Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Har du sett några tjingsargubbar?  Bild: Cissi Welin
Har du sett några tjingsargubbar? Bild: Cissi Welin

Lars-Gunnar Andersson: Därför är det bara göteborgare som tjingsar

Men egentligen är den glada hälsningsfrasen rena kinesiskan.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

Ett någorlunda vanligt ord i göteborgskan är tjingsa i betydelsen hälsa på någon. Det kan vara att säga hej eller hallå, eller kanske bara uppmärksamma någon med en nick, en blick och ett leende. På senare år har ordet emellertid börjat användas om lite mer omfattande social kontakt. På nätet hittade jag följande exempel: ”om ni är i stan på fredag kan ni väl komma upp och tjingsa”. Detta är en utvidgning av den användning som jag tillägnade mig en gång i tiden.

Man letar förgäves efter tjingsa i de vanliga svenska ordböckerna. Ordet är märkligt nog inte heller med i äldre göteborgska ordlistor. Det saknas i Bertil Björseths bok ”Göteborgsspråket” från 1958, liksom i Sven Schånbergs ”Kals odbok” från 1968. Följaktligen är det svårt att veta hur gammalt det är. Jag minns det från 1960-talet, men förmodligen är ordet flera decennier äldre än så. Avsaknaden av ordet hos Björseth och Schånberg betyder inte att det var okänt när de ordlistorna skrevs. Ingen ordlista får med allt.

Nästa fråga är förstås vad ordet har för ursprung. Vem började säga tjingsa om att hälsa, och varför? Här har jag fått hjälp av en vän som varit till sjöss.

De som förr, exempelvis runt mitten på 1900-talet, arbetat i handelsflottan är välbekanta med ordet tjingsargubbar. När båten låg på redden, kom det ut småbåtar med män som ville sälja saker. Och när båten låg vid kaj, stod tjingsargubbarna på land med samma utbud. De här försäljarna, en motsvarighet till de gatuförsäljare som möter dagens turister, kallades alltså för tjingsargubbar. Ofta inleddes kontakten med fraser som Hello, tjings. Uttalet kunde rimligtvis variera från en tjingsargubbe till en annan.

Ordet tjingsargubbe finns för övrigt med i Torbjörn Dalnäs bok ”Havets ord”, ett maritimt lexikon. I boken finns också tjingsa i betydelsen ’byta’, inte i betydelsen ’hälsa’.

Europeiska sjömän och kinesiska handelsmän behövde tala med varandra, men ingen behärskade motpartens språk. I en sådan situation växer det fram ett blandspråk, ett pidginspråk.

Sjöfolket har sedan gått i land tillsammans med ordet tjingsa och annat man samlat på sig i främmande hamn. Det är värt att notera att det bara tycks vara i Göteborg som ordet tjingsa fått fäste i vardagsspråket.

Nästa fråga är varför tjingsargubbarna sa hello, tjings. En näraliggande förklaring är att det är engelskans change och exchange som ligger bakom. Ibland betalade man inte för varorna utan bytte till sig dem mot skattefritt inköpta cigaretter eller något annat, allt enligt min sagesman. När man använder tjingsa om att byta är det förstås den här engelska kopplingen man har i tankarna. För den här tolkningen talar också att tjings ibland har använts om växelpengar i göteborgskan. Det ordet har försvunnit ur dialekten, liksom växelpengarna ur byxfickan.

Att koppla tjingsa till engelskans change är sannolikt felaktigt. Däremot har naturligtvis tjings ’växelpengar’ liksom tjingsa ’byta’ den kopplingen.

Det finns en annan och betydligt mer spännande förklaring bakom tjingsa ’hälsa’ och tjingsargubbar. Enligt engelska ordböcker användes chin-chin som en hälsnings- och artighetsfras i det pidginspråk som användes i kinesiska hamnar på 1600-talet och framåt. Europeiska sjömän och kinesiska handelsmän behövde tala med varandra, men ingen behärskade motpartens språk. I en sådan situation växer det fram ett blandspråk, ett pidginspråk.

Bakgrunden till pidginspråkets chin-chin är en kinesisk artighetsfras ching-ching (olika stavningar förekommer). Den frasen användes för att hälsa, för att visa respekt och för att skåla. Uttrycket blev sedan en del av det engelska sjömansspråket, och det är rimligtvis detta som är förklaringen till tjingsargubbarnas hello tjings.

Chin-chin har också på ett märkligt sätt fått fäste på den europeiska kontinenten. Italienarna skålar med cin-cin, och fransmännen med tchin-tchin (olika stavning, men likartat uttal). Och så lär de ha skålat sedan 1700-talet. Även i England kunde man skåla med chin-chin för ett par hundra år sedan. Det gör man inte numera. Inte ens i Kina skålar man längre med chin-chin. Man säger snarare gan bei, ordagrant ’torrt glas’. Man tömmer alltså glaset.

Något skålande med tjing-tjing eller chin-chin blev såvitt känt aldrig aktuellt i Sverige. Inte heller fastnade frasen som en hälsnings- och artighetsfras i svenskan. Däremot har göteborgskans tjingsa sannolikt sitt ursprung i kinesiskans chin-chin, som via pidginengelska och sjömansspråk landstigit i Göteborg som en anspråkslös hälsningsfras.

Tjingsa är göteborgska, men hälsningsfraserna tjing och tjingeling är allmänt spridda i svenskan. I en stor korpus (textsamling) med bloggtexter hittade jag 748 tjing, 524 tjingeling mot blygsamma 6 tjingsa. Och då är ju frågan vilket ursprung alla dessa tjing och tjingeling har.

Här kommer SAOB, Svenska Akademiens ordbok, till vår hjälp. Hälsningsordet tjing finns med, och man anger att det kommer från engelskans chin-chin med ursprung i pidginengelska. Men man säger också att uttrycket förmedlats via operetten Geishan som uppfördes i såväl Stockholm som Göteborg 1898 (”The Geisha, a story of a tea house”, i engelskt original). Det mest kända sångnumret har titeln ”Chin chin, chinaman” (sången kan avlyssnas på YouTube). Den sången blev ofantligt populär, både i Sverige och utrikes. Det är rimligtvis operettvärlden som lanserat fraserna tjing och tjingeling i svenskan. Tjingeling används särskilt ofta som en avskedsfras, ungefär som ett hej då, det var allt.

Långt tillbaks har alltså tjingsa, tjing och tjingeling ett gemensamt ursprung i den kinesiska frasen chin-chin, men uttrycken har kommit till göteborgskan respektive svenskan på olika vägar. Tjingsa kom sjövägen till Göteborg, medan tjing och tjingeling lanserades via operettscenen.

Tjingeling.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.