När det göteborgska ordförrådet kommer på tal, brukar ord som bôdi ’hygglig’, flane ’dumskalle’, måckli ’avundsvärd’, môla ’äta för mycket av det goda’, parra ’hög fart’, tapp ’bensinstation’, tjomme ’kompis, figur’ och ytterligare något hundratal nämnas.
Alla de här orden är innehållsord. Det är substantiv, verb och adjektiv med en specifik betydelse. Man lägger märke till dem, känner igen dem, gillar eller ogillar dem.
Men så finns det en grupp oansenliga småord som just inte har så mycket egen betydelse. De är däremot nödvändiga för att skapa begripliga meningar och sammanhang. Till dessa hör exempelvis prepositionen te, alltså göteborgskans motsvarighet till standardspråkets till. Den här artikeln handlar om sådana små men nog så viktiga ord.
Dessa ord utgör ett slags dialektalt fingeravtryck. Det är ord som skiljer dem som har göteborgska som modersmål från dem som bara har lärt sig en del göteborgska ord.
Vi börjar med te ’till’. Man kan gå te bussen, åka te stan eller undra va vi får te midda. Te används också som partikel efter en del verb: slå te, lägga te, säga te också vidare. Dessutom hittar vi te i diverse sammansatta ord som tebaks, tesammans, tefreds med flera.
Prepositionen till hör till svenskans 20 vanligaste ord; alltså bör te höra till göteborgskans 20 vanligaste ord. De flesta av oss har ingen aning om hur många te eller till vi säger under en dag, och vi vet nog inte heller om vi faktiskt säger till eller te. Många växlar antagligen mellan uttalen beroende på samtalets formalitet. Ju vardagligare sammanhang, desto fler te. Det skadar inte att stanna upp och fundera på vad man faktiskt säger själv.
I en intervju från 1970 med den gamle kände Göteborgspolitikern Torsten Henrikson är uttalet konsekvent te både som ensamt ord och i sammansättningar som tesammans och tebaks. I ordförrådet i övrigt är han standardspråklig snarare än dialektal. Han säger exempelvis väl och liksom, inte la och änna, trots att la och änna givetvis hörde till de ord han växte upp med.
I den här intervjun uttrycker han sig standardspråkligt men te följde med in i intervjuspråket. Många göteborgare har fått lära sig att man inte ska säga la och änna, färre att man inte ska säga te. En del lärare använde frasen ”Va, la och änna lämnar vi hemma” för att språkligt tillrättavisa eleverna.
En annan preposition som också den hör till svenskans vanligaste ord är av, som i göteborgskans ofta uttalas som enbart en lång å-aktig vokal. En del säger stäng av radion, andra stäng å radion. Nu illustrerade jag det göteborgska uttalet med å-stavning, men det ska egentligen vara ett mellanting mellan a och å.
En fras som lägg av och bråka kan användas för att testa det här vokaluttalet mitt emellan a och å. Om uttalet är å, skulle man säga lägg å å bråka, men det är uppenbart för den som kan göteborgska att det två vokalerna som kommer efter varandra här inte uttalas på samma sätt. Det är bara den andra som har det gängse svenska å-uttalet.
Jag ber om ursäkt för att det här kan låta krångligt, men tänk på att bada och båda, gata och gåta aldrig uttalas likadant i göteborgskan även om a-ljuden i bada och gata har en å-aktig färgning. Vokaluttalet i a ’av’ är detsamma som i bada och gata.
En annan vanlig preposition i göteborgskan är ve, motsvarande skriftens vid, som i gå a vagnen ve Järntorget och vi träffas ve Kopparmärra.
Te, ve och a är göteborgska prepositioner som växlar med standardspråkets till, vid och av, och de växlar på likartat sätt. I vardagliga situationer använder man de göteborgska varianterna. Det sker med automatik, inte genom medvetna val.
Det är i de här små detaljerna göteborgskan ger sig till känna.
Prepositionen jämte ’bredvid’ fordrar ett särskilt omnämnande. I standardspråket används jämte ’tillsammans med’ mest i formella sammanhang: lönen var jämte arbetsvillkoren otillfredsställande. I göteborgskan är jämte en normal och vardaglig synonym till bredvid: Kan jag sätta mej här jämte dej? Bland många göteborgare över 60 är det fortfarande normalt att uttrycka sig så. Bland 30-åringar år det nog sällsynt.
Bredvid används också, men då är uttalet ofta breve, där bred uttalas bre och vid ve: Vem satt breve dej?
Skriftspråkets preposition med uttalas generellt mä i Göteborg: korv mä mos, ärter mä fläsk och så vidare. Detta mä-uttal är så vanligt att vi inte tänker på det som dialektalt. Det förekommer dessutom i många andra svenska dialekter.
En del andra svenska prepositioner får speciella uttal i göteborgskan på grund av dialektala uttalsregler. Över och under kan uttalas ûver och önder. Det är samma regler som ger oss sjönga för sjunga och frûken för fröken. Ett ö-ljud kan få en u-aktig klang, och en kort u-vokal kan uttalas som ö.
Göteborgskans preposition tess används som synonym till standardspråkets tills: vi väntar tess nästa år. Tess används också som bisatsinledare (subjunktion) i meningar som vänta här tess jag kommer. Som dialektalt alternativ till svenskans till dess, vardagligt tills dess, erbjuder göteborgskan tess dess: du får faktiskt vänta tess dess.
Det är inte bara de ovan nämnda prepositioner som hör till de göteborgska småordsfinesserna utan även en subjunktion som mennas (eller männas). I skriftspråket har vi medan, som i tal ofta blir medans eller mens: ja diskar medans/mens du tar in tvätten. I göteborgskan blir det ofta mennas: ja diskar mennas du tar in tvätten.
De här småorden, te, a, ve med flera, hör till de vanligaste orden i språket. Vi kan prata rätt länge innan vi behöver säga måckli eller avundsvärd, bôdi eller hygglig, men efter bara någon halvminut behöver vi säga till eller te, av eller a, vid eller ve, med eller mä. Därför är de här små försynta orden utmärkta ledtrådar för att höra i vad mån en person talar göteborgska. Småorden, liksom vokaluttalen och satsmelodin, stannar ofta kvar i språket även när mycket annat medvetet eller omedvetet skalats bort.
Det är i de här små detaljerna göteborgskan ger sig till känna.
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
