Kålle är det göteborgska uttalet av Kalle, och Älan är det göteborgska uttalet av Erland. Men det är mer än uttalet som skiljer namnen åt.
Kålle är inte bara ett namn utan också ett begrepp. Man säga att någon är en riktig Kålle, att det sitter en massa Kållar på bänkarna och att någon beter sig kålligt. Dessa Kållar kan enligt folkbokföringen heta Anders, Björn och Vilgot. Erland heter Erland, och han har inte blivit ett begrepp.
Sedan är frågan hur begreppet Kålle ska beskrivas; vad lägger vi in i det. Att det är en göteborgare av manligt kön är givet, liksom att han talar göteborgska. Han gör sig inte till, och han låter sig inte imponeras av högfärd och märkvärdighet. I bästa fall är han slagfärdig.
Jag begär inte att alla ska hålla med om varje detalj i min beskrivning av Kålle-begreppet. Vi kopplar naturligtvis olika tankar, känslor och associationer till det här begreppet.
Karl kan uttalas Kålle, men också som Kal. Kal är naturligtvis också ett begrepp, och vår bild av Kal har till stor del formats av hundratals Kal å Ada-historier. Det jag nyss sagt om Kålle gäller också för Kal, men man kan också lägga till en del utifrån historierna.
Kal är i övre medelåldern. Hans utbildningsmeriter är begränsade, och hans eventuella yrkeskarriär omnämns inte. Intrycket är att han har många av livets möjligheter bakom sig. Hans livskamrat Ada är den som mer står med båda fötterna på jorden. Hon ställer frågor som han svarar ”dumklokt” på.
Bilden av Kal skapades i början av 1900-talet. Jag har hittat tidningsklipp med historier från 1920-talet, men bilden av Kal är sannolikt äldre än så. Kal har också många likheter med Albert Engströms Kolingen och med George Bernard Shaws Mr. Doolittle, blomsterflickan Elizas far i pjäsen Pygmalion. Alla dessa herrar är fullvuxna, föga välklädda och talar dialekt. De är också slagfärdiga med korta och bitande kommentarer.
Begreppet Kålle är naturligtvis också färgat av alla historier om Kal, men det är vidare. En 25-åring kan kallas för en Kålle, om han har den rätta dialekten och visar upp en avspänd inställning till det mesta i livet, möjligen med undantag för nästa match i allsvenskan.
Texten var kanske tänkt att reta motståndarna, men det fungerade inte riktigt. Många göteborgare tyckte att den var kul.
På senare år har Kålle fått konkurrens av Glenn som ”den typiske göteborgaren”. Begreppet Glenn har en historia som går tillbaks till 1980-talet. Då spelade fyra som hette Glenn i IFK Göteborg. De hette Holm, Hysén, Schiller och Strömberg i efternamn. Hysén och Strömberg syns och hörs fortfarande i medierna.
När IFK spelade SM-final mot Hammarby på Söderstadion 1982, lanserade Hammarby-klacken sången ”Alla heter Glenn i Göteborg, alla heter Glenn, alla heter Glenn, alla heter Glenn i Göteborg”. Nästa vers byggs upp av textraden ”Alla rensar fisk i Göteborg”.
Texten var kanske tänkt att reta motståndarna, men det fungerade inte riktigt. Många göteborgare tyckte att den var kul. Därefter har Glenn, ungefär som Kal och Kålle, blivit en beteckning för ”den generaliserade göteborgaren”.
Detta har skett på ett par sätt. Det ena är att andra svenskar kan tala om göteborgare som Glennar. Ett exempel från sociala medier: ”Mamma och jag ska till Göteborg på sportlovet, så se upp alla Glennar”. Jag har hört fraser som ”eller hur ni Glennar brukar uttala ordet”.
Det andra är att en del lokala lustigkurrar vill lansera namn som Golden Glenn för den nya Hisingsbron och ett stort vindkraftverk väster om Skandiahamnen kallades Big Glenn. Det tycks nu vara nerplockat.
Namn är inte bara personnamn utan även gator, torg och stadsdelar har namn, och en del av dessa kan utvecklas till begrepp. Det tydligaste exemplet är kanske Avenyn. Gatan som sträcker sig från Kungsportsplatsen till Götaplatsen heter enligt gatuskyltarna Kungsportsavenyen (i den stavningen), men jag har nog aldrig hört någon säga annat än Avenyn. Gatan kallas ibland Göteborgs paradgata, och för många förknippas den med elegans och flotta våningar.
För oss som var unga på 60-talet var Avenyn och Korvkiosken väsentliga platsbestämningar när man stämde träff. Detta var på den tid man angav tid och plats utan hjälp av mobiltelefoner.
Det finns ett annat gatunamn som på senare år utvecklats till ett begrepp, och det är Andra långgatan. I en GP-artikel från förra året skrevs det om nya hyreshus i Lerum, där det konstaterades att med Västlänken blir det ”15 minuter till Andra lång”. Så skriver man bara om man ser Andra lång som en attraktiv destination för Lerumsbor och eventuellt för resten av mänskligheten. Andra lång har alltså blivit något mycket mer än bara en gata vid Järntorget.
Om Avenyn förknippas med det fina och eleganta, så står Andra lång för det som är lite fräckare, coolare och hippare. Turister går på Avenyn, de coola håller till på Andra lång.
Jag vågar inte fördjupa mig i begreppet Andra lång. De som använder det är en dryg generation yngre än jag, och vilka associationer de knyter till namnet ska jag inte försöka beskriva. Följande citat från sociala medier säger något om hur namnet används: ”fira med en öl på Andra lång”, ”sockerchock, hångel och Andra lång i helgens klubbrunda”.
Även namnen på stadsdelar kan utvecklas till begrepp. Om man säger att man växte upp i Masthugget, ger det andra associationer än om man säger att man växte upp i Örgryte. Vi tolkar in mer än bara en plats på kartan i de här namnen. Dessutom kan associationerna förändras. Masthugget och Majorna var en gång nära förknippade med hamnen och varven. Nu har kulturarbetarna blivit fler och varvsarbetarna färre i de renoverade lägenheterna.
I den språkvetenskapliga litteraturen står det ibland att namn har referens men inte betydelse. De pekar ut (refererar till) personer, gator och mycket annat men de har ingen egen betydelse. Det stämmer inte alltid. Många namn fylls med innehåll och associationer. De utvecklas till begrepp. Personnamnen Kal, Ada, Kålle och Glenn är utmärkta exempel, men även gatunamn som Avenyn och Andra lång har utvecklats till begrepp.
Hur vi fyller namn med innehåll varierar beroende på vilka vi är och på hur, när och var vi levt våra liv. För mig (och några till) är Guldheden, Lövskogsgatan, Buddha, Plurredammen och Slingrebacken namn med ett rikt lokalt innehåll.
Kålle, Kal och Glenn är mer allmänt bekanta.
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
