kristian.wedel@gp.se.

När det gäller några bilder kan upphovsrätten vara okänd eller oklar. Hör av dig om du äger en sådan bild och anser att de upphovsrättsliga villkoren inte är uppfyllda.

Vi kommer att korrigera eventuella fel av betydelse så fort som möjligt.

GP Göteborgiana

Nu kan du få alla våra texter och reportage om det gamla Göteborg som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Göteborgiana. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS