En söndag i månaden är det öppet hus i Gamla Majtösers gula stuga i Gathenhielmska kulturreservatet. På ett bord med korsstygnsduk serveras kaffe, ostfrallor och butterkaka. Majtöserna har dagen till ära kompletterats med ett par Majgrabbar.
Associationer till olika lukter aktiverar gamla minnen, ofta förknippade med speciella platser. Men det här är ju Göteborg och Majorna – inte något begravningskaffe – och Gunnar Lindqvist kan inte låta bli att skämta till det lite:
– Jag brukar säga att det är så skönt att komma hem och känna lukten av sin hustrus bak…
Samtalet blir inte direkt allvarligt sedan heller, men fler och fler minns mer och mer.
Nytjärat tak för till exempel tankarna till de gamla varven.
– Tjärdoften får mig alltid att minnas när jag promenerade med min mamma ner mot Jægerdorffsplatsen, den råkalla doften från havet och alla båtarna där, säger Anna-Stina Johansson.
Vid samma plats låg också en konfektyrbutik som bland annat sålde Mexikanare, en oerhört omtyckt chokladbit med nougat och nötter från Forsbergs chokladfabrik. Gunn Söderlunds kamrater bodde i samma hus som chokladfabrikens lager.
– Lagret låg i källaren. Det värsta var de stora råttor man mötte på väg dit ner. Jag minns den unkna lukten blandad med choklad, men vad gjorde man inte för att få tag på Mexikanare, säger Gunn.
Doften av nygräddat bröd är ett kapitel för sig. Pååls bageri på Lotsgatan väcker nostalgi.
– Till jul bakade de ett speciellt vörtbröd. Lukten kändes i hela kvarteret, säger Stig Olviken.
Seniorerna i sällskapet bollar andra goda dofter. Till exempel de som spreds från kafferosterier och ostaffärer och alla andra specialbutiker som fanns när de var unga. Eller hur det luktade hö från hästkärrorna, och den speciella veddoften när folk eldade i sina braskaminer.
Andra doftminnen är inte lika angenäma. Fotsvett i gamla gymnastiksalar. Stanken från dass på gården. Eller hur illa det luktade om aporna som sjömännen tog med sig hem och lämnade till Sjöfartsmuseet.
Det mest kända litterära exemplet på hur en doft kan öppna nycklar till en människas personliga minnesarkiv är utan tvekan den franske författaren Marcel Prousts romansvit i sju delar – ”På spaning efter den tid som flytt”. När huvudpersonen doppar en madeleinekaka i lindblomste förflyttas han tillbaka till barndomen och därifrån vecklar hela historien ut sig.
Det finns vetenskapliga förklaringar till varför just dofter har en förmåga att förflytta oss bakåt i tiden.
Forskare har visat att luktinlärning sker redan under fosterstadiet. Om mamman har ätit mycket vitlök eller anis under graviditeten föredrar det nyfödda barnet dessa lukter framför andra. Spädbarn kan också utan problem känna igen sin egen mamma på doften.
Luktsinnet har varit centralt för vår överlevnad som art. Genom hela evolutionen har det varit livsviktigt för oss att snabbt kunna uppfatta om ett ämne är ätligt eller farligt, att känna igen lukten av ruttet kött eller brandrök.
Luktsinnet har alltså en stark förbindelse med grundläggande funktioner som minne och känsla. Det hänger ihop med att luktnerven har en direktkoppling till den del av hjärnstrukturen som är centrum för våra känslor, amygdala, liksom till hippocampus där nya minnen lagras.
Mellan luktnerven och amygdala är det bara två kopplingssteg, till skillnad från andra sinnen som måste ta långa omvägar för att komma dit.
Länge var luktsinnet en gåta för forskarna, men 2004 belönades de amerikanska professorerna Linda Buck och Richard Axel med Nobelpriset för sin upptäckt av luktreceptorer och hur luktsinnet är organiserat.
Människan har ungefär tusen luktreceptorceller i nässlemhinnan.
Pristagarna visade att vi ändå kan känna igen och minnas mångdubbelt fler dofter eftersom varje lukt är sammansatt av flera olika doftmolekyler och kan kombineras på en mängd olika sätt.
Psykologer intresserar sig för luktsinnet främst som minnesnyckel. Vad som ger en nostalgikick varierar från person till person.
För någon kan det vara doften av våta raggsockor, liljekonvalj, mandelkubb, granbarr eller skogshallon. För andra kanske varm choklad, nyslaget gräs, björnklister och kanel ger associationer bakåt.
Starka doftminnen tros hänga samman med att våra kemiska sinnen, alltså lukt och smak, är primära under våra första levnadsår. Lite senare, ungefär efter tioårsåldern, tar syn och hörsel över.
Enligt psykologen Johan Willander, som skrivit avhandlingen Självbiografiska doftminnen, aktiverar dofter en direkt och automatisk sökningsprocess i minnet, till skillnad från verbala minnesledtrådar som utgår från en strategisk sökningsprocess.
Men mycket av det vi kallar smak är egentligen lukt, menar han. Håller man för näsan (och blundar) är det till exempel svårt att ens urskilja våra fem grundsmaker – sött, salt, surt, beskt och umami. Liksom för övrigt att avgöra om ett vin är vitt eller rött.
Marknadsförare har på senare år börjat utnyttja luktsinnets snabbkoppling till vårt emotionella centrum.
Doftmaskiner som parfymerar inomhusluften i butiker och gallerior ska öka lusten att konsumera. Vid lösgodiset kan en koladoft spridas, vid fruktdisken en lukt av papaya och citrus. Skogsdoft ökar försäljningen av schampo och det tycks gå att sälja fler tv-apparater om det doftar popcorn.
I Hjortbergska huset, där Gamla Majtöser huserar, behövs inga syntetiska dofter för att stimulera suget. Kaffet är urdrucket, kakan halverad. Gunn Söderlund, som är ordförande i föreningen, delar med sig av ett speciellt minne från barndomen.
– Vi lekte gömme och jag skulle förstås också gömma mig. Jag hoppade ner från ett berg rakt ner i en jättestor hög med brännässlor. Det tog en vecka innan det gick över. Denna lukten kan jag känna än i dag, säger hon.
Luktsinne
- Redan på 300-talet före Kristus slog Aristoteles fast att människan har fem sinnen, syn, hörsel, känsel, lukt och smak.
- Jämfört med många andra djur är människans luktsinne inte särskilt utvecklat. Hos exempelvis en hund upptar luktcentrum ungefär en tredjedel av hjärnan, hos människan bara en tjugondel.
- Luktsinnet har under evolutionen fungerat som ett varningssystem som har hjälpt oss att avgöra vad som är skadligt att till exempel äta eller inandas.
- Många djurarter kommunicerar med hjälp av kroppsegna doftämnen, så kallade feromoner. Forskare studerar i dag i vilken utsträckning detta gäller även människor.
- Enligt professor Mats Olsson som har studerat hur luktsinnet påverkar oss, lyckas bara knappt hälften identifiera och namnge lukter som kaffe, citron och vanilj om vi inte redan vet vad vi luktar på.
