Tröttnade på kök - skala morötter och hacka lök

Hon älskade kockyrket men kände att det började slita på koppen. Mitt i livet bestämde sig Lisa Palm för att hitta på något annat. Fast egentligen var det en slump att det blev som det blev. Ett reklamblad från Pedagogen följt av peppande ord från en granne ledde till att Lisa idag arbetar som gymnasielärare.

ANNONS

Restaurang och mat var hennes liv. Allt som allt blev det över 20 år i restaurangbranschen, vilken Lisa Palm beskriver som fantastisk.

– Jag trivdes och älskade jobbet. Det var det som höll mig kvar så pass länge. Jag älskade kreativiteten – matlagning är kul! När man är med andra människor som också älskar det kan man nörda sig sönder och samman. Men det sliter, det innebär mycket repetitivt arbete; skala morötter och lök in absurdum.

Fick vara nog

Lisa ler lite snett. Drygt sju år har gått sedan hon strax innan hon skulle fylla 40 år bestämde sig för att det kanske fick vara nog trots allt.

ANNONS

– Jag visste att jag inte skulle hålla rent kroppsmässigt om jag fortsatte som kock. Jag kände ”det är bättre att byta till något annat innan det är för sent”. Jag ville även tänka lite mer, på något sätt.

Lisa skakar lätt på huvudet när hon konstaterar att hon inte riktigt kan förstå sitt sexton-sjuttonåriga jag som hoppade av gymnasiet trots att hon älskade skolan.

– Jag vet inte hur jag tänkte. Men jag var nog lite skoltrött och kände att jag ville arbeta. Jag lagade mat på en förskola och sedan kom jag in på restauranglinjen på Komvux.

Så himla bra

Därefter jobbade Lisa länge på en och samma restaurang – och senast för Esperantogruppen.

– Det känns ibland som ett helt annat liv, fortsätter hon.

Av en slump föll det sig sedan så att då Lisa börjat fundera på att byta bana damp det plötsligt ned ett reklamblad från Pedagogen; ”Bli lärare!”.

– Dessutom hade min granne, som arbetat som undersköterska hela livet, vidareutbildat sig till lärare och sa ”jag trivs så himla bra, kör!”.

Lisa förklarar att hon hela tiden, vid sidan av jobbet, läst olika kurser på universitetet och även tagit en kandidatexamen i sociologi. Men att bli lärare var ingenting hon hade tänkt sig, trots – eller kanske på grund av – att hennes mamma har det yrket.

ANNONS

– Jag tyckte att mamma jobbade så mycket hela tiden och det är verkligen så. Men det korta lärarprogrammet kändes ändå som en bra fortsättning på min kandidatexamen. Utbildningen var bara ett och ett halvt år och jag skulle få undervisa i sociologi som är ett så roligt ämne! Helst ville jag forska, men det var inte läge just då.

Lärare på Schillerska

Sedan 2019 är Lisa fast anställd på Schillerska gymnasiet och inne på sitt femte år som lärare.

– Många kanske känner sig tveksamma inför att börja om från noll, men jag tyckte att det var jättekul att börja plugga igen.

Hon konstaterar att det svårast har varit att anpassa sig till en annan roll än den hon tidigare hade som kock.

– Det har varit lite svårt att bli den här vuxne man ofta inte behöver vara när man arbetar i restaurangbranschen, säger Lisa återigen med ett snett leende. Där kan man vara en eternal teenager. Det är två helt olika världar. Som lärare finns det också oändligt mycket som ska göras. Man är hela tiden inne i arbetsprocessen och många helger och lov går till att rätta prov. Men jag visste det ju på grund av mamma och jag trivs ändå. Det roligaste är när man märker att eleverna tycker att det är kul, när man får en dialog.

ANNONS

Smarta elever

Lisa gör en kort paus innan hon lägger till:

– Att höra hur de tänker är spännande och det bästa med det här jobbet. När man läser en inlämnad text och känner ”åh, vilka smarta elever” – det är så roligt!

Till andra som funderar på att byta bana säger Lisa så som grannen sa; ”kör!”.

– Det kräver en del. Det ska man inte förringa. Men för ens egen skull – trivs man inte med det man gör, försöka hitta något annat. För mig var det rätt val att byta yrke. Jag har fantastiska kollegor och har haft turen med otroligt fina handledare. Lärare är generösa människor på många sätt, de delar med sig och stöttar. Jag vet inte om det är just min arbetsplats som sticker ut, men jag är så glad över mina kollegor och utbytet vi har av varandra.

Vad framtiden har att erbjuda visar sig. Lisa är inte helt säker på att läraryrket är slutstationen.

– Någon gång skulle jag vilja forska eller läsa en master. På Komvux sa min lärare ”du borde fortsätta plugga, det är din grej” – men jag fattade inte det då, att det var något jag skulle kunna göra. Det är konstigt ändå, för båda mina föräldrar har läst på högskola men jag tänkte att jag skulle jobba.

ANNONS

Lisa Palm

Ålder: 46 år.

Familj: Två barn.

Bor: Bagaregården.

Gör: Gymnasielärare i samhällskunskap och sociologi.

Intressen: Mat, växter, konst, musik, vetenskapslitteratur.

ANNONS