Ungefär hälften av alla barn i grundskoleålder, och en tredjedel av tvååringarna, använder en surfplatta dagligen, enligt statistik från Internetstiftelsen. Ofta läggs dessa plattor i knät medan huvudet hänger ned över dem och just den hållningen har visat sig ge problem för nacke och bröstrygg. Fenomenet kallas ibland gamnacke, paddnacke eller sms-nacke och att vuxna söker vård för den typen av besvär är inget ovanligt. Men nu börjar också betydligt yngre personer drabbas.
– Sedan några år tillbaka ser jag en ökning av barn och ungdomar med besvär som är kopplade till en dålig hållning. Det kan vara huvudvärk eller att det gör ont i nacke och axlar, berättar Vibeke Veslehaug, kiropraktor med egen mottagning.
Även riktigt små barn kommer in med besvär kopplade till användning av plattor och mobiler, berättar hon.
– Jag har haft barn så unga som fem år. Det är inte det vanligaste, men de finns absolut. Allt handlar om hur länge man sitter. Huvudet väger ganska tungt i den position man normalt får vid en surfplatta eller smartphone, så det krävs inte så mycket för att det ska bli en kraftig belastning, säger Vibeke Veslehaug.
Att böja ned huvudet på det sätt man gör när man tittar i en mobil eller surfplatta belastar nacken kraftigt på grund av hävstångseffekten. Exakt hur kraftig belastningen blir har bland annat visats av ryggradskirurgen Kenneth Hansraj i en studie från 2014. Håller man huvudet rakt upp får nacken bära 4-5 kilo, alltså vikten av ett normalstort huvud. Vinklar man huvudet bara 15 grader framåt mer än fördubblas belastningen. Vid 60 graders lutning, den ställning många har vid mobil- och plattanvändande, ökar den till nästan 30 kilo för en vuxen person.
Känner man att det börjar hetta i musklerna ska man ta paus direkt, det är ett tecken på att man börjar få syrebrist i musklerna
LÄS MER:Potträning – därför skall du börja tidigt, gärna redan från födseln
Korta stunder klarar man det och mer därtill, men det är en belastning som man inte bör utsätta sin nacke och ryggrad för långa stunder i sträck, förklarar Susanne Hedin, belastningsergonom på Ergonomhuset i Göteborg.
– Nacken har väldigt delikata strukturer som man ska vara försiktig med, men det räcker att se sig om på bussar och spårvagnar så ser man att många sitter med den här ställningen ofta och länge. När man sedan lägger till att mobilanvändandet ökat kraftigt under pandemin är det inte svårt att se att det här kan vara en grogrund för framtida problem för det man kallar ”head-down-generationen”.
Hennes bästa tips till föräldrar är att försöka se till att barnen tar pauser och varierar sin ställning.
– Känner man att det börjar hetta i musklerna ska man ta paus direkt, det är ett tecken på att man börjar få syrebrist i musklerna. Växande barn bör inte sitta längre perioder alls enligt min mening.
Hon får medhåll av kiropraktor Vibeke Veslehaug som menar att det viktigaste är att inte sitta för länge. Vid en stationär dator kan 45 minuter vara okej anser hon, men för plattor och mobiler som man tittar ner i bör tiden begränsas till max 20 minuter innan man tar paus och gör något annat.
– Det gäller egentligen alla, men i synnerhet barn eftersom deras muskler inte är ordentligt utvecklade ännu. Man måste våga tjata som förälder, och förklara hur allvarligt det är. Sedan tycker jag man bör försöka föregå med gott exempel själv också, sitter du med mobilen hela tiden är det svårt för barnen att förstå varför inte de också får.
LÄS MER:Breast implant illness uppges ligga bakom kvinnors hälsoproblem
Tipsen för att undvika att ditt barn får gamnacke
1. Variation är nyckeln. Försök se till att barnet rör på sig och ändrar ställning, ofta.
2. Om barnet väljer att ligga ner på rygg så se till att bulla upp med kuddar både bakom nacke/rygg samt under paddan. Det kan också vara skönt att böja på knäna. Däremot ska man undvika att ligga på rygg med armarna sträckta hållandes paddan eftersom det istället belastar armarna kraftigt. Att ligga på mage kan vara ett sätt att variera från allt framåtböjt i livet.
3. Undvik den framåtlutade ställningen genom att koppla upp det barnet vill titta på till en större skärm, då kommer huvudet i en bättre vinkel och det blir lättare för barnet att stå upp och röra sig mer naturligt. Klassisk TV är bättre än platta eller mobil!
4. Begränsa tiden. Sätt en timer!
Källa: Anna Ahlqwist, fysioterapeut specialiserad på barn och unga
Men det är inte bara i hemmen som skärmarna blivit en del av vardagen. Numer är krav på digitaliseringskunskaper inskrivna redan i förskolans läroplan och många förskolor använder surfplattor. I skolans högre årskurser är det vanligt med hela klassuppsättningar bärbara datorer och surfplattor som eleverna förväntas sköta stor del av sitt skolarbete på.
Trots det läggs sällan någon större vikt på ergonomi när det kommer till barn, menar Anna Ahlqwist, fysioterapeut specialiserad på barn och unga på Friskrehab i Göteborg. När hon jobbat ute på skolor har hon reagerat på de långa raderna av likadana bord och stolar som inte kan anpassas, små laptopskärmar utan externa tangentbord eller surfplattor som eleverna sitter framåtlutade över.
– Många sitter först hela dagen i skolan i en dålig ställning. Sedan kommer man hem och fortsätter så, man ska göra läxor och stor del av fritiden tillbringas framför skärmar. Sammantaget blir det en väldigt stor del av dygnet, säger Anna Ahlqwist.
LÄS MER:Funkar piska och morot i barnuppfostran?
Som förälder är det viktigt att vara uppmärksam på hur barnet sitter, och fråga ofta om hur det känns i kroppen, anser hon.
– Barn kan ju inte söka till vårdcentralen själva, och när de väl har sådana problem att de tar upp det med en vuxen kan det ha gått ganska långt. Barn är inte heller alltid så bra på att formulera sig kring det som gör ont. För att de ska få hjälp krävs det att någon vuxen tar dem på allvar och hjälper dem att söka vård. Där har både föräldrar och skolsköterskor en viktig roll.
Illustrationer av Marie Asklid.
LÄS MER:Tar bebisen till kiropraktorn för hjälp med kolik och amning
