”Behöver man vila upp sig, då cyklar man väl till Mölndal!”
Morfar spänner ögonen i mig, greppar sin vandringsstav och går ut genom ytterdörren. Efter några år utomlands och ihärdigt pendlande över Atlanten behöver jag ”dra i handbromsen” och har mellanlandat hemma hos min morfar i hans stuga i skogen. Planen är att jag sedan ska byta skog mot palmer. Men morfar har inget till övers för min kommande lyxresa med detox, gröna drinkar och infinitypool. Vem kan klandra honom? Han har genomlevt ett världskrig och har andra levnadsregler. Under min vistelse mäter han min elförbrukning, återanvänder samma kaffesump och tvätten självtorkar på tvättlinor i källaren – oavsett om det tar några dagar. De mesta av hushållets rester går till komposten, som står fet och välmående bredvid den tomma soptunnan i grön plast.
Att återbruka vardagliga prylar är inget nytt. Historiskt sett har återbruk varit det normala. Att spara på resurser är inte något som kopplats till fattigdom, även 1600-talets adelsfamiljer skarvade ihop små bitar för att få tyget att räcka så långt som möjligt. Vägen från linodling till tråd och linnetyg, från fårskötsel till ull och ylletyg var lång och arbetsam, andra material importerades. Textilier var värdefulla. Först på 1930-talet blev konsumtion en självklarhet.
LÄS MER:Anna Blom: Konsten att shoppa i sin garderob
Det kanske inte är så konstigt att modeindustrin pekas ut som storskurken i den rådande konsumtionshetsen. Säg ”shopping” och inte sällan tänker i alla fall jag på kläder. Trots att New York Times 2018 slog fast att det ofta upprepade påståendet ”modeindustrin är världens näst största förorenare efter oljeindustrin” aldrig bekräftats, står det klart att klädproduktionen har stora brister. Eller stora möjligheter till förbättring?
I labb världen över jagar forskare hållbara alternativ till bomull och polyester som i bästa fall är nedbrytbara. När forskare vid Högskolan i Borås tittade närmare på vad mataffärer slänger mest av seglade bröd upp i toppen. Svinnet motsvarar 350 slängda limpor per minut och inkluderar hela värdekedjan, det vill säga allt från bagerier till hushåll.
LÄS MER:Veganmode är hett i höst – men är det mer hållbart?
Av brödavfallet har Akram Zamani, docent i industriell bioteknik och forskare vid Högskolan i Borås, och hennes team nu skapat ett svampgarn. Svamparna odlas i brödet och förvandlas sedan i en process till fibrer, som man väver tyg av. Resultatet är ett mjukt och starkt garn som inte har någon negativ miljöpåverkan då det är nedbrytbart. Vem vet, kanske blir din slängda macka min nya jacka? När den är slut lägger jag den i morfars kompost.
LÄS MER:Hur klär vi oss 2019, Sharon Graubard?
Anna Blom är frilansjournalist i Stockholm/New York och Två Dagars modeskribent. Hon kombinerar skrivandet med att föreläsa om cirkulärt mode.
Gör: Tipsar svenska kompisar med barn om smart lösning inför årets luciafirande. Fram till den 15 december kan man lämna in urvuxna lucialinnen på H&M som sedan säljs vidare. Kampanjen lanseras i cirka 70 butiker i Sverige och priset för ett begagnat lucialinne är 50 kronor. Alla intäkter går till Rädda Barnen och H&M skänker ytterligare 10 kronor för varje sålt lucialinne.
Ser på: Längtar till Paris. Vill se "Paris: Capital of Fashion" på The Museum at FIT i New York, som kartlägger modestaden nummer ett ur ett bredare perspektiv. Pågår till den 4 januari 2020.
Lyssnar på: Modejournalisten Susanne Ljungs inspirerande samtal med framlidna Sara Danius från 2018 i "Stil" i P1.
