En kompis har börjat dejta på Tinder. Ibland sitter jag med när det svajpas, som smakråd och moraliskt stöd. I bisittarrollen kan jag se det som en intressant övning. Hade det däremot rört sig om mer än kamratstöd skulle en våg av tröstlöshet ha sköljt över mig. En kavalkad av generiska kompositioner av rådande konventioner passerar revy. Motsatsen till den gamla devisen – ”här finns något för alla”. Som en snabbkurs i vad som gäller på marknaden är det upplysande.
Tjejer gillar hundar och brunch. Och ber hanarna de presenterar sig för att ”ta med mig på äventyr”. För emancipationen svarar posen med ett vinglas, ett obligatoriskt inslag i annonserna. Vinglaset berättar att den som håller i det gillar att ha kul – det mest centrala budskapet att förmedla för en Tinder-annonsör. En som inte bara gillar att ha kul, utan som bara gillar att ha kul. Som inte får fel uppfattning eller kräver något av någon.
Att arbeta med osäkerhet är gynnsamt både i ingångsskedet av en relation och när den har etablerats.
Framstår man som intresserad eller snäll blir människor avskräckta och äcklade. Det blir för ”kletigt”. Då blir man en som de övar på en veckodag, för att våga vara med den de egentligen vill vara med till helgen. Det är inte psykobeteende utan engagemang som väcker vämjelse. Den som gillar att ha kul kan ta saker på rätt sätt. Har inga förväntningar. Håller det lättsamt. Och skapar osäkerhet.
Att arbeta med osäkerhet är gynnsamt både i ingångsskedet av en relation och när den har etablerats. Permanentad provanställning håller motparten på tårna och från att överväga alternativ. Medan trygghet är en grogrund för flyktförsök lämnar ovisshet inget utrymme för tankar på om gräset är grönare någon annanstans. Försätter man sina motparter i ett sinnestillstånd av otrygghet kommer de att göra allt för att vinna tillbaka ens gunst, genom att fundera över vad de själva har gjort för fel.
Konsumtionen av andra människor är ett självutvecklingsprojekt.
Den som gillar att ha kul har främst fokus på sig själv i processen – sin resa – på Tinder. Konsumtionen av andra människor är ett självutvecklingsprojekt. Man utforskar vem man är med hjälp av andra. Det är sunt och utvecklande. Och man lär sig så mycket om sig själv. Hur läroprocessen drabbar inblandade parter är ovidkommande. Resonemanget känns igen från självutvecklingsresenärer i SVT:s ”Gifta vid första ögonkastet” som, efter att ha brutit ner personen de utforskat sig i relation till, reflekterar över hur berikande det varit att se sitt eget agerande i olika situationer.
En söndag när jag bisitter en session av svajpande tar det slut. Innan något hunnit börja. Relationen med inrikes-Tinder har kommit till vägs ände. Inga fler jokerleende tjejer med vinglas står till buds och Tinder föreslår att vi ska träffa andra: ”Det finns inga personer kvar – slå på globalt läge.”
Läser: Bakrecept där det står ”smör eller margarin”. Antingen 100 gram av något gott eller 100 gram av något som gör allt det ingår i oätbart.
Tänker på: Att jag sedan de övergav glödlampor inte kan köpa ljuskällor utan hjälp. Butikspersonalen vet inte heller vad motsvarigheten till max 60W är.
Gör: Noterar att superlativen i sociala medier har fått konkurrens av less is more-retorik. OK Grattis Tack.
Läs fler krönikor av Nanna Gillberg:
LÄS MER:Det är svårt att plötsligt bli en nejsägare
LÄS MER:Låt mig presentera en årskrönika för 2022
LÄS MER:Är en stående inbjudan verkligen en inbjudan?
Missa inte det senaste från Två Dagar!
Nu kan du få alla reportage, spaningar och tips från GP:s helgmagasin Två Dagar som en notis direkt till din telefon. Klicka på följ-knappen vid taggen Två Dagar, i mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
