Ånk!
Ånk! Bild: Ulf Sveningson

Lars-Gunnar Andersson: ”Ånk” och ”Gött mos”, säger tomten i Göteborg

De göteborgska interjektionerna har alltid funnit sina egna vägar.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

De senaste åren har jag ägnat mig åt att skriva ett Göteborgslexikon. Nu är det klart, men det har varit en kamp. Vad ska vara med i ett dialektalt lexikon? En del ord som vi uppfattar som typiskt göteborgska är snarast västsvenska. Småorden la och änna är klara exempel. Att de hör till det göteborgska ordförrådet är självklart, och att utesluta dem vore tjänstefel. Samtidigt är det ett faktum att de även finns i Bohuslän, Västergötland och norra Halland. En annan typ av bekymmer illustreras av uttrycket sss-t-t-t, som barn använder för att uttrycka att något som sagts eller gjorts var tämligen misslyckat. Hur stavar man till uttrycket, och är det verkligen ett ord? Jo, det är det. Vad skulle det annars vara?

ANNONS

De flesta ord i lexikonet är substantiv (svale, popper och tjomme), verb (dänka, knô och brôta) eller adjektiv (bôdi, måckli och tyken). Men dialekten rymmer också några interjektioner. I skolan lärde vi oss att interjektioner var utropsord, till exempel usch, fy och oj.

En bättre definition av ordklassen är att säga att det är ord som ensamma kan utgöra ett yttrande. Svenskans vanligaste interjektioner är ja och nej. Uttrycket jajamän är ett entusiastiskt alternativ till ja. I Göteborg är det vanligaste uttalet jajemän. Bakgrunden torde vara ett urgammalt ”Ja, ja heliga män”, en ed med ursprungsbetydelsen ’Ja, vid alla helgon’.

Ordet var definitivt vanligt på 50- och 60-talet, men försvann sedan ur bruk.

I göteborgskan finns ett a-män som en variant till jajemän men då helt utan detta uttrycks entusiasm. A-män uttalas oftast avspänt, kanske lite nonchalant eller coolt, som det heter i dag. A-män uttalas med ett inledande långt å-aktigt a-ljud. Även svarsordet ja kan uttalas a i göteborgskan: a, de tror ja är ett vanligare yttrande än ja, det tror jag.

A-män saknas i ordböckerna, men att ordet existerar vet jag. Jag har själv blivit identifierad som göteborgare genom att enbart ha yttrat a-män, som svar på frågan ”Är du från Sverige?”. Och detta hände sig i Paris sommaren 1967, så uttrycket är minst ett halvsekel gammalt, men antagligen är det betydligt äldre än så.

ANNONS

Det finns andra interjektioner. En personlig favorit är Ånk!, som uttrycker att man är less på sakernas tillstånd eller att någon sagt eller gjort något dumt. I dag skulle väl den trötte tonåringen skaka på huvudet och säga Suck! eller Stön. Ordet var definitivt vanligt på 50- och 60-talet, men försvann sedan ur bruk. En synnerligen trovärdig rapportör meddelade att interjektionen kunde utvecklas till frasen: Ånk, stånk, leverkorv! Det är märkligt att en så uttrycksfull fras skulle försvinna, men så blev det.

Ånk! har sin bakgrund i det västsvenska verbet anka/ånka som betyder ’klaga, jämra sig, gruva sig’, ett verb som funnits i Göteborg i äldre tid, men som nu har försvunnit. I omgivande dialekter har verbet stått sig bättre.

En annan interjektion som till stor del försvunnit är Hets! Ordet användes för att uppmärksamma en annalkande fara. Det kunde vara polisen, skolvaktmästaren, fastighetsskötaren eller kanske fru Bergman på fyran. Man kunde säga eller viska Hets vaktmästarn!, och så fick man gömma undan kortleken och försöka se oskyldig ut. I andra situationer sprang man sin väg.

Jag vill minnas att vi mest varnade för vuxna som på något sätt övervakade oss, men det fanns ett undantag och det var om fruktade fiendestyrkor från andra stadsdelar var i antågande: Hets Landala! kunde det heta. Om man däremot skulle varna sina kamrater för en svag gren i trädet eller en motspelare bakom ryggen, sa man nog Akta dej! snarare än Hets!

ANNONS

Min minnesbild är att vi ständigt använde den här varningssignalen som barn på 50- och 60-talet. Som vuxen skulle det kännas udda att säga Hets! för att varna för en poliskontroll.

Mitt intryck är att vi som är födda på 40-talet använde ordet dagligen, medan våra barn födda på 70-talet inte känns vid uttrycket. Tydligen kan ett ord försvinna på en generation. Hets är kanske inte heller ett ord som används speciellt ofta i hemmiljön. Far i huset säger nog inte Hets, morsan kan se er! när barnen nallar glass ur frysen.

Ett ord som hets förs snarast vidare från de äldre barnen till de yngre, från tolvåringar till åttaåringar, eller något i den stilen. Samma sak gäller det mesta av det vi kan kalla ungdomsslang. Det var inte mina föräldrar som lärde mig att sylta och göra (hårt g) betydde ’gnida in snö i ansiktet’. Den ordinlärningen skedde effektivt och handgripligt av de lite äldre ungarna i kvarteret.

En annan ytterligt märklig interjektion som förekommit i Göteborg är Gött mos! (hårt g i uttalet). Betydelsen är ungefär ’toppen, bra’. Min historieskrivning är följande.

På 1990-talet kunde man se att ett gatukök i Toltorpsdalen på en rejält tilltagen skylt utlovade ”Gôtt mos”. Uttrycket gött mos gjorde sedan en märklig språklig karriär och blev till en interjektion för att uttrycka tillfredsställelse. Gött mos! kunde den säga som erbjöds en kall drink en varm sommardag. Interjektionen Gött mos! hade en kort glansperiod och hörs sällan i dag.

ANNONS

Men ibland blir man överraskad. Jag hävdade i något sammanhang att gött mos inte längre används, varpå en kvinna, några år yngre än jag, replikerade: ”Du, jag sa faktiskt så senast i morse.” Då får man ge sig.

Dessutom har gött blivit ett vanligt uttal både som interjektion Gött! och som adjektiv: de va gött. Uttalet är spritt över landet. Den som gjort en bra idrottsprestation uttrycker ofta detta med Fan va gött, alltså. Och det gäller svenskar i norr och söder, öster och väster.

I Göteborg är gött-uttalet spritt också bland unga människor som aldrig skulle säga pöjkar för pojkar eller böll för boll. Det är just i ordet gott som det korta å-ljudet får ett ö-uttal. Detta gött hörs numera typiskt i avskedsfrasen Ha de gött!, som en 35-åring glatt säger till sin 75-åriga grannfru.

Låt mig avsluta med några interjektionsuttryck som trendar den här veckan: God Jul, Gott Nytt År och God fortsättning!

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS