Artikeln har tillfogats en rättelse: Tidigare angavs i rubrik att ”bakterier i bebisbajs kan ge adhd och autism”. Det är dock störningar i tarmfloran, inte bakterier i själva bajset, som kopplas till adhd och autism. I och med att studien bara visar ett indirekt kausalsamband har även formuleringen ”kan ge” bytts till ”kopplas till”.
Störningar i bakteriefloran i tarmen under de första levnadsåren kan kopplas till diagnoser som adhd, autism och andra former av utvecklingsneurologiska störningar senare i livet. Det visar en ny studie från Linköpings universitet och University of Florida, nyligen publicerad i tidskriften Cell.
Forskarna har följt drygt 16 000 barn från födseln och drygt 20 år framåt. Barnen är födda 1997–1999 och representerar befolkningen i allmänhet. Under barnens uppväxt har forskarna undersökt olika livsstils- och miljöfaktorer via enkäter vid flera tillfällen.
Hos en del av dem har forskarna även analyserat navelsträngsblod och bakterier i avföringen vid ett års ålder. 7,3 procent av de undersökta barnen fick senare i livet diagnoser som adhd, autismspektrumstörning, intellektuell funktionsnedsättning eller kommunikationsstörning.
Antibiotikaanvändningen minskar överlag, så här har utvecklingen gått åt rätt håll.
Redan i blod i navelsträngen vid födseln och i avföring hos barn vid ett års ålder, mer än tio år innan diagnos, fann forskarna flera biologiska markörer som tycks ha ett samband med olika former av utvecklingsneurologiska störningar. Bland annat visade sig barn som senare fick en diagnos ha låga nivåer i navelsträngsblodet av flera viktiga fetter, bland dem linolensyra som behövs för bildning av omega 3-fettsyror som är inflammationsdämpande och har flera andra effekter i hjärnan.
Högre halter av miljögifter
Även antibiotikabehandling under barnets första år kopplas till en ökad risk för de här diagnoserna. Den slutsatsen drar forskarna av att de av barnen som hade flera öroninflammationer under sitt första levnadsår löpte ökad risk att senare i livet få en så kallad utvecklingsneurologisk störning.
Här är det dock sannolikt snarare antibiotikabehandlingen än själva öroninflammationen som är orsaken till att tarmflorans sammansättning rubbas, menar forskarna. De kunde visa att både förekomst av vissa bakterier och frånvaro av andra ökade risken för framtida diagnos.
– Att antibiotikabehandling påverkar tarmfloran och ökar risken för sjukdomar som är kopplade till immunförsvaret är känt sedan tidigare. Vi har tidigare även sett kopplingar vad gäller antibiotikabehandling och olika former av utvecklingsneurologisk störning. Antibiotikaanvändningen minskar överlag, så här har utvecklingen gått åt rätt håll, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet. Han har lett studien tillsammans med Eric W. Triplett, professor vid the Department of Microbiology and Cell Science vid University of Florida. .
Värre är det med PFAS, det vill säga högfluorerade ämnen. Idag har nästan alla människor dessa ämnen i kroppen. Enligt Kemikalieinspektionen får vi i oss det via mat och inomhusmiljö i mindre mängder, men på vissa platser exponeras människor för betydligt högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats, till exempel från brandövningsplatser. De barn som senare fick en diagnos visade sig ha högre PFAS-nivåer än kontrollgruppen.
– PFAS förekommer tyvärr ganska mycket i miljön, även om samhället har blivit bättre på att förebygga och upptäcka dessa utsläpp, säger Johnny Ludvigsson.
Amning skyddar
En annan riskfaktor för neuropsykiatriska störningar är om föräldrarna röker. Amning har däremot en skyddande effekt, visar studien.
Johnny Ludvigsson berättar att undersökningen, så vitt han känner till, är den första i sitt slag som både undersökt tarmflorans sammansättning och flera andra faktorer hos spädbarn samt under en längre tid följt utvecklingen av barnens nervsystem.
– Jag tror inte att det finns motsvarande biobanker av den allmänna befolkningen i andra länder, där det även gjorts provtagning och uppföljning. Nu går vi vidare genom att titta på tarmfloran även vid tre och fem års ålder och gräver mer i genetiken.
Tarmbakteriernas påverkan
- Bakterier i tarmen kan påverka hjärnan på olika vis.
- I våra tarmar finns närmare två kilo bakterier som inte bara hjälper till att bryta ner mat, utvinna näring och producera vitaminer, utan också har en avgörande inverkan för vår hälsa.
- Tarmfloran påverkas av vad vi äter, framför allt av mängden kostfiber.
- Hur många och vilka slags tarmbakterier vi har är individuellt.
Källa: ”Interaktioner mellan maten och tarmfloran – en övergripande sammanställning av kunskapsläget”. Livsmedelsverket, 2018.
LÄS MER:Enkelt blodprov visar om du kommer få alzheimer
LÄS MER:Dålig nattsömn kan öka din upplevda ålder med tio år
